Migration – människor och fakta - information för skolan I denna Power Point-presentation får du möta ett antal personer som har kommit till Sverige av olika skäl. Genom deras berättelser ges en möjlighet att bättre förstå regelverket och varför migration är en naturlig del i ett samhälle. Broschyren ”Migration – människor och fakta” kan med fördel delas ut när du visar denna ppt-presentation eftersom den bygger på de autentiska människorna i broschyren. 2019-05-01

Information från Migrationsverket Migrationsverkets logotype kan symbolisera migrationsrörelse mellan länder, till Sverige och/eller från Sverige. Information från Migrationsverket

Kavira från Demokratiska republiken Kongo, Burak från Turkiet, Alireza från Afghanistan, Amir från Iran, Wonnie från Kanada och Perwin från Syrien har alla kommit till Sverige ganska nyligen. Sedan har vi Robert från Storbritannien som nyligen har blivit svensk medborgare. Genom dessa personers berättelser ska vi gå igenom de olika orsakerna till att personer flyttar till Sverige. Vi kommer även att visa statistik och fakta som ger en djupare kunskap om regelverket.

Här kan den som gör presentationen skriva sitt namn Lägg in ditt namn, telefonnummer och e-postadress.

vill människor komma hit? Varför gör Migrationsverket? Vad bestämmer? Vem I alla tider har människor flyttat mellan länder. I mitten av 1800-talet och början av 1900-talet flyttade många svenskar till Amerika för att de sökte sig en bättre framtid. Då flyttade cirka 1,3 miljoner från Sverige, vilket var ungefär en fjärdedel av hela landets befolkning på den tiden. I dag kommer människor till Sverige för att bosätta sig eller vara här på ett kort besök. Det är människor som kommit hit av kärlek för att bo med någon anhörig, är här för att arbeta eller studera eller söka skydd – asyl. Men människor flyttar också härifrån. Det är detta som är migration och rörligheten mellan länder ökar. Det är en stor utmaning som Sverige och andra länder står inför och därför är migrationspolitiken ofta i fokus. Både här hemma och i andra länder.   Migrationsverket arbetar på uppdrag av riksdag och regering. Man kan säga att de arbetar på uppdrag av svenska folket, genom de politiker som beslutar om migrationspolitiken. Politikerna beslutar också om de lagar och regler som vi ska följa i vårt arbete. Migrationsverket fattar beslut om arbets- och uppehållstillstånd samt asyl och medborgarskap. För människor som söker sig hit ska det vara en trygghet att det finns en myndighet som fattar sina beslut utifrån de lagar och andra regler som politikerna har fattat beslut om. Alla människor som söker tillstånd av något slag för att komma till Sverige ska känna att de blir bra bemötta och att personalen som jobbar på Migrationsverket lyssnar på deras berättelse. Verket bygger besluten på kunskap om hur situationen är i den sökandes hemland och andra omständigheter som är viktiga. EU innebär också att länderna måste samarbeta mer. Det handlar både om att ha gemensamma regler och att delta i utvecklingen av migrationsfrågorna, tillsammans med andra länder. Det praktiska samarbetet inom EU är en naturlig del av vår vardag. Om man inte är nöjd med Migrationsverkets beslut kan man överklaga det till någon av migrationsdomstolarna och, i vissa fall, till Migrationsöverdomstolen. Polisen har ansvar för att en del av dem som inte får stanna lämnar landet. Migrationsverket samarbetar också med andra myndigheter och organisationer i Sverige när det gäller de asylsökande och de asylsökande som får tillstånd att stanna, till exempel med länsstyrelser, kommuner, landsting, Arbetsförmedlingen och frivilligorganisationer. 

Asyl Skyddsbehövande (asyl) Alla har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet. Migrationsverket ska pröva om den som söker skydd har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Migrationsverket ger dessutom kvotflyktingar tillstånd att komma till Sverige på den årliga flyktingkvoten. Antalet asylsökande varierar beroende på vad som händer i omvärlden. Under 2014 och 2015 hade vi en dramatisk ökning av antalet asylsökande. Nu är antalet asylsökande istället lägre än på många år. Sedan 20 juli 2016 har Sverige en tillfällig lag som ska gälla i tre år Lagen innebär att asylsökande som har rätt till skydd får tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige. Den som får flyktingstatusförklaring får uppehållstillstånd i tre år och den som får status som alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader. När tillståndet löpt ut görs en ny prövning om det är möjligt att återvända till hemlandet. Den tillfälliga lagen begränsar också asylsökandes möjlighet att återförenas med sina familjer. Endast den som får flyktingstatus och uppehållstillstånd i tre år får möjlighet till familjeåterförening.

Perwin, född 1996 i Aleppo, Syrien ”Från ett ögonblick till ett annat blev det bestämt att vi skulle lämna vårt hem. Nu går vi. Inga fler detaljer. Jag visste inte vart vi skulle exakt varför. Vi åkte till Turkiet. Och jag lämnade mitt hjärta i Syrien.” Den som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i hemlandet kan söka asyl i Sverige Asyl Alla har rätt att söka asyl, det är en mänsklig rättighet. Migrationsverket ska pröva om den som söker skydd har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. En flykting är en person som befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras nationalitet tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning sitt kön eller sin sexuella läggning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Alternativt skyddsbehövande Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som löper risk att straffas med döden löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Den som får nej på ansökan om asyl måste lämna Sverige Den som har fått ett slutgiltigt av- eller utvisningsbeslut, som fått laga kraft, har inte längre rätt till boende och dagersättning av Migrationsverket. Lagen gör undantag för barnfamiljer som får bo kvar till dess att hemresan kan ordnas. Läs Perwins berättelse i broschyren ”Migration – människor och fakta”!

Asyl Antal beviljade ansökningar 2018 – fördelade på beslutsgrund. Totalt 19 718 exklusive kvotflyktingar Övrigt ( 1 303) Konventionsflykting ( 8 062) Gymnasielagen ( 4 904) Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter ( 1 091) 2018 beviljades 19 718 tidigare asylsökande uppehållstillstånd, för längre eller kortare tid. (Exklusive kvot.) Inklusive kvotflyktingar blir antalet personer som har beviljats tillstånd av ”flyktingliknande skäl totalt 24 935. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Den som har tagit sig till Sverige och ansöker om asyl (skydd) är asylsökande till dess att ansökan är avgjord. Under tiden som ansökan prövas erbjuder Migrationsverket dem som inte kan ordna bostad på egen hand ett tillfälligt boende. Landstingen ansvarar för vården av asylsökande. Kvotflyktingar har aldrig varit asylsökande i Sverige, de kommer direkt till en svensk kommun sedan Migrationsverket, tillsammans med UNHCR, tagit ut dem på kvoten och hjälp dem att komma till Sverige. (se bild 14!) Alternativt skyddsbehövande ( 4 930)

Ensamkommande asylsökande barn Asylsökande barn har samma rättigheter som andra barn i det svenska samhället Lagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa – ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl prövas ska handläggaren, så mycket som möjligt, anpassa utredningen efter barnets ålder, mognad och hälsa. Det är kommunerna som ansvarar för boende och omsorg av de ensamkommande under 18 år, om de inte kan bo hos släktingar. Alla ensamkommande barn har rätt till en god man som utses av kommunen.

Alireza, född 1996 i Bamyan, Afghanistan ”Jag definierar inte mig själv som flyktingbarn. När ska man sluta att betraktas som ensamkommande? Ett år efter att man kommit? Två år? Tre år?” De flesta som kommer ensamma idag är pojkar mellan 16 och 17 år. När de kommer till Sverige får de först bo en kortare tid i det som kallas en ankomstkommun. Där får de bo i väntan på att någon kommun kan ta emot dem. Så snart som möjligt börjar Migrationsverket göra utredningen. Om de inte får stanna undersöker vi vem som kan ta emot dem i hemlandet.   Migrationsverket samverkar med Barnombudsmannen, länsstyrelserna, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner när det gäller mottagandet av ensamkommande barn. Läs Alirezas berättelse i broschyren ”Migration – människor och fakta”!

Ensamkommande asylsökande barn De fem vanligaste nationaliteterna – inkomna ansökningar 2018 Totalt 944 barn Totalt 944 ensamkommande barn och ungdomar sökte asyl under 2018. Det är en ytterligare sänkning i förhållande till föregående år. Syrien 136 barn Marocko 126 barn Somalia 106 barn Eritrea 100 barn Afghanistan 99 barn --------------------------------------------------------------- Totalt 1 336 ensamkommande barn och ungdomar sökte asyl under 2017. Det är en ytterligare sänkning i förhållande till föregående år. Marocko 235 barn Afghanistan 222 barn Somalia 159 barn Syrien 159 barn Albanien 78 barn ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Under 2016 sökte 2 199 ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige. Det är stor minskning från föregående år då över 35 000 barn och ungdomar sökte asyl i Sverige. Afghanistan 665 barn Somalia 421 barn Syrien 180 barn Marocko 144 barn Etiopien 133 barn Under 2015 ansökte 35 369 ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige. Afghanistan 23 480 barn Syrien 3 777 barn Somalia 2 058 barn Eritrea 1 939 barn Irak 1 097 barn Barn och ungdomar som kommer utan vårdnadshavare till Sverige och söker asyl bor som regel på något kommunalt grupphem eller i ungdomsboende, om de inte har släktingar som de kan bo hos. Kommunerna har ansvar för att ta emot ensamkommande barn, vilket bland annat betyder att de ska utse en god man som kan agera i föräldrarnas ställe. Ett offentligt biträde utses för att hjälpa barnet/ungdomen med asylansökan. Den vanligaste gruppen är 16-17-åriga pojkar.

Ensamkommande asylsökande barn – beviljade UT De fem vanligaste nationaliteterna – beviljade uppehållstillstånd 2018 Totalt 1 269 barn Totalt beviljades 1 269 uppehållstillstånd, för längre eller kortare tid, för ensamkommande barn och ungdomar under 2018. Afghanistan 661 personer Syrien 182 personer Somalia127 personer Eritrea 123 personer Irak 35 personer Övriga 141 personer från ett sjuttiotal andra länder, exempelvis Etiopien och statslösa.

Kvotflykting Endast ett fåtal av världens flyktingar blir så kallade kvotflyktingar Sverige har sedan 1950 ett kvotflyktingsystem med målet att ge de allra mest utsatta skydd. De som erbjuds vidarebosättning i Sverige som kvotflyktingar blir utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR. När en flykting erbjuds vidarebosättning genom kvotflyktingsystemet får den personen en trygg resa till Sverige och ett organiserat mottagande. Varje år tilldelar regeringen/riksdagen medel för att Migrationsverket ska kunna vidarebosätta flyktingar. I år är flyktingkvoten på 5 000 flyktingar. För närvarande tar cirka 27 länder emot kvotflyktingar på årlig basis.

Kavira, född 1994 i Goma, DR Kongo ”Den dagen jag och min familj fick reda på att vi skulle få komma till Sverige blev vi så glada att vi bara skrek rakt ut. Vi förde ett sådant oväsen att grannarna störtade in och undrade vad det var som hade hänt. Men de förstod att vi skrek av glädje.” Migrationsverket samarbetar med FN:s flyktingorgan, UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees), för att de mest behövande ska få möjlighet att komma hit som kvotflyktingar. Migrationsverket gör varje år resor till utvalda områden för att intervjua personer som har begärt skydd via UNHCR för att de ska få komma hit på den så kallade flyktingkvoten. Det är regeringen som beslutar hur många som ska få komma hit på kvoten varje år. Kvotflyktingar har sitt tillstånd klart när de kommer hit, till skillnad från asylsökande som söker asyl när de har kommit till Sverige.   Det är asylsökande som uppmärksammas oftast när media rapporterar något om Migrationsverket. Rätten att söka skydd – asyl – är en grund i arbetet med mänskliga rättigheter. Reglerna för vilka som har rätt att få asyl finns i Utlänningslagen, där FN:s flyktingkonvention, Genèvekonventionen, är inarbetad. Den som är flykting i lagens mening är den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av: - ras - nationalitet - religiös eller politisk uppfattning - kön eller sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Läs Kaviras berättelse i broschyren ”Migration – människor och fakta”!

Kvotflykting Totalt 5 217 personer De fem vanligaste nationaliteterna där Sverige tog ut flyktingar 2018 Totalt 5 217 personer Varje år ger regering och riksdag Migrationsverket resurser för att kunna överföra ett visst antal kvotflyktingar till Sverige. Inriktningen på uttagningarna bestäms av Sveriges regering. De senaste åren har Sverige tagit emot 1 900 kvotflyktingar per år. 2017 hade antalet platser utökats till 3 400 och under 2018 en utökning till 5 000 kvotflyktingar. Vilka flyktinggrupper som ska prövas för vidarebosättning från olika länder bestäms av Migrationsverket i samarbete med UNHCR. Under 2018 tog Sverige ut följande grupper av kvotflyktingar: 2 392 personer, medborgare i Syrien 668 personer, medborgare i Eritrea 628 personer, medborgare i Demokratiska republiken Kongo 390 personer, medborgare i Etiopien 347 personer, medborgare i Afghanistan samt ytterligare 792 personer Totalt 5 217 personer ------------------------------------------------------------------------------------------------- Så ser 2019 år fördelning av platser ut Uttagningsområde - Platser Syrien och dess grannländer - 2 000 personer Östra Afrika och Afrikas horn - 1 300 personer Nordafrika (centrala Medelhavsrutten) – 1000 personer Asien – 100 personer Prioriterade och brådskande ärenden – 600 personer Totalt 5000 personer

Anknytning Att få uppehålls- och arbetstillstånd som anhörig är historiskt det vanligaste skälet till att personer bosätter sig i Sverige Med anhörig avses i första hand make/maka/registrerad partner eller sambo och barn under 18 år som har anknytning till en person med ett uppehållstillstånd eller medborgarskap i Sverige. Vuxna syskon eller föräldrar till vuxna kan normalt inte få uppehållstillstånd på grund av anknytning. Tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige. Reglerna är lite olika beroende på vilken typ av uppehållstillstånd personen som bor i Sverige har. Generellt gäller att personen i Sverige ska kunna försörja både sig själv och den anhörige som vill flytta till Sverige. Det gäller både svenska och utländska medborgare.

Burak, född 1990 i Adana, Turkiet ”Jag tyckte att folk tittade snett på mig, som att de tänkte: ”Ännu en från Syrien.” Det blev skillnad när folk fick reda på att jag kom från Turkiet. Min svärmor är lärare och många känner henne i byn. När de fick veta att jag var tillsammans med hennes dotter blev jag godkänd.” Den som vill flytta till någon i Sverige måste göra en ansökan på en svensk ambassad, i hemlandet eller någon annanstans. Tillståndet måste vara klart innan man får resa hit. Ansökan kan göras elektroniskt – men den som söker måste besöka ambassaden för att lämna biometriska uppgifter, dvs fotograferas och lämna fingeravtryck.   Det är olika regler beroende på om den man flyttar till är EU-medborgare eller inte eller om den personen som redan finns här studerar eller arbetar. Läs Buraks berättelse i broschyren ”Migration – människor och fakta”!

Anhöriginvandring Totalt 44 861 personer De fem vanligaste nationaliteterna – beviljade förstagångsansökningar 2018 Totalt 44 861 personer inklusive 9 342 barn födda i Sverige till förälder med PUT Under 2018 fick 44 861 personer uppehållstillstånd för att flytta till en nära anhörig bosatt i Sverige. (Siffran är inklusive 9 342 barn födda i Sverige till förälder med PUT.) Siffran inkluderar även 72 adopterade barn. Anhöriga till flyktingar, 16 627 personer, ingår i de 44 861 personerna ovan. Övriga anhöriga, 18 820 personer, är både nyetablerade och etablerade anhöriga till personer som redan bor i Sverige. Anhöriga till arbetstagare, egna företagare och gästforskare ingår inte i siffran ovan, (se bild 17) Anhöriga till studerande ingår inte i siffran ovan (se bild 18). Den tillfälliga lagen begränsar anhöriginvandring En person som vill flytta till en nära anhörig i Sverige (utom EU/EES-medborgare) måste normalt ansöka om och få sitt tillstånd innan inresa till Sverige. Den anhörige i Sverige måste kunna försörja både sig själv och sina anhöriga. Därför kan det i praktiken vara svårt för en flykting som har fått uppehållstillstånd i Sverige att återförenas med sin familj i dagsläget. Försörjningskravet gäller inte om anknytningspersonen är barn. Den tillfälliga lagen från juli 2016 har begränsat möjligheterna till anhöriginvandring och chansen till familjeåterförening. Enligt överenskommelsen mellan S, MP, C och L i regeringsbildningen ska den tillfälliga lagen förlängas i två år fr o m den 20 juli 2019 och familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande återinföras.

Student Gäststudenter betalar för både utbildning och uppehälle Studierna ska vara på universitet eller högskola. Studenten ska betala för studieplatsen och visa att han eller hon kan försörja sig under hela studietiden, för närvarande 8 370 kr per månad. Tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige.

Amir, född 1981 i Teheran, Iran ”Enligt min syster som studerade i Falun var Sverige trist, kallt och dyrt. Men hon är en storstadstjej – det hon kallar tråkigt tycker jag om. Jag föredrar naturen och livet på landet framför städer och nattliv.” Den som vill studera i Sverige längre tid än tre månader behöver ett uppehållstillstånd. Först måste man ha studieplats och visa att man kan försörja sig under studietiden. Om alla krav har uppfyllts får man söka uppehållstillstånd vid en svensk ambassad. Sedan hösten 2011 tar universiteten ut en studieavgift på cirka 125 000 kr/år. (Olika avgifter för olika utbildningar.) Läs Amirs berättelse i broschyren ”Migration – människor och fakta”!

Studenter Totalt 14 105 personer De fem vanligaste nationaliteterna – beviljade förstagångsansökningar 2018 Totalt 14 105 personer varav 2 661 anhöriga till studenter Under 2018 beviljades 14 105 personer uppehållstillstånd på grund av studier. 2 661 beviljades tillstånd som nära anhörig till en student. Dessutom gavs 951 doktorander tillstånd och 644 studenter som arbetssökande samt 606 tillstånd till övriga studier (som inte var högskola). Totalt 14 105 personer. Kina 2 201 personer Indien 1 858 personer Pakistan 1 039 personer Bangladesh 1 029 personer Iran 937 personer Utomeuropeiska studenter, utanför EU/EES, betalar cirka 125 000 kr/år till universitetet. De måste också visa att de har medel för sin egen försörjning under hela studietiden. Försörjningskravet är för närvarande minst 8 370 kronor/månad. Den som vill studera i Sverige måste ha ett uppehållstillstånd. Olika regler och avgifter gäller för studier vid olika typer av skolor och universitet. Ansökan görs normalt som webbansökan.

Arbetstagare En arbetstagare måste ha ett arbetserbjudande och en tillräckligt hög lön för att kunna ges uppehålls- och arbetstillstånd En arbetstagare, som inte är medborgare i något EU-land, måste visa ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige. Tillståndet måste vara klart före inresan till Sverige. Arbetserbjudandet ska bifogas ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Lönen måste vara tillräckligt hög för att personen ska kunna försörja sig. Ofta har även asylsökande och gäststudenter rätt att arbeta. EU-medborgare behöver inte söka uppehållstillstånd EU-medborgare som har sin försörjning tryggad genom egna medel eller anställning har rätt att bo och arbeta i Sverige – utan att behöva söka några tillstånd. Skatteverket folkbokför EU-medborgaren och meddelar det tiosiffriga personnumret.

Wonnie, född 1988 i Kingston, Kanada ”När jag var barn reflekterade jag aldrig över vilken mångfald som finns i Kanada.” Sverige, liksom övriga EU-länder, vill underlätta för den som vill komma hit och arbeta. Därför behövs inte heller arbetstillstånd för vissa grupper, exempelvis EU-medborgare, gäststudenter och gästforskare. Ofta har även asylsökande rätt att arbeta.   Det finns också undantag för vissa yrkeskategorier. Det gäller exempelvis personal på tåg och yrkeschaufförer som kör lastbil i internationell trafik. Artister som kommer på ett gästspel och har bjudits in av en arrangör som Migrationsverket har godkänt. Eller en professionell idrottare som ställer upp i till exempel DN-galan. Den som vill komma hit och arbeta kan göra en ansökan elektroniskt via Migrationsverkets webbplats. Läs Wonnies berättelse i broschyren ”Migration – människor och fakta”!

I siffran ingår 15 372 anhöriga Arbetstagare och egna företagare De fem vanligaste nationaliteterna – beviljade förstagångsansökningar 2018 Totalt 41 048 personer I siffran ingår 15 372 anhöriga till arbetstagare Under 2018 beviljades 41 048 personer uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige som arbetstagare eller egna företagare. I siffran ingår tillstånd till 15 372 personer som anhöriga till dessa. Arbetstagare: 21 489 personer Egna företagare: 135 personer Gästforskare: 1 155 personer Internationellt utbyte/praktikanter/idrottsutövare: 2 897 personer. Indien 9 600 personer Thailand 5 257 personer (de flesta är bärplockare) Kina 2 322 personer Irak 2 120 personer Ukraina 2 016 personer De vanligaste yrkena är: dataspecialister, medhjälpare inom jordbruk (inklusive bärplockare), samt inom restaurangnäringen eller idrottsmän. Den ”typiska” arbetstagaren är en dataspecialist från Indien eller en thailändare som plockar bär i tre månader. De vanligaste idrotterna är: fotboll, ishockey, basketboll, bandy, volleyboll. För att få tillstånd måste också Riksidrottsförbundet säga okej. Ansökan kan göras elektroniskt med arbetstillståndet måste vara klart före inresan till Sverige.

Medborgarskap Den som har bott i Sverige i cirka fem år kan söka svenskt medborgarskap En utländsk medborgare kan ansöka om svenskt medborgskap om personen kan styrka sin identitet har fyllt 18 år har permanent uppehållstillstånd (PUT), uppehållsrätt eller uppehållskort har levt ett skötsamt liv i Sverige har uppfyllt kraven för hemvist (bott i Sverige en viss tid – ofta 5 år). Den som är gift eller sammanboende med en svensk kan söka svenskt medborgarskap redan efter tre år. Barn Barn blir normalt svenska medborgare samtidigt som den utländska föräldern blir svensk. Ett barn med permanent uppehållstillstånd kan redan efter tre års bosättning i Sverige lämna in en anmälan om att bli svensk, även om föräldrarna inte uppfyller kraven. Bara svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att bo och arbeta i Sverige.

Robert, född 1964 i Storbrittanien ”Att bli svensk medborgare var en viktig markering för mig. Med en dotter som var svensk medborgare ville jag själv bli det, det kändes rätt. Solidaritet in action!.” För att få bli svensk medborgare måste man uppfylla en rad villkor. Man måste kunna styrka sin identitet, ha permanent uppehållstillstånd, ha bott i Sverige en viss tid och levt ett skötsamt liv. På vår webbplats finns en medborgarskapsguide där man kan testa om man uppfyller villkoren. Man kan även göra en medborgarskapsansökan elektroniskt via webbplatsen. Sverige godtar dubbelt medborgarskap, om det andra landet tillåter det. Läs Roberts berättelse i broschyren ”Migration – människor och fakta”!

Medborgarskap Totalt 61 312 personer De fem vanligaste nationaliteterna 2018 Totalt 61 312 personer 61 312 personer beviljades svenskt medborgarskap under 2018 Syrien 11 362 personer Somalia 7 070 personer Statslösa 6 425 personer (statslösa palestinier) Irak 2 588 personer Afghanistan 2 133 personer Under en ganska lång period har somalier varit den största gruppen, men ersattes 2017 av personer från Syrien. Den som är bosatt i Sverige kan efter viss tid, vanligen efter fem år, ansöka om att bli svensk medborgare. Svensk medborgare kan man bli genom en ansökan eller en anmälan samt genom födelse, adoption eller förälders giftermål. På vår webbplats finns en medborgarskapsguide där man kan testa om man uppfyller villkoren.

Totalt antal beviljade uppehållstillstånd Grunderna för uppehållstillstånd De olika grunderna för uppehållstillstånd är: skyddsbehövande (asyl) anhörig gäststudent arbete

Uppehållstillstånd Totalt 132 552 personer 2018 Kvotflykting ( 5 217) EU/EES ( 7 603) Studerande ( 14 105 ) Anknytning ( 44 861) Asyl ( 19 718) 2018: alla siffror är inklusive anhöriga till respektive grupp Arbetsmarknadsskäl 41 048 personer (inkl 15 372 anhöriga till arbetstagare) EU/EES 7 603 personer (* I maj 2014 slutade Migrationsverket att registrera de flesta EU-medborgare.) Familjeanknytning 44 861 personer (inklusive 9 342 barn födda i Sverige till föräldrar med PUT), samt 16 627 anhöriga till flyktingar) Flykting- och asylskäl 19 718 personer (exclusive kvotflyktingar) Studerande 14 105 personer (inklusive 2 661 anhöriga till studenter eller doktorander) Kvotuttagna 5 217 personer Totalt 132 552 personer Arbetsmarknadsskäl ( 41 048)

www.migrationsverket.se LÄS MER PÅ Migrationsverkets roll – inom asyl rättens och den reglerade invandringens gränser Migrationsverket finns för människor som söker skydd i Sverige och för dem som vill arbeta, studera eller bo här. Myndigheten tar emot ansökningar, prövar dem och fattar beslut om vilka som har rätt att komma hit, stanna här eller vilka som måste lämna landet. Läs mer på www.migrationsverket.se. Mer allmänt om migration finns på sidan www.migrationsverket.se/fakta. Och i broschyren ”Migration – människor och fakta”.

Tack för att du har lyssnat Tack för att du har lyssnat. Förhoppningsvis har du nu fått lite mera kunskap om migration som kan vara bra att känna till.