ASIH – nytt vårdval 2013 Margareta Persson Överläkare Conny Hagman Chefsjuksköterska Henrik Dahlstrand Verksamhetschef, alla på Hospicekliniken Vårt mål.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Brytpunkt Bertil Axelsson.
Advertisements

Palliativ sedering Bertil Axelsson
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Välkommen!
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Palliativregistrets värdegrund
Hjärtsviktsmottagning med Dagvård
Emma, 78 år.
PALLIATIV VÅRD HYLTE KOMMUN
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
AT-undervisning - Undernäring
Framtidens palliativa vård– Vårdval?
Ursula Scheibling Medicinsk ansvarig läkare
Avancerad Sjukvård i Hemmet - ASIH dagsläge i SLL
palliativ medicin, pediatrik, geriatrik, infektion etc
Palliativregistrets värdegrund
Kommun - Vara (1470), Kommun - Skara (1495), Kommun - Lidköping (1494), Kommun - Grästorp (1444), Kommun - Essunga (1445) 41 respondenter.
Svenska palliativregistret Anita Ottosson.
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
Temat för dagen: HOPP! Ingen människa kan leva i hopplöshet!
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
KPR Anna-Lena Möllstam Gruppchef Sociala kvalitetsenheten.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Cancerrelaterad smärta
V ersion Dialogseminarium – Patientens väg i vården Välkommen!
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
1 Version Version Dialogseminarium - grundläggande eHälsa Välkommen!
1.
Specialiserad och allmän palliativ vård – vad är skillnaden?
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Palliativregistrets värdegrund
Vi har all anledning att vara stolta och glada! Hur står sig LiÖ i Öppna jämförelser ?
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Område Psykiatriska specialiteters upptagningsområde
Informationsöverföring mellan kommun och landsting - en tryggare väg för Linnea.
Samverkan landsting kommun palliation
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Täckningsgrad Dec 2014 – jan 2014 Täckningsgrad Dec 2014 – jan 2014.
Birgit Åberg Karin Petersson Mats Edward 2009 till 2013
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Hur jobbar en kardiolog i Nederländerna
Svenska Palliativregistret
Onödiga återinläggningar – nej tack!
Gemensam rutin för Samordnad vård- och omsorgsplanering
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Gemensam rutin för Samordnad vård- och omsorgsplanering
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Palliativ vård och ASIH Skåne Ann-Louise Norlund Verksamhetschef
Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
Standardiserat vårdförlopp Cancer utan känd primärtumör, CUP
För Efternamn, roll/funktion
Standardiserat vårdförlopp Cancer utan känd primärtumör, CUP
Ny Remissrutin till BUP
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Bättre liv för sjuka äldre
Presentationens avskrift:

ASIH – nytt vårdval 2013 Margareta Persson Överläkare Conny Hagman Chefsjuksköterska Henrik Dahlstrand Verksamhetschef, alla på Hospicekliniken Vårt mål är att människor, oavsett livssituation, ska kunna leva ett så bra liv som möjligt, såväl fysiskt och psykiskt som andligt och socialt.

Ersta - Ett fristående alternativ Verksamheten grundades år 1851 Ersta diakoni är en non-profit- organisation Verksamhet inom tre huvudområden: Sjukvård Socialt arbete (äldre/barn) Utbildning och forskning Ca 700 anställda Omsättning ca 690 miljoner sek I huvudsak offentliga medel, men också donationer

Ersta sjukhus Ca 550 anställda Omsättning ca 550 miljoner sek Elektiv sjukvård Patientnära forskning Karolinska institutet m fl Största verksamheten inom Ersta diakoni

Sjukhusets verksamheter Ersta sjukhus Allmänkirurgi Gynekologi Anestesi- och intensivvård Mag- tarmsjukvård (medicin/kirurgi) och och Psykiatrisk vård Radiologi Endokrinologi, kardiologi Sjukgymnastik Palliativ slutenvård, ASIH och barnhospice

Vårdval ASIH & Specialiserad palliativ slutenvård Startade januari 2013 Fri etablering Dygnsersättning, vårdgivarna betalar läkemedel Man kan driva ett vårdval eller båda

Vårdval ASIH & Specialiserad palliativ slutenvård Palliativ slutenvård – Auktoriserade utövare tar emot patienter boende över hela länet Platstillgång syns via www.belport.se Remiss i TakeCare till utförare som patienten valt bland de med plats Målgrupper enligt regelboken: Patienter med komplex symtombild och behov av slutenvård Eller: Patient med begränsad återstående livstid som ej svarar på sjukdomsmodifierande behandling

Vårdval ASIH ASIH– Utförare har auktorisation i ett/flera av åtta områden i SLL Platstillgång syns via www.belport.se, se karta Remiss i TakeCare till utförare som patienten valt bland de med plats

Vårdval ASIH Tre huvudsakliga målgrupper i regelboken: Stabilt sjukdomstillstånd men behov av specialiserad vård med hög tillgänglighet, t ex antitumoral beh i öppenvård med behov av symtomlindring/stöd i hemmet, eller infektion med behov av iv antibiotika

Vårdval ASIH Tre huvudsakliga målgrupper i regelboken: Allvarlig kronisk sjukdom i behov av specialiserade insatser som kräver specifik reell kompetens eller hög tillgänglighet för att kunna vistas hemma, t ex cancerpatient i tidigt palliativt skede men även hjärtsvikt, KOL och vissa neurologiska sjukdomar är aktuella

Vårdval ASIH Tre huvudsakliga målgrupper i regelboken: Komplex sjukdoms-/symtombild som inte svarar på sjukdomsmodifierande och pga sjukdom har begränsad återstående livstid samt är i behov av symtomlindrande medicinska och omvårdnadsmässiga åtgärder dygnet runt, dvs klassisk palliativ patient

Patientgrupper i ASIH Allvarlig sjukdom- vård i livets slut oavsett diagnos Kronisk sjukdom med täta försämringsperioder ex.vis KOL, Hjärtsvikt Infusioner (AB, TPN, då krävs hög tillgänglighet) Blodtransfusioner Bedömningsbesök/provinskrivning möjligt vid osäker indikation Konsultation i palliativa frågor för Vård och omsorgsboende, PVO eller andra vårdgivare

Patientfall 1 ansluten före vårdvalet. Man 70 år Gift. 5 barn. Aktiv i föreningsliv. DM med senkomplikationer; Kronisk njursvikt, perifer neuropati, mikrovasculära ögonförändringar Ischemisk hjärtkärlsjukdom. CABG -00 med PTCA kort tid postop, därefter utvecklat biventrikulär hjärtsvikt med ffa högersviktssymtom Pulmonell Hypertension

Patient 1, forts. SYMTOM- NYHA III. Angina Pectoris med symtom efter gång 50-100m. Tappad på 9-11 l ascites. Har flera vårdgivare ; Kardiolog på Ersta sjukhus och pågående utredning på Kardiologen HS, Njurmedicin HS, diabetesmottagning Ersta samt primärvården som tar PK/INR och ordinerar Waran Remiss inkom till ASIH Ersta 2011 från kardiologen med önskemål om furosemid iv vb

Patient 1, forts. Läkemedelsändringar under vårdtiden Inj furosemid iv 1-3ggr/dygn Tillägg T Zaroxolyn 2,5mg 3ggr/v Infusionspump furosemid 200mg iv 3ggr/v T Furosemid byts till T Torem po SIMDAX mars 2010 på Huddinge sjukhus Åter infusionspump Furosemid Patienten har en längre tids stabil situation i hemmet Avliden april 2012, funnen död i hemmet

Patient 1, forts. Lämplig patient för vårdval ASIH? Skulle hjärtsviktsmottagning kunna ge motsvarande behandling? Skulle primärvård kunna ge motsvarande behandling? Vi bedömer att patienten uppfyller kriterierna för ASIH och haft god nytta av interventionerna

Patient 2 Var ansluten ASIH Ersta före vårdvalet, larmat in sig ca 4ggr/år för hjärtsvikt Försämras jan 2013 med bradyarytmi, misstänkt AMI, erhåller pacemaker på SÖS efter kardiolog-bedömning Ersta, eftervård Ersta Hospice och åter hem med ASIH efter insatt LTOT. Stabiliseras och skrivs ut till primärvård/basala hemsjukvården Krisplan upprättas

Patient 2, forts. Krisplan Vid utskrivning ifrån ASIH kan en krisplan skrivas i överenskommelse med patienten och primärvården. Där skall ingå vart patienten vänder sig vid försämring av sin ex.vis KOL/Hjärtsvikt. Allt för att patienten enkelt skall kunna återanslutas v.b till ASIH och slippa åka till akutmottagningen.

Patient 3 Man född 1930-talet gift, hemtjänst för ADL hjälp Demens Grav Mb Parkinson Vårdad SÖS vid flera tillfällen pga nutritionssvårigheter Remiss inkom ifrån PVO till ASIH med fråga kring dropp vb i hemmet, önskemål ifrån hustrun. Hustrun tackat nej till vård- och omsorgsboende

Patient 3, forts. Telefonkontakt togs med inremitterande och det framkom att patienten var i sen fas av sina sjukdomar Rekommendation ifrån ASIH blev att avstå dropp och att PAL genomför ett brytpunktssamtal med närstående/patienten. ASIH erbjöd sig att finnas tillhands för konsultation/samråd och eventuellt göra en Provanslutning

Patient 3, forts. Konsultation ASIH finns tillgänglig för konsultation per telefon för samråd kring palliativa åtgärder, eller för diskussion om en patient är lämplig för ASIH anslutning. Provanslutning Där det är frågetecken om patienten har någon medicinsk nytta av ASIH kan en anslutning under bestämd tid göras med efterföljande aktiv utvärdering.

Patient 4 Kvinna född 1951 Gift. Skolledare. 2 barn RA Hypothyreos Von willebrands sjukdom Symtomdebut med gångsvårigheter, sommaren 2008 har utredning visat ALS. Sköts via ALS-teamet HS. Remiss ASIH 2010 för palliativt stöd i hemmet.

Patient 4, forts. Under vårdtiden fortsatt god kontakt/samråd med ALS-teamet. Har successivt ökat behov av hjälpmedel ex ventilator, hostmaskin, syrgas. PEG för nutrition. Personliga assistenter Sista tiden morfinpump för att lindra dyspné, smärtor och ångest Avlider i hemmet med hela familjen närvarande

Patient 5 Kvinna född 1943 Gift. Arbetat med textilier 2 barn 5 barnbarn Bröstcancer 2001-mastektomi med lymfkörtelutrymning och adjuvant CMF kurer. Tamoxifenbehandling i 5 år. Recidiv 2009 med skelettmetastaser, återinsatt på cytostatika Remiss ASIH för palliativt stöd i hemmet.

Patient 5, forts Under vårdtiden vårdad växelvis på ASIH och Ersta Hospice utefter symtom och behov Bostadsanpassning gjordes Initialt fortsatt kontakt onkologen Smärtmottagning ordinerade intratekal smärtlindring Avlider i hemmet med hela familjen, inklusive egna hunden, närvarande.