Organisationerna som startade, äger och driver Suntarbetsliv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Advertisements

Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Genomförd av CMA Research AB Medarbetarundersökning 2014 Oktober 2014 Ängelholms kommun.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Opinionsbildning och påverkan i stort och smått. Varför beslutsfattarna ska lyssna på Företagarna?
U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
Grupputvecklingssamtal GUS Dokumentet har utarbetats efter att chefer i LiV efterfrågat en metod för att genomföra utvecklingssamtal i grupp. Gruppen ges.
Genomförd av CMA Research AB Medarbetarundersökning 2014 Oktober 2014 Ängelholms kommun.
SMART KOMMUN I NACKA: ENKEL OCH ÖPPEN VÅRT MÅL ÄR ATT BLI BÄST PÅ ATT VARA KOMMUN.
Vad är evidensbaserad praktik? Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Översikt Grundutbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete Chef och skyddsombud går tillsammans Anpassad för kommun- och landstingssektorn Framtagen.
Uppföljningar av hemtjänstutförare - fokusområden
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion
Jämställd regional tillväxt Blekinge Malin Faraasen
En plattform för samhällsekonomisk analys
En kort presentation av Tillväxtverket
Gymnasiearbete 100 p.
Lärandeansatsen i Socialfonden
Nätverk för lärare på fritidshem
LÄSSTRATEGIER på högstadiet.
Skolverket – utvärdering för lärande Jessica Lindvert, chef insatsutvärdering ge en lägesbild av hur vi arbetar med utvärdering i Skolverket, och att.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Nätverk för lärare på fritidshem
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Johan M. Sanne Lisa Schmidt
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Din lön och din utveckling
9...
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
Vi gör Sverige rikare genom att få människor och företag att växa
Språkinlärning på talets grund
OSA-kollen Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
I fokus den här stunden Jämlik hälsa - barn och unga i Region Jönköpings län Verksamhetsnära ledning och förbättring Modell för familjecentralens verksamhetsplan/berättelse.
Vässa SAM med hjälp av IA-systemet
Medarbetarenkäten december 2018.
Kompetensförsörjnings-processen
Sjuksköterskedagen 12 maj
Schyst offentlig upphandling
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Detta är de parter som står bakom Suntarbetsliv
Välkomna! strategi för Vilt-förvaltning
CSG så styrs Göteborg.
Styrning Styrande processer Att styra en hel stad åt samma håll
Arbetsmiljö FSG januari 2019.
Förändringsarbete inom området Bistånd/service
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Insatser och åtgärder för att stärka sfi-resultaten I NACKA
Länsdelsgruppernas sammansättning och arbete
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Barnrättsperspektiv inom socialtjänsten
Hållbar utveckling måste vara
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Led- och muskelmottagning
Mål med presentationen
Gymnasiearbete 100 p.
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
Biomedicinska analytikerdagen 15 april
Guide för genomförande av grundutbildning Barnkonventionen
Sjuksköterskedagen 12 maj
Kontinuitetshantering
Framgångsfaktorer - Kvalitetsutveckling på sfi
Presentationens avskrift:

Organisationerna som startade, äger och driver Suntarbetsliv Organisationerna som startade, äger och driver Suntarbetsliv. I samverkan. Notera: from mars 2019 ingår Fysioterapeuterna i Akademikeralliansen.

Vad är Suntarbetsliv Suntarbetsliv är en ideell förening som drivs av parterna i kommun- och regionsektorn. Uppdraget är att bidra till och arbeta för friska arbetsplatser. Tar fram forskningsbaserade verktyg, sprider forskning, kunskap och erfarenheter via nyhetsbrev, erbjuder stöd i form av ett Resursteam. Allt är framtaget i partssamverkan. Vänder sig i första hand till chefer och skyddsombud på arbetsplatsen och ger stöd till dem att jobba med arbetsmiljön i samverkan.

Instruktion Bild 5-8 handlar om vad organisatoriska förutsättningar för chefer är för något och aspekter på det. Verktyget är ett stöd för utvecklingsarbete. Talmanus Välfärden behöver organisationer där chefer utför sitt uppdrag på ett effektivt sätt och mår bra. De välfärdsutmaningar som kommuner och regioner står inför är stora, sektorn präglas av högt engagemang och meningsfullt arbete men också av hög sjukfrånvaro och brist på flera yrkesgrupper som sjuksköterskor, lärare och socionomer. Exempel: I en medelstor kommun identifierades chefernas arbetssituation - vilket omfattade antal medarbetare per chef, otydlighet i uppdraget och komplexiteten i uppdragen - som betydande riskfaktorer i chefernas arbetsmiljö. För att bli en friskare och mer hälsosam organisation och en mer attraktiv arbetsgivare började man stärka chefernas förutsättningar för att utföra uppdraget. Om cheferna har en god arbetsmiljö förbättras även medarbetarnas arbetsmiljö. Ett sätt att utveckla och stärka sin organisation kan börja i perspektivet chefernas organisatoriska förutsättningar. Man kan uttrycka sig som så att en chef sällan är bättre än den organisation som den verkar i. Vad är organisatoriska förutsättningar för något? Och varför ska man arbeta med dem? Organisatoriska förutsättningar för chefer handlar om vilken typ av och vilken omfattning av administrativt stöd och tillgång till stödfunktioner som finns, om hur chefsuppdraget är formulerat och dialogen om det, och hur det ser ut i organisationen, hur många man leder, om verksamhetens geografiska spridning, om kommunikation mellan nivåer i organisationen, har chefen har tillgång till arenor där man sammanför frågor som ekonomi, arbetsmiljö och verksamhetens resultat och arbetar i samklang, mot samma mål.

Talmanus Varför ska man arbeta med att utveckla organisatoriska förutsättningar för chefer och när är det lämpligt? En chef som saknar stödfunktioner, eller som har 80 medarbetare att leda och hålla utvecklingssamtal med, som kanske har verksamheten utspridd på 7 geografiska platser, har en nästan omöjlig situation. Chefens arbetsmiljö påverkar såklart medarbetarna och det påverkar i sin tur brukarna (eleverna, patienterna). Om man börjar se över förutsättningarna för verksamhetsnära chefer i syftet att ge dem utrymme att åstadkomma bättre resultat behöver man ofta tala om det på övergripande chefsnivå och med de verksamhetsnära chefernas närmaste chefer. Förslag: Vi ska titta på en film med Annika Härenstam, forskare och projektledare för Chefios, som står för Chef, Hälsa, Effektivitet, Förutsättningar i Offentlig Sektor. Forskningen visade att många chefer saknade rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. Länk.

Film 1 min (startar automatiskt i visningsläge): Annika Härenstam talar om organisatoriska förutsättningar

Efter filmen Frågan som ställdes i samband med forskningsprojektet Chefios var ”Vad behöver chefer för att utföra sitt uppdrag och samtidigt må bra?”. För att svara på det genomfördes forskningsprojektet Chefios som står för Chef, Hälsa, Effektivitet, Förutsättningar i Offentlig Sektor. Forskningen visade att många chefer saknade rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb och att det blev mer eller mindre avgörande för chefens resultat i verksamheten. När finns det anledning att se över chefers organisatoriska förutsättningar? När kommunikationen mellan strategisk och operativ ledning inte hänger ihop, t ex kan det yttra sig i att strategisk ledning talar om mål och strategier, budget i balans. Medan operativ ledning talar om kvalitet, arbetsmiljö och verksamhetsutveckling När bristen på chefer och medarbetare med rätt kompetens är så hög att cheferna inte hinner med verksamheten och tonen i verksamheterna är att ”vi orkar inte mera”. När man ser olika resultat mellan liknande verksamheter. När stödfunktionerna uppfattas som ”stör-funktioner”. När är rätt tillfälle att börja? När ska man INTE dra igång ett förändringsarbete är också viktigt. Vid några tillfällen ska man undvika att påbörja ett större utvecklingsarbete, t ex vid större omvärldshändelser, t ex 2015 i samband med flyktingvågen, inför kommunval där utgången är oviss.

Skapa förutsättningar för chefsuppdraget Skifta fokus till organisation från individ Ge stöd i chefsarbetet Stärk dialogen i hela organisationen Ge chefen ett rimligt antal medarbetare Erbjud jämlika villkor Talmanus Det är det här det handlar om Att skapa förutsättningar i organisationen för att chefer ska lyckas i sitt uppdrag: Skifta fokus från individ till organisation. Jämför arbetsvillkoren för chefer inom olika typer av verksamheter. Fundera över hur skillnaderna påverkar förutsättningar att utföra uppdraget och nå goda resultat. Ge stöd i chefsarbetet. Stödfunktioner som IT, HR m fl samordnar sina insatser så att de hänger ihop och ger de verksamhetsnära cheferna ett gott ledningsstöd, dvs ge ett tillräckligt och samordnat ledningsstöd. Stärka dialogen i hela organisationen. Skapa arenor för dialog i organisationen. Chefer på olika nivåer kan mötas och diskutera verksamhetens mål och resurser. Se över mötesstrukturerna och funder över vad som finns på agendan. Ge ett tillräckligt och samordnat ledningsstöd kan också handla om att ge chefen ett rimligt antal medarbetare. Kan chefen vara tillgänglig för sina medarbetare och har chefen utrymme att utveckla verksamheten? Erbjuda jämlika villkor. Våga jämföra och synliggöra arbetsvillkoren i de olika verksamheterna och förvaltningarna utifrån jämställdhets- och rättviseaspekter, t ex mellan kvinno- och mansdominerade verksamheter.

Instruktion Bild 9-12 handlar om innehållet i Chefoskopet. Bild som visar hur verktyget ser ut Chefoskopet finns tillgängligt för alla på Suntarbetsliv.se

Från kunskap till goda förutsättningar för chefer Bild på en övergripande process i organisationen med tidsaspekter. Talmanus Så här kan ett upplägg se ut: Verktyget består av en del som bidrar till kunskaper och insikter om frågorna, om kommunikationens betydelse och vilka framgångsfaktorer för förändring som kan vara viktiga att känna till. Den delen i Chefoskopet heter Kunskaper. Man börjar där. Den andra delen, Metoder, ger stöd i arbetet med att ta reda på hur verkligheten i den egna organisationen ser ut: inventera, kartlägga, analysera och prioritera vilka insatser som ska göras. Den del som kallas Metoder involverar flera chefsnivåer. Åtgärderna läggs in i en handlingsplan som följs upp.

Systematiskt arbetssätt Ett systematiskt arbetssätt ger kontinuitet och rutiner för att regelbundet se över och justera, förbättra och arbeta med ständiga förbättringar. Det gäller även arbetet med chefers organisatoriska förutsättningar.

Centrala frågor att arbeta med tillsammans Bild att använda för Bild att använda för att visa hur övningar ser ut och vad dialogen ska handla om. Det är de här huvudfrågorna som man arbetar med: Vad gör cheferna, hur har cheferna det och hur ser kommunikationsvägarna ut. I Kunskapsdelen finns alltså stationer som ger stöd i dialogen om chefernas organisatoriska förutsättningar. Att ta reda på hur cheferna har det, vad cheferna gör och hur kommunikationsvägarna ser ut.

Centrala frågor att arbeta med tillsammans Bild att använda för Bild att använda för att visa hur övningar ser ut och vad dialogen ska handla om. Huvudfrågorna som man arbetar med är: Vad gör cheferna, hur har cheferna det och hur ser kommunikationsvägarna ut. Ett delmoment är t ex att ha en dialog om chefsuppdraget, vad som ingår och ser chefsuppdraget likadant ut i hela organisationen. Svaren på frågorna kommer ge en bild av hur verksamheten ligger till. I Kunskapsdelen finns alltså stationer som ger stöd i dialogen. Att ta reda på hur cheferna har det, vad cheferna gör och hur kommunikationsvägarna ser ut. Vägledning för att inleda dialog om chefsuppdraget.

Kunskap och insikt Får begrepp Skapar gemensamt språk Ger samsyn och förbättrad dialog Skapar struktur Tre skånekommuner – Lomma, Burlöv och Kävlinge - arbetade med Chefoskopet under 2018. När de fick frågan hur det har gått svarade de såhär: Vi fick ett gemensamt språk i ledningsgruppen, gemensamma begrepp ledde till ökad samsyn och förbättrad dialog. Deras erfarenheter finns beskrivna i en film (ev titta på film här). I Skånekommunerna arbetade man inom ramen för ett större ESF-projekt (PEPP) och med stöd av en extern processledare.

AVSLUTNING Det går att förändra och skapa framgångsrika, attraktiva verksamheter (kommuner och regioner) där man kan och vill arbeta och göra skillnad. Chefoskopet ger systematiskt stöd i arbetet med att utveckla de verksamhetsnära chefernas förutsättningar.

Nästa steg Diskussion/Dialog Beslut – hur går vi vidare Process med upplägg och resurser Kontaktpersoner Presentationen avslutas. -- Inför presentationen bör det finnas tankar om nästa steg och vad som händer efter presentationen. Vilket är kommande steg? Fundera över det och skriv in i sista bilden. Det som är skrivet idag är en bruttolista över möjliga ämnen som behöver behandlas efter presentationen. Det finns flera tips på Chefoskopets sida Börja som anger hur ni kan gå vidare. Viktigt för ledningsgruppen att veta är att det är de som ska arbeta vidare med frågan t ex genom att börja med Chefskopets Kunskapsdel. Utvärdering till dig som tagit del av och använt presentationen: Fick du svar på frågorna? Varför ska man använda Chefoskopet Vad blir utfallet Hur ska man jobba och vilka steg innehåller processen När ska man jobba med verktyget Praktisk vägledning t ex tidsåtgång, processledning, vilka ska vara inblandade etc