"Kring nordisk utbildning och nordiskt arbetsliv i globaliseringens turbulenta tider” Christoffer Taxell Åbo 9 november 2011.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Det värdefulla ENGAGEMANGET
Hur kan jag vara viss om min tro?
Att förstå anonymiteten (översättning från
Syfte och upplägg Syftet med undersökningen är att få information om svenskarnas kunskap och inställning till samarbete mellan våra grannländer utifrån.
Att identifiera och utveckla ledare
”Om ni fortsätter vara så bra flyttar vi tillbaka till Stockholm…”
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Här ser ni några sidor som hjälper er att lösa uppgifterna:
Att söka till högskolan
Svårigheter och möjligheter för ungdomar på arbetsmarknaden Anders Forslund IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet Ungdomars etablering.
Betydelsen av nyklubbildning EX-545A.SW. 2Lions Clubs InternationalBetydelsen av nyklubbildning Varför är nyklubbildning viktigt? •Att förnya och öka.
Romersk skulptur Exempel Förutsättningar Kännetecken
Affärsmässigt drivna IT-satsningar i småföretag - en potential för fler nya jobb T Stockholms Handelskammare Microsoft Synovate Temo: David Ahlin.
Bo Dahlbom 1 •Professor vid IT-universitetet i Göteborg •Forskningschef på Interactive Institute •Ordförande i Rådet för mobila tjänster •Makten över framtiden,
TuneShop Axel Gärkman Jag är en s.k. sångwriter. Jag komponerar och skriver sånger,som mina kunder sedan får använda.
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
EU2020 och det svenska perspektivet
Flygets utveckling Mats Sigurdson 15NOV11. Marknaden • Stark koppling mellan BNP för OECD och passagerarutvecklingen • Inte lika stark koppling för Sveriges.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.
Lidköping Det första decenniet på 2000-talet innebar fler i arbete och snabbt ökande realinkomster för de allra flesta. Bättre hälsa och minskad.
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Presentation Jämte, Estland, Västerbotten, Stockholm.
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
, Hej, Nu har snart en termin gått av det här verksamhetsåret. Vi som jobbar med och för era barn summerar det pedagogiska arbetet på förskolan och konstaterar.
1 Geografiska perspektiv på tillväxt spelar roll Politikens fokus; -Hur tas hela landets tillväxtpotential tillvara? Vårt arbete; -Hur ser tillväxtförutsättningarna.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
IKT i nöd och lust! Hur får man eleverna att ta eget ansvar? Hur får man dem att samarbeta? Och hur får man lärare att vilja jobba ämnesövergripande?
Kommissionens arbetsprogram 2011 Presenterades den 3 november. Arbetsprogrammet tar upp huvudfrågor som ska prioriteras av kommissionen under Kommissionen.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken Christer Marking IT-kommissionen.
Botnia-Atlantica Universiteten och det gränsöverskridande samarbetet Umeå maj 2008 Universiteten och det gränsöverskridande samarbetet Umeå
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
PRODUFORUM STORMÖTE TAMMERFORS. Tankar, Axplock och Reflektioner om regionalt samarbete och samarbete i SF Gräv där du står! Var aktiv, vänta inte att.
Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL CFL är en statlig myndighet med uppgift att främja livslångt lärande för alla, genom att stärka och stimulera.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Gränsöverskridande samarbete och mervärde i nordiska regioner Regional utvecklingsstrategi (RUS) Region Västerbotten 26 oktober 2012 Lisa Hörnström – Lise.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Lösningar på yrkeshögskolornas problem ordförande Sture Fjäder
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Var det bättre förr eller Är det sämre nu? Mina ”dryga” 30 år som upphandlare Gunnar Stålberg mars 2009.
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Från RUP till RUS Möjligheter nära dig Styr regionala utvecklingsarbetet Grund för regionala program med betydelse för hållbar.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
EU:s Sammanhållningspolitik Fyrbodal Sverker Berglund Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska Socialfonden.
Regional utvecklingsstrategi för Skåne
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Nationella Geodatastrategin – Geodatasamverkan - Standarder Gunnar Lysell Lantmäteriet 19 november 2013.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer Februari 2006.
Samverkan mellan vårdgivare 24 mars 2011 Maj Rom.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
De sex kommunerna i Sundsvallsregionen Hudiksvall Härnösand Nordanstig Sundsvall Timrå Ånge Tillsammans är vi nära invånare i regionen. Medlemmar.
1. 2 Smart TillväxtHållbar TillväxtTillväxt för alla Innovation « Innovationsunionen » Koldioxidsnål ekonomi « Ett resurseffektiv Europa » Nya jobb «
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Geografi / samhällskunskap

Patrik Lindfors kommunikationsdirektör Finsk-svenska handelskammaren
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader 1 2 Brännpunkt Konsekvenser för staden
Presentationens avskrift:

"Kring nordisk utbildning och nordiskt arbetsliv i globaliseringens turbulenta tider” Christoffer Taxell Åbo 9 november 2011

Verkligheten är ”underbarare” än dikten I somras:”globaliseringens turbulenta tider” Nu: ”den europeiska ekonomin präglas av stor osäkerhet” Senaste vecka dominerade Grekland debatten, nu är Italien i fokus – på goda grunder, en av Europas stora ekonomier och med en ännu mycket större statsskuld än Greklands Knappast någonsin har den europeiska ekonomin präglats av så stor osäkerhet som idag. Vågar mig inte på en gissning om hur läget ser ut i morgon, för att inte tala om nästa vecka…! 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Vi lever i en spännande tid Självklarheten att vi lever i en global värld, syns också i att andra delar av världen påverkas av den europiska krisen - eller har egna problem Fördjupas krisen och blir den långvarig påverkar den ”allt”, företagen och jobben, den offentliga sektorn och dess insatser för t.ex. undervisning o forskning, de ungas möjligheter till utbildning och jobb Redan nu syns tecken på att ”nyttan” mer än tidigare understryks i utbildningspolitiken 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Mer än på länge gäller det nu inom utbildningen att samtidigt kunna ha både det korta och det långa perspektivet Utgångspunkten är klar 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Utbildning är det främsta medlet att förändra världen!

christoffer taxell i Åbo Nu gäller det inom utbildningen och utbildningspolitiken att kunna ha både det korta och det långa perspektivet Utgångspunkten är klar Det gäller inte minst utbildningens betydelse för samhällsutvecklingen och ekonomin Kunnandet har en central roll i den tillväxt som i dagens värld är en förutsättning för jobb och välfärd En viktig orsak till att Finland lyckades resa sig ur den svåra recessionen under 1990-talets början var betydande offentliga o privata satsningar på kunnande 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Både det korta och det långa perspektivet… Frågorna är många, svaren inte enkla - ”är allt vi gör viktigare än det vi kunde göra?” - hur ser världen ut och vilka är utmaningarna? 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Både det korta och det långa perspektivet… (forts) Frågorna är många, svaren inte enkla - ”är allt vi gör viktigare än det vi kunde göra?” - hur ser världen ut och vilka är utmaningarna? Prioriteringar är aldrig lätta att göra men alltid nödvändiga. Att inte prioritera är också att prioritera, kanske mera. Prioriteringar måste ofta göras både på lång och på kort sikt – inom enheterna och mellan dem 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Både det korta och det långa perspektivet… (forts) Frågorna är många, svaren inte enkla - ”är allt vi gör viktigare än det vi kunde göra?” - hur ser världen ut och vilka är utmaningarna? Prioriteringar är aldrig lätta att göra men alltid nödvändiga. Att inte prioritera är också att prioritera, kanske mera. Samarbete kan öka resurserna både för konkreta projekt och för att ”sikta på månen” 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Hur ser världen ut…? Bilden är minst sagt mångfacetterad Finland och det övriga Norden har dragit nytta av globaliseringen - som när den fungerar som bäst kan betecknas som global arbetsfördelning och globalt samarbete - och gör det fortsättningsvis Den globala närvaron ger jobb i många företag ”hemma”, men betyder samtidigt ofta att produktion och jobb flyttar närmare stora marknader 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Hur ser världen ut…? (forts) Bilden är minst sagt mångfacetterad Inte ens EU är en enhetlig region, inte politiskt, inte ekonomiskt, inte avtalsmässigt, allra minst vad utvecklingen beträffar Men det finns ett ömsesidigt beroende: ”Finland är mera beroende av Europa än Europa av Finland” – ett faktum som säkert också gäller varje nordiskt land 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Hur ser världen ut…? Men också Norden är, med sina stora likheter, ändå på flera sätt en splittrad region; tänk på EU, på valutan, på försvarssamarbetet Det nordiska samarbetet framstår tydligen i mångas ögon som lite grått, vardagligt, mindre betydelsefullt De senaste veckornas svåra beslutsgång i EU visar ändå på behovet av ett gränsöverskridande samarbete, där det är möjligt att nå konkreta resultat – utan komplicera(n)de strukturer Där det nordiskas styrka - och möjligheter! 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Hur ser världen ut…? Aldrig har det funnits ett så stort antal företag som har gränsöverskridande verksamhet inom Norden, omfattande två eller flera länder, aldrig heller funnits så mycket ägande över gränserna, nu också en långt gemensam nordisk börs De nordiska ländernas utbildningssystem har mycket gemensamt, men det finns också skillnader som inte är obetydliga 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Hur ser världen ut…? När Yrkeshögskolsystemet (vars målsättning var att ge högre utbildning som låg närmare arbetslivet) för nu över tjugo år sedan skapades i Finland hämtade vi erfarenheter från t.ex. Holland o Tyskland Bologna ledde till en mera enhetlig europeisk examensstruktur, men mellan de nordiska länderna finns fortfarande olikheter. Är de motiverade? Nu lärt mig en ny definition, ”arbetslivsförankrad högskoleutbildning” 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Nätverket Västkusten har en välformulerad vision 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Nätverket VästKustens vision: ”Nätverket är en etablerad aktör för att främja och vidareutveckla det nordiska samarbetet inom den arbetslivsförankrade högskoleutbildningen och dess forsknings, utvecklings och innovationsverksamhet. Ett mera integrerat samarbete inom högskoleutbildningen och det nordiska arbetslivet stöder den nordiska konkurrenskraften, stärker nordisk språkkunskap och den gemensamma kulturen.” 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Nätverket Västkusten har en välformulerad vision (forts) Det finns många utmaningar – och möjligheter utgående från den visionen Den första, och viktiga, frågan är om det finns en verklig vilja att lära av varandra! Om den finns, är det, som tydligen är läget, bara att sätta igång, inte vänta på formella strukturer eller institutionella beslut. – Ursprungligen har alltså just ”frivilligheten” och det formfria varit det nordiska samarbetets styrka. Bra att fortsätta på den linjen. 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Nätverket Västkusten har en välformulerad vision (forts) Viktigt att vara så konkret som möjligt. Många har gjort erfarenheten att bara ett gemensamt intresse eller en gemensam syn utgör en grund för ett resultatrikt samarbete. Det räcker inte att säga att man ”är vänner” Visionen talar om att ”mera integrerat samarbete inom högskoleutbildningen och det nordiska arbetslivet stöder den nordiska konkurrenskraften” 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Nätverket Västkusten har en välformulerad vision (forts) Vad kan det betyda konkret? När det gäller det direkta utbildningssamarbetet bör den självklara utgångspunkten vara att höja kvaliteten i utbildningen och stärka kompetensen hos dem som berörs Samtidigt gäller det att identifiera de sektorer där förutsättningarna för och nyttan av ett gränsöverskridande samarbete är bäst, eller ens möjliga 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Utmaningen är att ge målen för samarbetet inom nätverket konkret innehåll ----- ”Utveckla specialkunskap gällande den nordiska kulturen, språken och arbetslivet som även övriga yrkeshögskolor har nytta av i Finland. Utveckla nordiska arbetslivskontakter med företag som är etablerade i Norden med tanke på praktikmöjligheter och möjlighet att delta i olika samarbets- och utvecklingsprojekt med det nordiska arbetslivet.”  ---- 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Var är möjligheterna och behoven av samarbete störst? Några tankar och frågor Tror att inledningsvis vore en koncentration på några sektorer klok Samarbete med företag, med sådana som verkar i minst två nordiska länder med nordiska företag som verkar i ”tredje land” Hur påverkar utflyttning eller ”utflaggning” av produktion utbildningsvehoven och själva utbildningen? 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Var är möjligheterna och behoven av samarbete störst? Några tankar och frågor Tror att inledningsvis vore en koncentration på några sektorer klok Samarbete med företag, med sådana som verkar i minst två nordiska länder med nordiska företag som verkar i ”tredje land” Inte alldeles enkelt att få med företagen i sämre tider, ibland inte alls, men se och visa nyttan! Vilken roll har Nordplus? Hur påverkar utflyttning eller ”utflaggning” av produktion utbildningsvehoven och själva utbildningen? 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Var är möjligheterna och behoven av samarbete störst? Några tankar och frågor (forts) Klokt att se på sektorer där förhållandena i de nordiska länderna är likartade, men lösningarna olika Vad betyder en åldrande befolkning för utbildningen? … och den ökande andelen invandrare? Samarbete kan vara särskilt motiverat ifråga om sådana specialiseringar där enskilda yrkeshögskolor (el motsvarande enheter) inte har resurser att ge en spetskompetens som kan konkurrera globalt. 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Var är möjligheterna och behoven av samarbete störst? Några tankar och frågor(forts) På olika områden skäl att söka goda exempel (steal shamelessly!) forma program i samarbete mellan flera enheter , kanske också mellan enheter på olika nivåer För egen del tror jag det finns en större potential för samarbete mellan universitet och yrkeshögskolor än vad som utnyttjas idag 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo Var är möjligheterna och behoven av samarbete störst? Några tankar och frågor(forts) Hur tackla den växande servicesektorn som också står för en ökande internationalisering – och där möjligheterna till innovationer måste utnyttjas? Den kreativa ekonomin kommer att öka i betydelse; vem har bra utbildningskoncept? I Finland planeras en nedskärning av kulturutbildningen. Föga diskuteras kulturens och ekonomins symbios eller möjligheterna att skapa nytt. 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

Åbo 2011 Europas kulturhuvudstad

christoffer taxell i Åbo ”Utbildningen är det främsta medlet att förändra världen.” Hur skapar den ”arbets-livsförankrade högskoleutbildningen” nytt? Det gäller att skapa nya företag. I det riskaverta Finland skall vi också i utbildningen inspirera till företagande som skapar jobb och tillväxt. Men det nya behövs också inom existerande företag. ”Endast den som tänker annorlunda för utvecklingen framåt”. Stimulerar utbildningen till det? 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo ”Utbildningen är det främsta medlet att förändra världen.” Hur skapar den ”arbets-livsförankrade högskoleutbildningen” nytt? (forts) Endast framgångsrika företag skapar den tillväxt som ger arbete och välfärd – också i denna globaliseringens tid! Men vi ser med dagens utveckling att det gäller att söka svaret på en paradox: "Hur trygga jobb i framtiden – och folk till jobben?” 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

christoffer taxell i Åbo 9 11 2011 christoffer taxell i Åbo

"Kring nordisk utbildning och nordiskt arbetsliv i globaliseringens turbulenta tider” Christoffer Taxell Åbo 9 november 2011