Inför nationella provet i svenska Läsförståelse Inför nationella provet i svenska

Nationella provet Det nationella provet mäter huruvida du kan läsa olika sorters texter – både sakprosa och skönlitteratur. Den mäter om du kan använda dig av olika lässtrategier. Du kommer att få ett texthäfte och 60 minuter på dig att läsa texterna och ta anteckningar från texten. Sedan får du 120 minuter på dig att svara på frågorna i uppgiftshäftet och du har texthäftet bredvid dig.

Lässtrategier Läsförståelsen syftar till att se huruvida du kan använda olika lässtrategier och visa din förståelse av texten. Det finns fyra processer man tittar på och gör frågor utifrån: Process 1: Hitta efterfrågad information Process 2: Dra enkla slutsatser  Process 3: Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera Process 4: Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

Hitta efterfrågad information Att hitta efterfrågad information i en text innebär att du kan hitta information i en text utifrån en fråga. Oftast innebär detta att du enkelt kan hitta informationen ytligt. Exempel på en sådan fråga är Vad finns heter de fyra olika lässtrategierna? Hur många olika lässtrategier finns det? Detta behöver inte alltid innebära att frågan är enkel men att svaret ligger mer ytligt att hitta

Dra enkla slutsatser Ibland när man läser en berättande skönlitterär text t.ex. en roman, en deckare eller en novell så behöver man inte hitta exakt information utan man vill helst komma in i texten. I många texter händer inte allting på ytan utan du måste komma in i texten och hitta det som ligger djupare. Tänk dig när du klär på dig på vintern, du använder flera lager på kroppen och för att komma in på skinnet på sig så måste man skala av alla klädesplagg. Det är samma sak med texter, ibland måste man ta bort alla lager som ligger utanpå. Man måste läsa mellan raderna och dra enklare slutsatser för att förstå vad som händer i texten. Om någon nyser i en text är en enkel slutsats att den personen är förkyld. Om det står att någon är kall om händerna när man står och väntar på sin kompis är en enkel slutsats att han är utomhus och att det är kallt ute, kanske t o m vinter eller höst.

Att läsa mellan raderna Månen lyste över marken. Den var alldeles vit. På himlen kunde man se tusentals stjärnor. Hero frös om sin nos och han saknade sin flock. Han ylade högt. Djur? Årstid? Tid på dygnet? Text?

Exempel 2 Roland var på väg hem från kontoret då han kände en märklig lukt. Han kunde inte se något konstigt men lukten påminde honom om påskelden de tittat på för någon vecka sedan. Svagt kunde han nu höra ljudet från en siren som närmade sig. Roland fick en obehagskänsla i magen och började springa upp för gatan. I huvudet snurrade tanken på om det kunde vara hans. Vad var det som luktade? Hur kan du veta det? Vad var det som kunde vara Rolands? Hur vet du det? Hur gammal är Roland? Hur kan du veta det? Vilken årstid är det? Hur kan du veta det?

Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera När du tittat på en film, läst en bok, läst ett blogginlägg kanske någon frågar dig vad den handlar om. Du börjar berätta och försöker vara så tydlig som möjligt så att den andra personen ska förstå. När man sammanfattar något tar man de viktigaste dvs. centralaste delarna, man måste förstå vad som hänt i texten för att kunna återberätta t.ex. Man måste förstå att Erik i Ondskan blir som han blir på grund av det våld han utsätts för hemma. Det går inte att säga att Erik är en bråksstake utan att förklara varför han är det. Då man kunna koppla ihop hans pappas våld, hur han beter sig och hur dessa två hör ihop. När man läser olika texter reagerar man på dem, man ställer frågor till texten, man funderar – reflekterar – över vad som händer i texten. Här gäller det att hela tiden ställa frågor till texten och då främst frågan ”varför” likt rumpnissar i Ronja – vaför gör de på detta viset? Sedan fråga sig vad som ligger bakom någons handlingar.

Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag När man läser olika texter känner vi också igen texterna baserat på deras struktur t.ex. en en deckare känner vi igen på TV eller i en bok när det begås ett brott, när vi läser om poliser och ledtrådar för vi vet att en deckare kan ha sådana drag. Vi känner igen en novell baserat på hur dess kurva ser ut med en början mitt i handlingen. Här handlar det om att kunna tolka ord, förstå vilken text man läser, värdera det som händer i texten och kunna hitta i texten. När du läser en insändare vet du att du inte kan värdera informationen högt eftersom den är personligt skriven med någons egna åsikter, och vinklade fakta. När du däremot läser en artikel i tidningen vet du att den fakta som finns är objektiv, det är fakta och då kan du lita på den mer (värdera den högre).  

TIPS från coachen Ta en text i taget Läs noga frågan och svara på endast det som står!!! Om det står att man ska ge ett exempel, ge bara ett exempel. Svaret finns i texten men du kan behöva slå samman olika delar för att hitta ditt svar. Tolka inte och kom med egna åsikter. Det är texten som är i centrum. Själva frågan är ibland en läsförståelse i sig, svaret kan finnas redan i frågan Använd texten - svaren står alltid där!! Svara på så många frågor du kan. Om du inte kan, hoppa över och ta nästa fråga. Glöm inte gå tillbaka. Chansa! Antal rader visar hur långt ditt svar förväntas vara Du får skriva av texten men kan behöva förklara