Skolledare i en specialpedagogisk brytningstid Susan Tetler, Gästprofessor, MAH Susan.Tetler@mah.se

Innehåll Varför skolans ledning i dag har en så viktig roll att spela, när det handler om at kvalificera skolans specialpedagogiske indsatser. Ändret problemförståelser och konsekvens för handlande Modsägelsesfulla tendenser og skolans krysspress Uppdraget ”En skola för alla” Olika inklusionsdiskurser Inklusionsledning – några principen Skolutveckling med ett specialpedagogisk fokus En institutionell förändringsstrategi De nya utmaningar för skolans ledarskap

Ett ändrat syn Från att se ”problemet” förankrad i det enskilda barn Avvik förstås som resultatet av en individuell patologi Enbart kompensatorisk lärande riktat emot den enskilda eleven Till att se ”problemet” som uppstått i mötet mellan det enskilda barn och dets omgivning Problem i skolan förstås som resultatet av en organisatorisk patologi Organisatorisk lärande och skolutvecklingsstrategier är centrale

Ett relationellt perspektiv Åtgärdar, som gör det möjligt för skolan/institutionen att anpassa sig dom barn och ungdomar, den ska vare till nytta för OCH Åtgärdar, som gör det möjligt att hjälpe barn och ungdomar med att anpassa sig en situation eller institution Att se individen i sin kontext

Problemets karaktär: en OECD definition Disabilities (funktionshinder) Difficulties (svårigheter med lärande av kunskaper och/eller problematisk beteende) Disadvantages (kulturell, språklig och/eller social utsatthet) (Det specialpedagogiska uppdraget blir bredare) 5

De generelle tendenser i Norden ... och globalt Visioner om en skola för alla och beteendeproblematiken Internationelle konventioner Barndeklarationen Salamanca-konventionen Allt fler barn och ungdomar marginaliseras i skolan Visioner om mångfald och kategoriseringsproblematiken Olikhet som resurs (inte brist, men olikhet) Sortering till olika skolformer Vanlig skola, särskola, träningsskola Ett utökat krysspress och konkurrens på utbildningsresultaten International konkurrens på utbildning (effekter) PISA, PIRLS, TIMMS, Dilemman för den specialpedagogiska profession Ett utökat fokus på betydelsen av skolans lederskap

Utmaningar för det specialpedagogiska lederskap Att hantera två former för krysspress: Implementering av visionen om skolan för alla > < Medikaliseringens framväxt Mångfold som värdegrund Standardbaserad innehåll i och mål för skolan

Skolan för alla … i spänningsfältet mellan fyra poler Idealverden Etisk diskurs Politisk diskurs Individ Kollektiv Pragmatisk diskurs Økonomisk diskurs Virkelig verden

Inklusionslederskapet Inklusionsledelse måste vara välmotiverat … i explicite premisser Varför ska skolor och institutioner vara inkluderande? Vad förstår vi vid inklusion? Hur kommer vi därhän? Vem ska göra arbetet? När ska vi göra det? Lars Qvortrup, 2008

Förutsättningar Att man känner inklusionsbegreppets historia och därmed förstår att inklusion har blivit ett beslutnings- och därmed ett sak för ledningen Att man förstår att inklusion inte förutsätter att vara lik, men är resultatet av olikhet Att man kan se skillnad mellan att göra lik-inklusion, tolererande inklusion och olikhet ger starke-inklusion Att principen om inklusion inte enbart är etisk (”vi bör inkludera dom andra”), men också är funktionellt, för det bidrar till att förbereda barnen på att agera i ett samhälle, der är karakteriserat vid funktionell, social och kulturell differentiering Och att skolan vid att genomföra en konsekvent inklusionspedagogik stärker elevernes kompetens till att fungera i ett samhälle, där inte efterfrågor människor, där är som dom andra, men människor där gör en skillnad, och som kan hantera dessa villkor

Utmaningar … för en hållbar utveckling Single-loop lärande Förbättringar av eksisterande verksamhet utan fundamentala reflektioner över, vilka antagelser man lägger till grund för denna verksamhet Vikt på nya effektiva metoden Double-loop lärande Överväger de underliggende mål för den eksisterande verksamhet samt de teorier, där underbygger dessa mål Vikt på förståelser och antagelser … som utgångspunkt för utveckling

INKLUSION: ett skolrelaterat begrepp Närvarande I vilken grad man är närvarande i gemenskapen Accept och värdesättning I vilken grad man bjudas välkommen som fullgiltig och aktiv deltager i gemenskapen Delaktighet I vilken grad man bidrar aktivt i gemenskapens aktiviteter Kunskapsmässig och personlig utveckling I vilken grad man läror och utvecklar positive självbilden Peter Farrell, 2002 12

Utmaningen för skolans ledarskap Att skapa en INKLUDERANDE KULTUR, dvs. att uppbygga gemenskapen och inkluderande värden: trygt, akcepterande, samarbetande, stimulerande gemenskap, där alle är uppskattede som grundlag för personlig utveckling. Gemensame inkluderande värden utvecklas och förmedlas till allt nytt personal, barn och föräldre. De inkluderande principen och värden är styrande för alla besluten, både när det gälder planering, daglig drift och processerne från det ene ögenblick till det annat – dvs. i sättet att vare tillsammens på. Att utveckla INKLUDERANDE STRATEGIER, dvs. att utveckla gemenskaper för alla och att planera vardagen utifrån ett mångfaldsperspektiv. Det handler om att säkre själva kärnen i pedagogiken. Strategier där uppmuntrer barn och personal till deltakelse från det ögonblick de kommer in i miljöet – dvs. sättet där värden transformeras till handling. Att utveckla INKLUDERANDE PRAKSIS, dvs. organisera skolmiljöet och aktiviteterne utifrån deltakelsesprincippet – alla kan deltake, och att mobilisera resurser. Det handler om att reflektera den inkluderande kultur/ värden i al praksis och strategi.

Utvecklingsförståelse Alle institutionens aktörer tar part i utvecklingen Själv-evaluering Utvecklingsstrategi – det er den enskilda institution, der själv äger utvecklingen – nedifrån och upp MEN understödjas av det politiske system, förvaltningen och skolledningen Partnerskapen – en kritisk ven

Fem centrale frågor Vem är det, som möter hindringer för lärande och deltagelse i skolans liv? Vilka hinder är der tale om? Hur kan man reducera hindringar för lärande och deltagelse? Vilka resurser kan bidra till utökat lärande och deltagelse för alla? Hur kan man utnyttja resurserna bättra för att stödja lärande och deltagelse?

Skoleniveau: Erfaringer fra Randers Ledelsesteams och en ledelsesstrategi, där både omfatter strukturelle och kulturelle ändringer Skolpedagogens involvering Självstyrande teams Tre viktiga områder: sagen, gemenskabet & den enskilda Specialisering av dele av arbetet AKT-funktionen (beteende) Läshandledningsfunktionen Koordinator af Resursecentret Omorganisering af resurser Koordineringskonferencer Teamkoordinator

Konsekvenser för de professionelle Erfaringer från Randers Från individuel till samarbetande Från traditionel faglighed till ny faglighed Från monopol på undervisning mot att dela den med andre faggrupper Från ekskluderande till inkluderande Från flad struktur mot hierakisering Flere koordinerings- och mellanledelsesuppgifter