Den hermeneutiska metoden

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Olof Sundin, Fil dr Informationsstrategier och yrkesidentiteter - en studie av sjuksköterskors relation till fackinformation.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Nulägesanalys genom frågor
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Att tydliggöra de långsiktiga målen i Lgr -11 och kunskapskravens fem övergripande förmågor för elever, föräldrar och pedagoger.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Individuellt lärande tillsammans
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Förhandling MBL Och Samverkan.
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Demokrati och diktatur
1) Ni har kommit överens om att barnet ska ta bort sin tallrik från bordet efter måltider. Det går bra ibland och ibland inte. Den här gången går ditt.
Vetenskaplig Metod.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Relationskompetens Förmågan att ”se” det enskilda barnet på dess
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Hur fattas utrikespolitiska beslut?
Formellt, skarpt och snyggt
Kommunikation.
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Konsten att leda sig själv
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
Eller formativt lärande…
K ALLE K ARLSSON IUP vt J AG GÅR I SKOLAN FÖR ATT …
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Vad bör en hälsopedagog kunna?
Vad är du för typ av person?
Workshop inför Projektet
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Ta ställning och handla!
Kunskap 3: Rationalism och Empirism
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Att övertyga ! Disposition och mall.
Ett naturvetenskapligt arbetssätt
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Kommunikation OL108A.
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Skriva noveller.
Hur man lär sig saker på bästa sätt!
Psykologins historiska framväxt
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
Bara Bra Möten Ekot Surahammar
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Samhällsvetenskapligt arbetssätt
Introduktion & Säkerhet del 1
Vetenskap & Religion.
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Genus och Kön.
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
SAMARBETE - OM ATTITYD, FÖRSVAR OCH ATT BEVAKA EGNA INTRESSEN.
Leda och planera sokratiska samtal
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Formellt, skarpt och snyggt
Socialpsykologi.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Svenska som andraspråk 3
Föreläsning 7 Observation som datainsamlingsmetod
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Religion.
Presentationens avskrift:

Den hermeneutiska metoden Det finns ingen objektiv, social verklighet där ute. Istället menar förespråkare för den här inriktningen att människor har en delad förståelse av verkligheten. Den vetenskapliga metoden Det finns en objektiv, social verklighet där ute som inte bara en spegling av forskarens eller subjektens sinne.

Den hermeneutiska metoden Det bästa vi kan göra är att försöka förstå och beskriva den här delade förståelsen av verkligheten. Vi lär oss om verkligheten genom att möta andra människor. Den intersubjektiva sanningen av världen är det centrala. Den vetenskapliga metoden Den här verkligheten kan studeras utan ”bias” (partiskhet/fördomar). Man får göra sitt bästa för att kontrollera den förutfattade kunskap man bär med sig in i forskningen. Det är viktigt att forskaren inte påverkar de människor han/hon studerar och att människorna inte heller påverka forskaren.

Den vetenskapliga metoden Exempel på teoretiker som förespråkar det här perspektivet är Sigmund Freud och Marvin Harris. De menar att det finns omedvetna strukturer som de vi studerar inte är medvetna om. Det är bara forskaren som kan förstå hur dessa undermedvetna strukturer påverkar våra informanters beteende. Anledningen till att forskaren kan se dessa strukturer, som informanterna inte själva är medvetna om, är att man som forskare använder samma vetenskapligt exakta och systematiska metoder som en fysiker.

Den vetenskapliga metoden Teori forma en hypotes välja variabler definiera variabler planera ett forskningsfält välja ut exempel samla data analysera data testa hypotesen tolka resultaten en ny, eller i alla fall, modifierad teori…

Den hermeneutiska metoden Här hämtar man sitt material genom att studerar människors beteenden och/eller diskurser. Dialogen är därför central för förståelsen och inhämtandet av kunskap. I den här processen tvingas man bryta ner sina egna mentala strukturer och den egna förståelsen för att sedan, via samtal (som har karaktär av förhandling) komma fram till en ny sanning. ”Bias” (partiskhet/förutfattade meningar) är viktigt här eftersom det skapar en intern konflikt, en slags kognitiv dissonans inom forskaren. Men den här konflikten kan också vara extern så till vida att man som forskare inte förstår, eller inte är överens med, de man studerar. Oavsett konfliktens natur (om den är intern eller extern) så är det viktigt att komma fram till en överensstämmande förståelse. Just detta är centralt för den här metoden.

Den hermeneutiska metoden Datainsamling tolkning läggs till vår förståelse av helheten

Antropologens frågor stimulerar till ny förståelse och tolkning av världen… (vi är själva en del av processen) FRÅGA SVAR REFLEKTION FÖRÄNDRAR FÖRSTÅELSEN KOMMUNICERA MED ANDRA NY GEMENSAM FÖRSTÅELSE EXPANDERAD FÖRSTÅELSE AV SIG SJÄLVA OCH VÄRLDEN

De olika metoderna: en jämförelse Vetenskaplig Hermeneutisk (dialog) Epistemologi (kunskapsteori) Objektiv Intersubjektiv ”Bias” (partiskhet/ fördomar) Kontrollerbar Redskap (utmaning och dialog) Makt Forskaren Informanterna Validering (Bekräfta sanningen) Göra en kopia Verifieras av informanterna

Antropologi: en tolkande vetenskap Dialog, intersubjektivitet Det som händer mellan människor, inte nåt som finns där ute och som de dumma informanterna inte är medvetna om.

Maktaspekten Informanternas makt: undvikande/avslutande, förhandlande, deltagande – förståelse. Pröva ”sanningarna”= informanternas makt. Tabu, ointresse, inte få fler kontakter. Antropologens makt: val av informanter (allas röster representativa), äger insamlade data, skrivandet av rapporten, liknande argument stil/ton/hur man porträtterar – ej deras kontroll Delad makt: Kopior av utkast att läsa – kommentera, ifrågasätta tolkningar = evaluering/delaktighet. Delad makt – i något som ska bli offentlig.

Tillit Bygga förtroende I gruppen/med antropologen. Öppenhet – kan vara problematiskt (det kan finnas logistiska/praktiska, politiska, kulturella problem – vågar man vara öppen om kulturellt känsliga saker som andra kan läsa?)

Två processer Hur informanterna kommunicerar och förklarar för varandra; hur informanterna kommunicerar och förklarar för antropologen. Intrakulturell kommunikation (mellan medlemmar) Hur homogent är detta? Delade värderingar, praktiker, många individuella skillnader. Interkulturell kommunikation (mellan olika kulturella grupper)

UTMANING Matcha olika horisonter (de som undersöker/de som undersöks).   Något som någon säger som utmanar din förståelse av gruppens världsbild. Din horisont matchar inte deras och du måste omformulera din horisont så att den kommer närmare deras. Du måste lösa utmaningen. Hur? Genom att fråga… Värderingar: bra/dåligt, roligt, vackert, tillåtet/förbjudet, destruktivt, kort sagt: vad som är viktigt, visar sig i kategorier (”vi som tycker lika”/delar värderingar).

BIAS – fördomar/partiskhet Vi har kulturell, politisk och personlig ”bias” – det är en del av hur vi strukturerar vår världsbild.

Som både behövs för vår förståelse av andra och oss själva…

Men hur motverka vi att vår ”bias” påverkar vår syn på de andra Men hur motverka vi att vår ”bias” påverkar vår syn på de andra? Att vi misstolkar dem?

Svaret är: Reflexion, självanalys, skepticism (mot sig själv). Vi motverkar det genom att ifrågasätta oss själva.

Man kan… skriva journal över sina förutfattade idéer, känslor, maktkamper… Man kan försöka se sin ”bias” i förväg, sina blinda ”spots”. Till det krävs ärlighet och uppriktighet. Din ”bias” blir ofta den utmaning som du använder i forskningen.

Individuell ”bias”: smak, erfarenhet, känslor – jag har svårt för… Politisk ”bias”: makt, känsla av kontroll… Att erkänna den dimensionen. Att erkänna att man undviker en viss tematik/att man lyfter fram viss tematik Kulturell ”bias”: Att man tycker att det är fel med polygyni, att döda djur, att helande med hjälp av andar är hokus pokus, etc.

De olika metoderna: en jämförelse Vetenskaplig Hermeneutisk (dialog) Epistemologi (kunskapsteori) Objektiv Intersubjektiv ”Bias” (partiskhet/fördomar) Kontrollerbar Redskap (utmaning och dialog) Makt Forskaren Informanterna Validering (Bekräfta sanningen) Göra en kopia Verifieras av informanterna SLUT