Skolan som risk- och skyddsfaktor Göteborg – 9 Februari - 2012 Martin Hugo

Skolan har aldrig varit så viktig som idag ! Ett dåligt meritvärde i avgångsbetyget i årskurs 9 är det starkaste enskilda sambandet för att riskera att hamna i en problematisk livssituation med: Arbetslöshet Psykisk ohälsa Självskadebetende Drogmissbruk Kriminalitet Social Rapport 2010 (Socialstyrelsen, 2010)

Arbetsmarknaden för 16-åringar försvann i slutet av 1990-talet. Idag finns det inget annat alternativ än att gå i skolan från att man är 6-19 år. Det innebär att barn och ungdomar som misslyckas i skolan befinner sig i en betydligt svårare och mer utsatt situation idag. Problematiska uppväxtvillkor innebär oftare att mötet med barnens/ungdomarnas livsvärld och skolans normer och struktur kolliderar. Nyckeln för att dessa barn/ungdomar ska kunna lyckas är ett bra och genomtänkt samarbete mellan bl.a skola, socialtjänst och polis.

Den grundläggande orsaken till att elever inte når grundskolans mål är inte att de har för låg intelligens eller att lärare i skolan inte har kontrollerat deras kunskaper tillräckligt ofta! Det stora problemet är att många av dessa elever har tappat förtroendet för skolan och inte upplever att de kan lära sig meningsfulla saker i skolan.

Avgörande för att skoltrötta elever ändrar sin negativa inställning till skolan: Mellanmänskliga relationer Ett innehåll som elever upplever är på riktigt En upplevelse av delaktighet

Det här blir ju kanonbra (Lärare) Ja för faan (Elev) Du är snart klar med kursen (Lärare) Vad då för jävla kurs…det finns väl ingen kurs för sånt här (Elev) Jo då…kolla här…(Läraren visar kursplanen) Åh faan…det hade jag ingen aning om (Elev) Du är nästan klar med hela den här kursen i gjutning nu (Lärare) - Det var som fan (Elev)

En fragmentarisk och splittrad skolgång: “Från ettan till sexan så gick jag till skolan varje dag…sen när jag flyttade till XXXX och gick i sjuan så blev det katastrof efter två månader. Jag gick inte i skolan alls. Sen fick jag gå om sjuan…men då gick jag inte till skolan alls. Sen flyttade jag till… XXXX i åttan, till fosterfamilj…så gick jag halva sjuan där och hela åttan…sen flyttade jag tillbaka till XXXX och där började jag nian och sen gick det två månader och så åkte jag in här.” (Elev 21)

Utanförskap och marginalisering: ”När jag gick från ettan till sexan så gick jag i specialklass. Det var jag och fem andra elever och tre, fyra lärare. […] Dom placerade mig i en liten klass hela tiden bara för att dom trodde att man hade problem. Så man fick gå i specialklasser med mindre lärare och mindre folk hela tiden. Men nu så visade det ju sig att jag hade ADHD och koncentrationssvårigheter. […] Jag tycker att skolan har agerat mycket fel från början. Istället för att bara placera en i specialklass direkt så skulle man kunna tagit reda på vad det var man behövde hjälp med…Fan jag har gått i specialgrupp sen jag gick i ettan…jag har fått särbehandling i skolan i hela mitt liv från att jag gick i förskolan till nu…jag har gått i specialgrupper hela tiden. ” (Elev 7)

ADAD-intervjuer angående skolbakgrund för dem som tvångsomhändertas enligt LVU & LSU: 50 % har fått kontinuerlig specialundervisning. 44 % har varit avstängda från undervisning under längre perioder. 20 % har gått om minst en årskurs i grundskolan. 10 % har gått i särskola. De flesta har ofullständiga grundskolebetyg. Det finns en överrepresentation av ungdomar med diagnoser av olika slag

Vid inskrivningsintervjuerna poängterar en stor andel av ungdomarna att de behöver hjälp med att förbättra sin skolsituation. Har du ingen formell utbildning, ingen anställningsbarhet inom ett praktiskt yrke och inget socialt skyddsnät så är återfalls-frekvensen mycket hög efter utskrivning.

Några fakta om SiS särskilda ungdomshem: SiS tog över anvaret för dessa ungdomar i början av 90-talet. Det finns 30 särskilda ungdomshem i Sverige. - cirka 700 ungdomar inskrivna. - 40 % är 15 år eller yngre. - 44 % är 16-17 år. - 16 % är 18 år eller äldre. - 1/3 är flickor och 2/3 är pojkar. De är tvångsomhändertagna enligt LVU & LSU.

Varierande vistelsetid: - LVU, 145 dagar /genomsnittlig vistelsetid - LSU, Maxstraffet är 4 år. Genomsnittlig vistelsetid är 8 månader för flickor och 9 månader för pojkar. Det finns låsta och öppna ungdomshem, akutavdelningar, utredningsavdelningar, utslussningsavdelningar och hem enbart för dem som begått sexualbrott. Barnen/ungdomarna har rätt till behandling & skolgång under sin vistelsetid.

Första mötet med Elin 13 år: Är det du som är forskare och vetenskapsman och som ska skriva om oss? Ja Va…är det verkligen du?...Är det sant?...Jag trodde att du skulle ha glasögon och typ kostym och sitta med ena benet över det andra…

Arvid 17 år: (Flera år på LSU för inbrott och grov misshandel) Normala hemförhållanden i mindre stad. Hade inga betyg från grundskolan. Har inga specifika inlärningsproblem. Upplevde högstadiet som totalt meningslöst och skolkade mycket. Inget överdrivet missbruk. Läste in hela högstadiet inom SiS skolverksamhet på 14 månader och är nu i fas på el-programmet. Tycker SiS skola är den bästa han har gått i. Vill bli elektriker och fixar ”öppen” praktik kanonbra!

David 20 år: ( Lång LSU-dom för knivdråp) Växte upp ensam med mamma och syskon i tuff förort i en av Sveriges största städer. Har knappt varit i skolan sedan årskurs 4. Inga grundskolebetyg när han kom till SiS. Särskoleplacerad. Har rökt mycket cannabis sedan han var 13 år. Har klarat många betyg inom SiS skolverksamhet inom ramen för Grundsär & Gymnasiesär. Tycker SiS skola är den bästa han har gått i. Vill bli kock.

Bengt 16 år: (sitter på LVU – Var ska han vara?) Har aldrig haft ett riktigt hem!!! Flyttats runt mellan olika fosterhem sedan han var bebis. Inget socialt skyddsnät. Endast sporadisk kontakt med farmor och en syster. Inga specifika inlärningsproblem. Aggressiv mot omgivningen – Bor ensam. Klarade snabbt hela grundskolan inom SiS. Tycker SiS skola är den bästa han har gått i.

Chatrin 15 år: (LVU- missbruk & självskadebeteende) Uppväxt i en familj med tungt narkotika-missbruk i tuff storstadsförort. Koncentrationsproblem. Har ändå klarat det mesta av grundskolan utom ett par ämnen innan hon kom till SiS. Läser framförallt grundskolans matematik och No. Skär sig och har gjort flera självmordsförsök. Tycker skolan är ok inom SiS.

Fia 15 år: (LVU- missbruk & självskadebeteende) Har tagit hand om sin mamma som är alkoholist och tre yngre syskon sedan hon var 10 år. Hög frånvaro hela grundskolan p.g.a detta. Dyslexi. Läser grundskolan inom SiS. Tycker skolan är ok inom SiS. Skär sig i armarna, har gjort självmordsförsök. Vill jobba med hundar.

Micke 20 år: (LVU – Tungt Missbruk & inbrott) Hyfsat normala hemförhållanden i liten stad. Har aldrig känt sig hemma i skolan, var stökig och livlig enligt honom själv. (”Klassens Pajas”) ADHD – Men har egentligen inte haft svårt för att lära sig. Började med amfetamin när han var 13 år. Blev snabbt sprutnarkoman. Gick de sista två åren i grundskolan på IV, och klarade godkänt trots att han gick på amfetamin. Var nära att dö av en överdos metaamfetamin och skrev in sig själv för avgiftning när han var 16 år. Läser mekanisk verkstad och har klarat de flesta kurser inom svets. Vill bli svetsare i framtiden.

Reflektion: Jag tycker väldigt mycket om de här människorna och de möten jag har med dem. Man blir känslomässigt engagerad och är oftast glad och ledsen samtidigt. Jag kommer ihåg alla som jag har gjort djupintervjuer med väldigt tydligt. Många av de här ungdomarna framträder trots sin bakgrund och sina diagnoser som medmänniskor som skulle kunna lyckas.

Många av de här barnen/ungdomarna är “experter” på att läsa av vuxna! En majoritet av dem är minst lika intelligenta som du själv! Olika vuxna/yrkeskategorier har delvis olika roller i mötet med ungdomarna. Oavsett yrkeskategoritillhörighet så är ditt förhållningssätt och din sociala kompetens i mötet med ungdomarna avgörande för dina möjligheter att kunna påverka ungdomarna I “rätt” riktning.

Om någon vill läsa mer…………. Liv och Lärande i gymnasieskolan (Hugo, 2007) (Doktorsavhandling som finns för gratis nerladdning på skolporten.com) Dags att tänka om! (Hugo, 2009) (Debattartikel i Pedagogiska magasinet november, 2009:nr 4) Forskning och lärande i klassrummet måste vara på riktigt (Hugo, 2010) (Kapitel i boken Lärande och Bildning i en globaliserad värld (Hugo & Segolsson (Red), Studentlitteratur) Skolverksamheten inom SiS 2009 (Hugo, 2010) (Allmän SiS-rapport 2010:4) När skolans lärande saknar mening (Hugo, 2011) (Artikel i Pedagogiska magasinet, 2011: nr 2) Från motstånd till framgång – Att motivera när ingen motivation finns (Hugo, 2011) (Liber)