Verksamhetsanalys i det systematiska kvalitetsarbetet Förutsättningen för arbetet mot mobbning, kränkningar och diskriminering Jacob Flärdh Aspegren Forskning och utvecklingchef

FRIENDS UPPDRAG Utveckla kunskap Tillämpa/Använda kunskap . Utveckla kunskap Tillämpa/Använda kunskap Sprida och påverka Kunskapsspridning Opinionsbilda och engagera Politisk påverkan Forskning Metodutveckling  Initiera nätverk och mötesplatser  Utbildning  Rådgivning/handledning Verksamhetsutveckling och organisationsstöd

Friends FoU-arbete Kränkningar, mobbning och elevers lärande Örebro universitet, Institutionen för psykologi, juridik och socialt arbete Elevers upplevelser av mobbning och kränkningar kopplade till sociala identitetskategorier Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande Kamratsamspel i förskoleklass och på högstadiet Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Aktion mot nätmobbning Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen En programteoretisk analys och utvärdering av Friends utbildningsprogram Örebro universitet, Institutionen för psykologi, juridik och socialt arbete Whole Community Approach Against Bullying and Discrimination Örebro universitet, Institutionen för psykologi, juridik och socialt arbete SEXED: Investigating online SEXual harassment and Exploitation in relation to the UN Sustainable Developmental goals Anti-Bullying Centre, Dublin City University World Anti-Bullying Forum – världens största vetenskapliga konferens om mobbning

Varför minskar inte mobbningen? - Brister i det förebyggande arbetet Hellfeldt, Karin. 2016. The Hurt Self: Bullied Children´s Experiences of Social Support, Recognition and Trust at School.. Örebro universitet

Vetenskapliga utgångspunkter Förändringsarbete nationellt/internationellt fokuserar på färdiga program – men dessa ger begränsande/varierande effekt och får olika utfall i olika skolor med varierande förutsättning – det finns inget ”program” som funkar för alla Arbete måste utgå ifrån skolans unika situation och de insatser som väljs behöver kunna anpassas utifrån förutsättningar därav fokus på kartläggning och analys Förståelsen för och arbetet mot mobbning och diskriminering behöver utgå ifrån flera nivåer (individ, grupp, org., struktur) Se tex. Peter K. Smith. 2016. School-based interventions to address bullying Flygare, Gill & Johansson. 2013. Lessons From a Concurrent Evaluation of Eight Antibullying Programs Used in Sweden. Sondergaard & Scott. 2014. School Bullying: New theories in context Espelage. Dorothy m.fl. 2010. What Can Be Done About School Bullying? Linking Research to Educational Practice

Resultat på skolnivå vid en generell minskning på 24%

Ett systematiskt skolanpassat kvalitetsarbete Utvärdering, uppföljning och vidareutveckling Många åtgärder riktas mot symptomen – inte orsaker! Vi börjar bli ganska bra på att kartlägga – men inte analysera. Otrygghet i omkl rummet måste förstås ur både: Individ och relationer Sammanhang och miljö Normer och förväntningar Uttryck, tider/dagar och miljöer – lärandesituationer, ”fria situationer”, platser m.m. Tvärvetenskapligt förhållningssätt och använda diskrimineringsgrunder och strukturella normer som analytiska verktyg Kritiskt förhållningssätt - i vilka situationer brister vi i personalen och varför? Viktigt med elevmedverkan i analytiska arbetet Risk för bristande teoretisk förankring Kvantitativa och kvalitativa kartläggningar och efterföljande orsaksanalyser Implementering och genomförande av åtgärder Planering och utveckling av skolspecifika åtgärder; interventionstyp, innehåll, målgrupp, omfattning

Analytiska perspektiv Samhällsperspektiv Organisationsperspektiv Grupperspektiv Individperspektiv Åtgärder som enbart riktas sig mot de inblandade eleverna och deras nära relationer riskerar att bli tämligen verkningslösa på längre sikt. Åtgärdande men inte förebyggande?

Mångvetenskaplig analys – the blind men around the elephant 1 1 Robert Thornberg. The social dynamics of school bullying  Confero: Essays on Education, 3 (2):161-203 (2015)

Val av analysmetoder i arbetet Ställer höga krav på kartläggning, analys och uppföljning! Problematisera självskattning: Det fångar inte strukturen. Om få utsätts för rasism ses rasism som en litet problem! Mkt vanligt förekommande. Återkoppla till citatet ”Tidigare hade vi inte problem med rasism på vår skola, men nu har det kommit några nyanlända”. Rasismen uppstår inte när några utsätts – den finns hela tiden! En viktigt slutsats i Espelage m.fl. 2010 om varför hela skolan ansatser inte fungerar; för mkt fokus på självrapportering och för lite fokus på struktur och kulturförändrade arbeten. Analys av bilder och material. Inte bara representation i numerär bemärkelse utan i diskursiv bemärkelse. Problematisera kring internaliserad rasism också. Jämlikhetsdata – dvs. där vi samlar in data som också tar in identitetskategorier utifrån etnicitet/kultur/hudfärg etc. Inte en enkel fråga. Flera sådana register missbrukas och ökar skillnadsskapandet samtidigt som det möjliggör maktanalyser och att se mönster. Det finns en svårighet i självrapportering också genom att för att kartlägga rasism, genom självskattning, så måste den som utsätts själv definiera handlingen som rasism och kopplad till etnicitet. Det kräver väldigt mkt, framför allt av ett barn. Med jämlikhetsdata skulle vi kunna se mönster som vi gör genom t.ex. kön, att en viss grupper är mer utsatt än en annan. Självskattningsenkäter (anonyma, webbaserade) Enskilda samtal – universella och selektiva Incidentrapporter/utredningar som analysunderlag. Se mönster – inte händelser. Kompetensinventering Läromedel/material fr skolan Observationer Workshop/diskussioner (ex Husmodellen) Att basera det förebyggande arbetet enbart på analyser av självrapportering är alltid otillräckligt inom alla strukturella maktrelationer, såsom diskrimineringsgrunderna.

Analys och intervention, exempel: Typ av insats Fokusområde Förutsättningar Strukturella Universell / Sekundär intervention – personalgruppen Främjande elevarbete Kritiska perspektiv, skolan som del av ett omgivande samhälle – främjande arbete, normkritik Förståelse för skolans uppdrag Organisatoriska Selektiv/ Sekundär intervention – Skolledning Elevhälsa Personalgruppen Skola / hem Administrativa faktorer; Tid, resurser, arbetsfördelning, mandat, prioriteringar, kunskapsnivåer, Stöd från huvudman, resursfördelning, uppföljning, förmåga att se helhet Klimat/kultur Universell / Sekundär intervention –Personalgruppen Elever Omg. System; vårdn.hav. Informella faktorer; Status för arbetet, gränsdragningar, anmälningsrutiner, integrering i undervisning, värdegrund Långsiktigt arbete, tydlighet, organisatorisk trygghet, lärande kultur, förståelse för effekt vs. påverkan Relationella Primära interventioner för och med elever Makt, gruppnormer, samhörighet, ledarskap, Kunskap och stöd hos ansv. personal Individuella Stödjande insatser förebyggande, pågående och efteråt Stöd spec.ped./elevhälsa/mentor/lärare, fritidsped. EX: Sexuella trakasserier Hur sker dessa i skolan? Var tillåts det ske? Varför? Personalens förmåga att upptäcka, agera eller förhindra? Kunskaper att se och identifiera? Kompetens att bedriva arbete i elevgrupperna? Externa påverkansfaktorer? Särskilda grupper som är utsatta/utsätter andra? Kommunikation från skolan? Elevernas kunskaper om rättigheter och kränkningar? Normaliseringsgrad? Förtroende för skolans värdegrund? Machokultur?

Reflektioner kring arbete med strukturer Vänd blicken utåt – vilka strukturer existerar utanför skolan och som vi är en del av? Vänd blick inåt mot skolan – hur tar sig strukturen uttryck och vilka normer och kulturer har vi hos oss? Vänd blicken inåt mot dig själv – hur påverkas jag av de strukturer, kulturer och normer som jag existerar i? Hur påverkar det min undervisning? Vilken kompetens har jag för att besvara ovanstående frågor? Göra samma process med eleverna Jämte och Arneback Förmedlande handlingar: kunskap och värden VÄRDERINGSÖVNINGAR FÖRELÄSNINGAR Rasism uppstår genom okunskap och/eller oönskad uppfostran/socialisation Skolans uppgift är att utmana rasism genom kunskaps- och värdeförmedling Demokratiska handlingar: diskussion och inflytande Vanligt förekommande, elever i fokus Rasism uppstår i isolerade och antidemokratiska miljöer. Skolans uppgift: att låta olika synsätt mötas och prövas mot varandra, ge inflytande och skapa delaktighet Relationella handlingar: omsorg, respekt och solidaritet Vanligt förekommande, elever i fokus. Rasism uppstår genom en negativ självförståelse/självbild Skolans uppgift: att bry sig om eleverna, visa respekt, och skapa en positiv gemenskap. Tystande handlingar Vanligt förekommande, elever i fokus. Rasism framträder för att det ges utrymme i skolan Skolans uppgift: att se till att rasism inte kommer till uttryck Disciplinerande handlingar: varning, avstängning, anmälan Vanligt förekommande, elever i fokus Rasism uppstår för att det inte finns tydliga konsekvenser. Skolans uppgift är att nyttja de juridiska regler som finns. Åtgärdstrappan. Normkritiska handlingar Ovanligt förekommande Strukturer i fokus Rasism uppstår som ett resultat av en förtryckande normbildning VI – DOM ANDRA Synliggöra normer och privilegier Vad ses som normalt/onormalt, önskvärt/icke önskvärt ex. vithetsnorm, bristperspek;v, etnocentrism Utmana förtryckande normer och privilegier Normkri;ska övningar, normmedvetenhet och handling. Tvåfaldigt uppdrag: a) Arbeta tillsammans med eleverna b) Arbeta med oss själva ex kategoriseringar, läromedel, organisation Vilka insatser, för vem, hur, varför och vad ska de uppnå?

IMPLEMENTERINGSAKTIVITETER 1 IMPLEMENTERINGSAKTIVITETER 1 Det handlar inte bara om att anpassa interventionen efter kontexten utan också att anpassa kontexten efter interventionen. Att skapa bättre passform mellan metod och kontext ingår i själva implementeringsprocessen, dvs. aktiviteterna som genomförs i genomförandet av insatsen. I många fall görs insatser riktade mot eleverna när det handlar om rasism. Men min erfarenhet är att om dessa insatser ska vara fruktsamma överhuvudtaget, och inte riskera att dessutom blir kontraproduktiva, hade det nog krävts en rad insatser riktade mot personalgruppen först innan personalen själva ska bedriva arbete tillsammans med eleverna. Lärares kunskapsbrister får konsekvenser för den tänkta insatsens utfall, effekt och påverkan. Generellt sätt så görs en hel del insatser i skolor idag men ytterst få verksamheter har en aning om huruvida det som de gör faktiskt har en effekt och om det har det, varför och vad som skapar just den effekten. INSATSER AKTIVITETER + KONTEXT EFFEKT & RESULTAT 1 Se tex. Evidensekvation i Användbar evidens. Hasson & von Thiele Schwarz (2017)

Genomförande och utvärdering Ställer höga krav på kartläggning, analys och uppföljning! SCHOOL INSATSER EFFEKT & RESULTAT Vilka effekter skapades av insatserna i olika arbetslag/elevgrupper? Varför skiljer sig effekten åt? Hur och på vilket sätt påverkar eller förändrar insatserna specifika beteenden hos elever/personal? Är det våra förutsättningar och sammanhang som påverkat resultatet eller är det brister i insatsen?

FRIENDS ANALYTISKA METOD Webbaserade enkäter Elever från förskoleklass - gymnasiet Personalenkäter (all personal) Kvantitativa analyser Fördjupande samtal med skolledning Fokusgrupper med representanter av elever Orsaksanalyser och fokusområden Personal workshops Workshops med elever av klasslärare Förebyggande och främjande utbildningar Utvärdering, fördjupning och anpassning

FACEBOOK.COM/STIFTELSENFRIENDS Jacob.flardh@friends.se FRIENDS.SE FACEBOOK.COM/STIFTELSENFRIENDS