Det här är ett bildbibliotek som kan användas i sin helhet eller i valda delar när Geodatarådets medlemmar eller andra bärare av information om Geodatastrategin ska berätta om den. Del 1 Samhällsutmaningarna Bild 2-7 beskriver de fem samhällsutmaningarna där geodata kan bidra med lösningar. Detta block används vid tillfällen då åhörarna endast har en grundläggande kunskap om geodata och förståelsen för geodata behöver öka för att budskapet om geodatastrategin ska vara intressant. Exempel på målgrupper: Beslutsfattare Del 2 Mål och vision Bild 8-10 beskriver Geodatastrategins vision och mål samt varför en strategin behövs. Detta block används vid tillfällen då åhörarna har intresse av att förstå Geodatastrategin, men inte i detalj Exempel på målgrupp: Beslutsfattare, internt hos rådets medlemmar, experter och opinionsbildare Del 3 Fördjupning om målen Bild 11-14 beskriver Geodatastrategins mål och hur målen kan uppfyllas Detta block används vid tillfällen då åhörarnas kunskap om geodata är stor och det finns ett intresse och behov av att förstå Geodatastrategins innehåll Exempel på målgrupp: Kommersiella aktörer, internt hos rådets medlemmar, experter och opinionsbildare Del 4 Arbetssätt Bild 15 beskriver arbetet i Geodatarådet med strategin Denna bild uppdateras i takt med att arbetet tar form och aktiviteter genomförs och planeras Exempel på målgrupp: Internt hos rådets medlemmar

Geodata har en nyckelroll för att vi ska kunna lösa en rad viktiga och aktuella samhällsutmaningar. Den nationella Geodatastrategin utgår från fem viktiga samhällsutmaningar där geodata kan bidra med lösningar De prioriterade samhällsutmaningarna är: Innovation och tillväxt - geodata skapar möjligheter till ny affärsutveckling. Digitalisering och offentlig förvaltning - geodata bidrar till effektiviteten och ökar medborgarnas insyn och deltagande. En effektivare samhällsprocess - geodata ger bättre och säkrare underlag för planering och beslut. Klimatanpassningar och miljöhoten - geodata är nödvändiga för att både följa utvecklingen, förebygga och finna lösningar. Försvar, samhällsbyggnad och beredskap - där tillförlitliga geodata är kritiska för att vi ska kunna förebygga och hantera olika slags kriser.

Samhällsutmaning - Innovation och tillväxt Kort beskrivning: Efterfrågan på geodata ökar i takt med teknikutvecklingen. Geodata för positionering och lokalisering är redan idag tillgängliga för alla i mobiltelefonerna och med hjälp av geodata skapar vi i framtiden till exempel smarta hem, smarta jordbruk, effektivare logistik etc . Men… Sverige är inte en ledande IT nation när det gäller datadriven innovation och vidareutnyttjande av data från offentlig sektor. För att stimulera datadriven innovation krävs tillgång till standardiserade data dygnet runt via pålitliga tjänster. När data är öppna ökar möjligheterna att privata aktörer förädlar och utvecklar data och skapar produkter, visualiseringar och tjänster. Öppna geodata är därför av stor betydelse för till exempel: Öka och bredda användningen av data Beskriva, kommunicera och förstå lägesbunden information Utvecklingspotentialen inom de areella näringarna Turistnäringen med digitala tjänster för turism Öppna, användbara och tillgängliga geodata är en viktig grund för att öka konkurrenskraften och tillväxtväxten.

Samhällsutmaning - Digitaliseringen av offentlig förvaltning Kort beskrivning: Medborgarna är vana med att via sociala medier integrera med bekantskapskretsen Den utvecklingen bör också stå modell för utvecklingen av offentliga processer och tjänster. För att möjliggöra en ökad interaktivitet i myndigheternas samspel måste processerna digitaliseras. Digitaliseringen är också nödvändig för att öka effektiviteten och medborgarnyttan. Mottot ”Digitalt först” tar sikte på utveckling som utgår från medborgarnas och näringslivets behov. Men… Trots att tekniken för digitaliseringen redan finns går den praktiska utvecklingen för långsamt och problemet är i hög grad kopplat till informationsförsörjningen i processerna. Det finns även finansiella, juridiska, semantiska, organisatoriska och kulturella hinder. Därför krävs det: Fungerande maskingränssnitt som ökar tillgängligheten till data. Med hjälp av dessa kan geodata integreras i de egna verksamhetssystemen och rationalisera användandet och arbetet. Då kan exempelvis dubbelarbete kring geodatainsamling och kartor minimeras och de senaste uppdateringarna direkt tillgängliga för användarna. Att geodata är lätt tillgängliga och datautbytet mellan myndigheter är enkelt – skapar nytta för kunderna. Möjligheten att fritt kunna använda och sprida data vidare bidrar till medborgarinflytande, demokrati och transparens.

Samhällsutmaning - En effektivare samhällsbyggnadsprocess Kort beskrivning: Bostadsbristen är stor i Sverige och det krävs en mängd åtgärder på många olika områden för att ändra på detta När det gäller samhällsbyggnadsprocessen finns problem med att information som behövs för samhällsplanering fortfarande är analog. Ett annat problem är att processen är upphackad och att alla inblandade inte har tillgång till samma information – dvs. en enhetlig informationsförsörjning saknas. Det leder till kvalitetsbrister, långa processtider och fördyrad handläggning. En digitalisering av alla delar av samhällsbyggnadsprocessen möjliggör ett effektivare samspel mellan stat/kommun/medborgare/företag En ordnad försörjning med geodata bidrar till effektiviteten och möjliggör bättre beslut. Därför krävs det bland annat att: Kartor och andra geodata är uppdaterade och att alla inblandade i processen använder samma data/kartor genom hela processen. Information som fortfarande är analog digitaliseras och standardiseras. En förändrad finansiering av geodata införs för att säkerställa åtkomst, användning och vidarespridning av enhetliga geodata och tjänster.

Samhällsutmaning - Klimatanpassning och miljöhot Kort beskrivning: De svenska och nationsöverskridande målen inom miljö och klimat lägger en hög ambitionsnivå för miljöarbetet. Trots hög ambitionsnivå kommer klimatförändringarna att fortsätta när det gäller temperatur, nederbörd och extrema händelser. Det får stor påverkan och effekter på infrastruktur, krisberedskap och samhällsplanering. I närtid kommer klimatförändringarna bli en självklar del av plan- och byggprocesserna. Exempel på hur geodata bidrar med lösningar: Geodata behövs för att synliggöra och förklara komplexa skeenden, analys och konsekvensbeskrivningar Miljörelaterade geodata bidrar till att medborgare kan skapa sig en överblick av miljöförhållandena inom olika områden Ökad tillgänglighet till geodata är en förutsättning för rationell användning av de verktyg som tas fram för planering av grön infrastruktur

Samhällsutmaning - Försvar, samhällsskydd och beredskap Kort beskrivning: Hoten mot vår gräns och vår säkerhet bli mer komplexa, gränsöverskridande och föränderliga. Utvecklingen av informationsteknologin utmanar många traditionella föreställningar om säkerhetspolitiken. Så bidrar geodata med lösningar: För militärt försvar och samhällsskydd och beredskap är tillgången till geodata av god kvalitet, och aktualitet central. Geodata hjälper oss att förebygga olyckor och kriser samt att hantera dem då de uppstår. Men… Försörjningen av kartor och annan geodata ser mycket olika ut mellan inblandade aktörer. Ekonomiska, juridiska och kunskapsmässiga förutsättningar sätter hinder för att enhetliga data används av de inblandade aktörerna. Öppna geodata skulle innebära ett stort steg mot att långsiktigt tillgängliggöra bästa tillgängliga geodata och skapa goda förutsättningar att rädda liv och egendom vid större kriser

Lantmäteriet har bedrivit arbetet med den nya Geodatastrategin i samråd med myndigheterna som finns representerade i Geodatarådet. Linköpings kommun Länsstyrelsen i Värmland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Naturvårdsverket Sjöfartsverket Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges geologiska undersökningar (SGU) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Lantbruks universitet (SLU) Sveriges Meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Trafikverket

Visionen för geodatastrategin är att samverkan kring den nationella infrastrukturen för geodata: Främjar innovation och tillväxt inom näringslivet Möjliggör digitalisering och effektivisering av processerna inom offentlig sektor Aktivt bidrar till att medborgarna har en god säker och hållbar livsmiljö

Geodatastrategin sätter upp fyra mål för perioden 2016 - 2020 Geodata är öppna Geodata är användbara Geodata är tillgängliga Samverkan är välutvecklad Det är detta den nya Geodatastrategin handlar om. Att göra geodata öppna, användbara och mer tillgängliga. Strategin pekar ut hur statliga myndigheter och kommuner ska samverka nationellt och regionalt för att nå dessa gemensamma mål. Målet är att ha skapat tydliga förbättringar till 2020.

Mål 1 A: Följa och via Geodata Mål 1 A: Följa och via Geodata.se publicera utvecklingen av öppna geodata i det offentliga Sverige i ett lämpligt ”öppenhetsindex” för geodata. Utöver tillgången till öppna geodata från statliga och kommunala myndigheter bör även tillämpningen av öppna datalicenser liksom tillgången till öppna tjänster följas. Mål 1 B: Klarlägga om det finns andra hinder än de finansiella för att öppna upp geodata samt föreslå åtgärder för att ta bort dessa hinder Mål 1 C: Verka för en modernisering av registerlagstiftningen och en utvecklad tillämpning av befintlig lagstiftning för att eliminera otidsenliga begränsningar av möjligheterna att vidareutnyttja och öppna upp geodata. Mål 1D: Verka för en samlad finansiering av den nationella infrastrukturen för geodata, inklusive kommunernas medverkan i denna, så att det blir möjligt att öppna alla geografiska data och andra grundläggande geodata som enligt mål 1A inte är spridningskänsliga och tillgängliggöra dessa avgiftsfritt, utan restriktioner för användningen, via öppna tjänster och öppna licenser som stimulerar till bred användning, spridning och vidareutnyttjande. Mål 1 E: Verka för att offentlig verksamhet säkrar förfoganderätten över grundläggande geodata som upphandlats och ställer denna till hela samhällets förfogande som öppna data. Mål 1F: Klarlägga och på Geodata.se publicera om det finns geodata som med hänsyn till integritetsskydd, nationell och personlig säkerhet, miljöskydd eller nationell miljöövervakning inte bör göras tillgängliga som öppna data.

Mål 2A: Säkerställa att offentliga geodata kan tillgängliggöras enligt öppna nationella och internationella standarder och referenssystem och verka för att även privata geodata tillgängliggörs enligt öppna standarder. Mål 2B: Medverka till att den kommunala geodataförsörjningen standardiseras och harmoniseras nationellt så att samtliga kommuner och berörda statliga myndigheter under perioden har infört; 1. de nationella referenssystemen i plan- och höjd 2. de gemensamma nationella geodataspecifikationer som tagits fram i samarbete mellan Lantmäteriet, SKL/kommunerna, Trafikverket m.fl. myndigheter inom ramen för Svensk geoprocess 3. tjänstebaserat datautbyte vid uppdatering av nationella databaser med geodata från kommunal verksamhet Mål 2C: Prioritera arbetet med en effektivare samhällsbyggnadsprocess för stat och kommun genom att; 1. definiera vilka enhetliga geodata, beslut och standarder som krävs för en effektiv och ur ett geodataförsörjningsperspektiv ”skarvlös” plan- och byggprocess. 2. verka för att viktiga analoga geodata och beslut, t.ex. planer och restriktioner för markanvändningen blir digitalt åtkomliga på ett standardiserat och rationellt sätt. 3. utveckla ett nationellt ramverk för geodata i 3D som tydliggör hur vi i ett skalbart system ska koppla samman nationella och kommunala geodata om byggnader och annan fysisk infrastruktur med byggnadsinformationsmodellering (BIM). Mål 2D: Säkerställa att geodata är effektivt förvaltade genom att: 1. Samverka med Riksarkivet kring att ta fram s.k. förvaltningsgemensamma specifikationer för geodata för att förbereda geodata för e-arkiv. 2. Inventera kvaliteten hos grundläggande geodata och ta fram handlingsplaner för att vid behov åtgärda kvalitetsbrister och kvalitetsdeklarera data. 3. Samverka för att eliminera versioner av offentliga geodata som skapas genom dubbelregistrering av geodata och beslut i olika offentliga register, t.ex. Fastighetsregistret (FR), Naturvårdsregistret (NVR) och Fornminnesinformationssystemet (FMIS). Genom att beslut endast registreras en gång i ett register kan arbetsprocesser bli effektivare, brister i kvalitet och aktualitet minimeras och användningen effektivare. Mål 2E: Säkerställa att enhetliga geodata för blåljusverksamhet och krisberedskap tas fram för att ge de aktörer som förebygger och hanterar olyckor och kriser förutsättningar att öka precisionen och effektiviteten i såväl samarbete som i enskilda insatser.

3A: Följa e-delegationens vägledning för vidareutnyttjande av offentlig information samt, vid behov, ta fram kompletterande gemensamma riktlinjer för tillhandahållande av geodata som uppmuntrar till bred användning, spridning och vidareutnyttjande. 3B: Beskriva tjänsterna i tjänstekatalogerna på Geodata.se och Öppnadata.se så att de är lätta att förstå för breda användargrupper och tydligt klargör de tekniska, ekonomiska och juridiska förutsättningarna för att använda tjänsterna. 3C: Tillhandahålla API:er för geodata som uppfyller professionella användares krav så att de kan vara ett verksamt alternativ till egna databaser med geodata. Bastjänsterna i den nationella infrastrukturen måste vara långsiktigt hållbara och etablerade med tydliga förvaltnings- och serviceåtaganden. 3D: Säkerställa att geodataproducerande myndigheter kan erbjuda redundant och säker åtkomst till geodata via SGSI-nätet, t.ex. för blåljusverksamhet och krisberedskap i ett ansträngt läge, så att alla myndigheter alltid har säker tillgång till grundläggande geodata.

3E: Tillhandahålla geodata även i oförädlad form för att underlätta vidareutnyttjande för nya användningsområden och för kommersiell vidareförädling. 3F: Tillhandahålla en gemensam nationell kartvisningstjänst kopplad till Geodata.se som ger en samlad åtkomst till de öppna offentliga geodata som finns hos statliga och kommunala myndigheter i Sverige. Tjänsten bör på sikt också kunna redovisa geodata i såväl 3D som 4D och understödja en samordnad utveckling mot kombinerbara data. 3G: Tillhandahålla enkla e-tjänster för medborgarna som förenklar deras åtkomst av olika geodata och som stödjer deras dialog med myndigheterna. 3H: Analysera om kraven på metadata behöver utvecklas ur ett användarperspektiv. 3I: Samverka kring benchmarking och gemensamma analyser av tjänstebeskrivningar, användargränssnitt, användarvänlighet, serviceåtaganden och supportlösningar för att utveckla användarvänligheten och bredda kompetensen kring tjänsteutvecklingen.

4A: Analysera och klarlägga vilka olika juridiska, ekonomiska och andra styrmedel respektive mandat som krävs för att säkerställa att föreslagna mål och åtgärder vidtas samt föreslå regeringen vilka styrmedel och mandat som krävs inom olika områden. 4B: Klarlägga och löpande uppdatera behovet av samordning av aktiviteter med andra nationella strategier och samordnings-initiativ som har beröringspunkter till geodatastrategin (utvecklingsuppdragen kring Digitalt först, strategin för miljödatahantering, SKL:s ramverk för öppna data, rymdstrategin, Copernicus datapolicy, GEOSS Data core, UNGGIM, MIG:s arbetsprogram 2016-2020 för fortsatt implementering av Inspire, etc). 4C: Ta fram och på Geodata.se synliggöra sektorsvisa fördjupningar av den nationella geodatastrategin som tydliggör viktiga sektorsspecifika behov kring utvecklingen av det offentliga åtagandet för insamling, förvaltning, tillhandahållande och användning av geodata. Detta skapar förutsättningar för aktörer inom olika politikområden att löpande samarbeta strategiskt kring geodataförsörjningen och användningen av geodata. Det ger också en god grund för kommande uppdateringar av den nationella geodatastrategin. Sektorsvisa fördjupningar tas fram i samverkan mellan geodataproducenter, sektorsansvariga myndigheter samt datakonsumerande myndigheter och företag för de områden där behov och intresse finns. Angelägna fördjupningsområden är: - Grundläggande kommunal mätning och kartläggning - Grundläggande nationell mätning och kartläggning - Samhällsbyggnadsprocessen - Klimat- och miljöområdet - Blåljus och krisberedskap - De areella näringarna - Innovation och kommersiellt vidareutnyttjande av geodata - Data för forskning, utbildning och kulturverksamhet (inkl. medborgarforskning) - Livscykelhanteringen av geodata 4 D: Ta fram och på Geodata.se synliggöra årliga handlingsplaner för samverkan mellan berörda myndigheter kring den nationella geodatastrategin. Handlingsplanerna ska klargöra ansvaret för de olika aktiviteterna som bedrivs i samverkan, vilka som deltar i dessa samt hur uppföljning sker.

4E: Skapa förutsättningar för att synliggöra en samlad utvecklingsplan för de olika centrala utvecklingsinitiativ som har betydelse för den nationella infrastrukturen för geodata och därigenom minska risken för dubbelarbete. Innehållet ska inte begränsas till den utveckling som genomförs inom ramen för den gemensamma handlingsplanen. Den ska också inkludera övrig utveckling av central betydelse som bedrivs nationellt och regionalt av myndigheter, kommuner och andra verksamma inom geodataområdet. 4F: Prioritera tjänstebaserat datautbyte som metodik för organisatorisk samverkan mellan stat och kommun kring insamling och förvaltning av geodata för att driva på den standardisering som behövs för att få en samlad geodataförsörjning i konsumentledet. 4G: Ta fram en gemensam kommunikationsplan för att; 1. kommunicera nyttor och möjligheter med geodata, särskilt öppna geodata, till näringslivet samt politiker och beslutsfattare i kommuner, regering och riksdag. 2. informera och marknadsföra tjänsterna inom den nationella infrastrukturen för geodata gentemot befintliga och potentiella användargrupper. 4H: Stimulera ett regionalt/lokalt engagemang kring den nationella geodatastrategin och dess genomförande. Detta sker genom att stödja regionala och lokala fördjupningar av strategin samt även medverka till att ”regionala geodataråd” bildas för att kunna fungera som remissorgan och på regional/lokal nivå stödja arbetet med den nationella infrastrukturen. Här har Geodatarådets regionala aktörer såsom kommuner, länsstyrelser och Lantmäteriets regionala geodatasamordnare en viktig roll. 4I: Tillsammans med universitet och högskolor, forskningsråd och andra berörda myndigheter verka för en adekvat långsiktig kompetensförsörjning inom geodataområdet. Inledningsvis görs detta genom att kartlägga befintliga utbildningar och forskningsfinansiering inom området 4J: Ta fram gemensamma begrepps- och informationsmodeller för geodata och tjänster som underlättar samarbete och är stabila över tid.

Uppdateras under perioden och då tydliga aktivitets- och handlingsplaner fastställs. Geodatarådet ska behandla frågor av principiellt och gemensamt nationellt intresse inom geodataområdet. Lantmäteriet har i samråd med rådets medlemmar arbetat fram Geodatastrategin. informationsutveckling och tillhandahållande av information Geodatarådet träffar på ett årligt internat och har även mindre träffar löpande under året. Rådets medlemmar har ett gemensamt ansvar ökad samordning mellan berörda myndigheter kopplade till geodata och tillgången till dessa. Till strategin finns en kommunikationsplan där principer, organisation, målgrupper och kommunikationsaktiviteter anges. Geodata.se är navet för kommunikationen. Rådsmedlemmarnas kanaler såsom deltagande på mässor, hemsida och nyhetsbrev är centrala för att sprida information om Geodatastrategin och nyttorna med geodata. Förslagsvis lyfter respektive rådsmedlem de pågående processer, aktiviteter, målgrupper och mål som är mest relevanta för dem under denna bild.