Ledning och förståelse Utgångspunkt Hur anställda förstår sitt arbete menar Targama och Sandberg styr arbetets utförande, vilken kompetens som används och utvecklas Att utveckla ny kompetens förutsätter en ny förståelse av arbetet Det rationalistiska och det tolkande perspektivet och fokus är det sociokulturella systemet

5 olika sätt att förstå lärande (Säljö) Lärande som ökning av kunskap en kumulativ process Lärande = att memorera att återge så exakt som möjligt vad en extern källa vill förmedla Lärande = att lära sig fakta, procedurer och liknande som kan användas i ett praktisk arbete Att välja och komma ihåg den kunskap som är användbar Lärande = abstraktion av mening Att förstå teorier och begrepp utan att använda dem som tolkningsredskap Lärande = en tolkande process som syftar till att förstå verkligheten Att använda teorier och begrepp som tolkningsredskap för att förstå

Lärandets två grundaspekter(Targama&Sandberg) Lärutfall – den kompetens vi utvecklar och upprätthåller i arbetet Ytlärande – att memorera texter Läransats – det sätt vi lär oss på Djuplärande – det budskap texten vill förmedla Läransatsen påverkar lärutfallet och är en oupplöslig relation - olika läransatser ger olika utfall

Det rationalistiska perspektivet (gäller sociokulturella system) Grundantagande: det finns en sann och given verklighet oberoende av hur mycket vi känner till om den Verkligheten ska förklaras på objektiva grunder och oberoende av vår subjektiva uppfattning Ett dualistiskt förhållningssätt: verkligheten och individen existerar som två av varandra oberoende enheter Verkligheten förklaras med hjälp av kausala samband orsak – verkan Ett naturvetenskapligt perspektiv där lagbundenheter kan förklara en viss händelse

Det rationalistiska perspektivet Perspektivets betydelse för ex.vis utbildning Ger kvalifikationer för Ställer objektiva krav på utbildningens innehåll Ett dualistiskt förhållningssätt till utbildning och arbete Utbildningen är ingen garant för att kunna tillämpa kunskaper arbete utbildning

Det rationalistiska perspektivet Perspektivets betydelse för ex.vis rekryteringsprocessen ger kvalifikationer för Kvalifikationskrav utbildning, erfarenheter, Kravprofil personliga egenskaper arbete individ

Det rationalistiska perspektivet Perspektivets betydelse för kompetensutveckling 3 huvudinriktningar 1. Den personorienterade att identifiera de egenskaper, kunskap, fördigheter, förmåga, vilja, intresse etc...som de mest effektiva personerna besitter. Man mäter sedan sambandet mellan vissa egenskaper och framgång i arbetet 2. Den arbetsorienterade att analysera arbetet och utifrån de aktiviteter som ingår ta fram de egenskaper som är centrala för arbetets utförande 3. Den multiorienterade en blandning av de båda

Det rationalistiska perspektivet Problem inom perspektivet är att tillvägagångssättet kan inte garantera att man kan tillämpa sina kunskaper (planeringsstrategin när det gäller utbildning) När man listar egenskaper som relateras till en lista över arbetsaktiviteter så säger det ingenting om hur arbetet utförs Två personer kan besitta samma egenskaper men utför ett och samma jobb helt olika

Det tolkande perspektivet Grundantaganden: Verkligheten är en social konstruktion och finns som representationer i människors medvetande Verkligheten som social konstruktion skapas genom gemensamma erfarenheter och fostran i en viss kultur Verkligheten skapas genom olika diskurser (en samtalsordning) Verkligheten kan tolkas på flera sätt Verkligheten relateras alltid till människan och hennes erfarenhet av densamma. Människan och hennes verklighet är en oupplöslig relation

Det tolkande perspektivet Perspektivets betydelse för rekrytering Eftersom Targama och Sandbergs har ett förståelsebaserat synsätt skulle det innebära - att kartlägga de sökandes förståelse av den aktuella verksamheten och det specifika arbetet

Det tolkande perspektivet Perspektivets betydelse för lärande och kompetensutveckling Den centrala utgångspunkten för lärande är en förändrad förståelse Enligt Targama & Sandberg är en förändrad förståelse av arbetet en förutsättning för ett förändrat lärande som leder till en kvalitativt annorlunda kompetens kan utvecklas. Det sker med hjälp av reflektion Självreflektion Reflektion genom dialog med andra Läsa forskningsrapporter

Lärandets verktyg; reflektion och dialog Att reflektera kan ske på flera sätt, Donald Schon talar om Reflection – in – action - Ett pågående växelspel mellan konkret handlande och slutsatser om skeendet Reflection – on – action - En uppföljning och utvärdering i efterhand Agyris & Schon talar om Metakognition - att reflektera över varför vi tänker som vi gör

Dialog, diskussion, debatt Dialog (grek) - dia = genom, logos = ord med mening genom meningsbärande ord Diskussion (lat) - dis = isär, quatere = skaka skaka isär eller skära sönder andras argument Debatt (lat) - battere = slå ned finna brister för att kunna angripa argument

Dialog Dialogen Handlar om samarbetsvilja: två eller flera strävar att nå en gemensam förståelse Utvidgar eller t o m ändrar deltagares åsikt Förutsätter granskning av egna påståenden Förutsätter lyssnande för att förstå och finna mening