Friluftsliv och naturupplevelser 2019 Friluftsliv och naturupplevelser – viktiga resurser i folkhälsoarbetet I kommande presentation beskrivs kopplingen till hur friluftslivet kan utgöra en viktig arena och resurs för folkhälsan.
Sveriges friluftslivspolitik God kunskap om friluftslivet Tillgänglig natur för alla Starkt engagemang och samverkan Allemansrätt Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur Hållbar regional tillväxt och landsbygds-utveckling Skyddade områden som resurs för friluftslivet Ett rikt friluftsliv i skolan Friluftsliv för god folkhälsa Mål för friluftslivspolitiken Att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv Övergripande mål för friluftspolitiken Regeringens skrivelse 2012/13:51 ” Sveriges friluftslivspolitik har som övergripande mål att stödja människors möjlighet att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att: ”Med allemansrätten som grund stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet”. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Det övergripande målet är utgångspunkten för de tio mål för friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i december 2012. Ett av de tio målen handlar om ”Friluftsliv för en god folkhälsa” som fokuserar på att skapa goda förutsättningar för människor att vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet. Att vistas i naturen är bra för hälsan, såväl fysiskt som psykiskt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det framförallt intressant att se hur utövandet av friluftsliv fördelar sig inom och bland olika grupper i befolkningen. Och vilka effekter naturkontakten har på hälsa och välbefinnande. Läs mer: https://www.regeringen.se/49bba5/contentassets/66ec772d0bd14d08b78289390f6b1275/mal-for-friluftslivspolitiken-skr-20121351
Sveriges folkhälsopolitik Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation Nationellt mål för folkhälsopolitiken, En utvecklad folkhälsopolitik, Prop 2017/18:249 ” Målområden Det tidiga livets villkor Kunskaper, kompetenser och utbildning Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö Inkomster och försörjningsmöjligheter Boende och närmiljö Levnadsvanor Kontroll, inflytande och delaktighet En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sveriges folkhälsopolitik har ett övergripande mål och åtta målområden Fokus på jämlik hälsa I juni 2018 antog riksdagen ett nytt övergripande mål och en ny målstruktur för folkhälsopolitiken, som innebär en mer långsiktig och förebyggande struktur för folkhälsoarbetet. Genom att stärka jämlikhetsaspekten i folkhälsomålet, samt att renodla antalet målområden, är syftet att bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Åtta målområden Folkhälsopolitikens sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur med åtta målområden syftar till att tydliggöra vilka bestämningsfaktorer som är avgörande för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. De första sju målområdena utgör livsområden som omfattar viktiga resurser avgörande för en god och jämlik hälsa. Det åttonde markerar att hälso- och sjukvårdens verksamhet bör bli bättre på att möta de skillnader som finns mellan sociala grupper vad gäller insjuknande, behandling och konsekvenser av sjukdom och ohälsa. För att stärka det långsiktiga arbetet med matvanor och fysisk aktivitet har ett särskilt delmål tillkommit (2018): Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Läs mer: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/debatt-om-forslag/god-och-jamlik-halsa---en-utvecklad_H501SoU26
Friluftsliv – vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling ” Friluftslivsbegreppet är brett och inkluderar många aspekter. Officiellt definieras friluftsliv som: Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Där allemansrätten är en grund och viktig förutsättning för friluftsliv. Betydelsen av vad friluftsliv är och omfattar varierar och väcker olika associationer för olika människor. Begreppet är brett och inkluderar många aspekter. Friluftsliv bygger i grunden på ett möte mellan människa och natur. Inom vissa arbetsområden och sammanhang kan begreppet friluftsliv vara begränsande, svårt att använda eller svårt att förstå. Olika målgrupper är mottagliga för olika begrepp som innebär ungefär samma sak. Folkhälsomyndigheten har i sitt praktiska arbete valt att luta sig på den indelning som svenska forskaren Ebba Lisberg Jensen gjort, som ser till fem typer av friluftsliv; det storslagna, romantiserade friluftslivet fysiska – att springa i skog och mark vetenskapliga – fågelskådning, att söka reda på olika arter, växter och djur nyttobaserade – plocka bär och svamp sociala – där man har naturen som ”vardagsrum”, där det primära syftet är att umgås Foto: Niklas Karlsson, Johan Andersson, Scandinav Bildbyrå
Det vardagsnära friluftslivet Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att skapa förutsättningar för det vardagsnära friluftslivet Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att dels hela befolkningen ska få bättre förutsättningar till friluftsliv, men speciellt de grupper som behöver det mest. Det vardagsnära friluftslivet blir i detta viktigt att fokusera på, bland annat genom att se till att naturen är tillgänglig i våra boende- och närmiljöer. Utifrån den pågående urbaniseringen som innebär att det blir allt fler människor som flyttar till större samhällen och behovet av bostäder ökar är det en dagsaktuell och viktig fråga. Konkurrensen om marken är hård, och det då blir viktigt att prioritera tillgång till naturområden.
Folkhälsan i Sverige Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv men samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa ökar. Människors hälsa är i allmänhet sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Ohälsan är nästan genomgående högre bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög, särskilt bland kvinnor som i större utsträckning än män rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har i dag övervikt eller fetma (vanligare bland män än kvinnor). Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv men samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa mellan vissa grupper ökar. Läs mer: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/ Källa: Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2019. Folkhälsomyndigheten
Friluftsaktiviteter med högst deltagande Badat utomhus i sjö eller hav Haft picknick eller grillat i naturen Varit ute i skog och mark Promenerat med hunden Plockat svamp Plockat bär Nöjes- och motionspromenader Solbadat Studerat växter, djur, fågelskådning Cyklat på vägar Det finns en rad olika friluftsaktiviteter man kan ägna sig åt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det dock mer viktigt att man kommer ut, än vilken aktivitet man utövar I en nationell undersökning om svenska folkets friluftslivsvanor ställs frågan kring hur många gånger man har ägnat sig åt olika aktiviteter. Bilden illustrerar friluftsaktiviteter utifrån storleksordning, där de aktiviteter som är mer vanligt förekommande har större text. Ur ett folkhälsoperspektiv är det dock mer viktigt att man kommer ut, än vilken aktivitet man utövar – all utevistelse i kontakt med naturen räknas Källa: Fredman, P & Hedblom M. (2015). Friluftsliv 2014. Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor. Stockholm: Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6600/978-91-620-6691-8/ Arbetat i trädgård Joggat/sprungit i terräng Källa: Fredman P et al (2015). Friluftsliv 2014. Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor. Stockholm: Naturvårdsverket
Naturkontakt kan ge fler hälsovinster Reducera stress Stärka den kognitiva förmågan Förbättra den psykiska hälsan Underlätta social interaktion Främja fysisk aktivitet Naturen har en rad positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan Naturen lockar till fysisk aktivitet som har en rad effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Naturen har också i sig själv en rad positiva effekter för att främja hälsa och välmående. Forskningen pekar på att de grupper som har de sämsta förutsättningarna och de som har sämst hälsa är de grupper som får störst hälsovinster av kontakt med naturen. Reducera stress, Stärka den kognitiva förmågan & Förbättra den psykiska hälsan Naturkontakt kan spela en viktig roll i att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Vad gäller stress så har kontakt med naturen flera positiva effekter. När man drabbas av olika påfrestningar så blir stresspåslagen färre och mindre allvarliga. Kontakten med naturen kan även förebygga så färre och mindre allvarliga stresspåslag sker. Dessutom kan naturen bidra till att bygga upp en buffert som leder till snabbare återhämtning vid framtida påslag. Om vi exempelvis vistas i en bullrig, (exempelvis urban miljö) och träder in i en naturlig naturmiljö, stressar vi av och kopplar ifrån. Promenader i gröna miljöer, såsom parker är exempelvis mer återhämtande än promenader i byggd miljö. Att vistas i gröna miljöer gör att hjärnan också blir mindre utmattad, vilket gör att koncentrationen ökar och det blir lättare att behålla fokus. Föräldrar till barn med ADHD/ADD (uppmärksamhetsproblematik) uppger att barnen får färre symptom då de har kontakt med naturen och uppmärksamheten blir bättre. Individer som känner en samhörighet med naturen uppger även att de upplever en större känsla av lycka och livskraft och mindre negativa känslor såsom ilska, oro och nedstämdhet. Sammantaget bidrar detta till en positiv effekt på den psykiska hälsan. Underlätta social interaktion Vistelse i naturen och grönytor i bostadsområdena bidrar också till att underlätta möten med andra människor, mellan olika grupper i befolkningen som kanske annars inte interagerar med varandra. På så sätt bidrar naturvistelse även till ökad integration. Främja fysisk aktivitet Grönområden främjar även fysisk aktivitet, de fördelarna är redan väldokumenterade och kända Källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a4471f17f556449c897a8d54d1de08a5/friluftslivet-betydelse-manniskors-halsa-valbefinnande-18062-webb.pdf Källa: Friluftslivets betydelse för människors hälsa och välbefinnande, Folkhälsomyndigheten 2018
Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa, som tar hänsyn till både nivå och fördelning. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. Det finns en skillnad mellan begreppen hälsa och folkhälsa När vi pratar individnivå pratar vi om hälsa. Motsvarande begrepp på befolkningsnivå är folkhälsa. Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet i olika befolkningsgrupper. En god folkhälsa ska inte bara vara så god som möjligt utan också så jämlikt fördelad i befolkningen som möjligt. För att uppnå en bättre folkhälsa vill vi både att hälsonivåerna ökar, men också att skillnaderna mellan och inom olika befolkningsgrupper ska minskas. Det finns påtagliga hälsoskillnader mellan och inom grupper i befolkningen som har olika lång utbildning, olika yrken och olika stora inkomster. Det kan exempelvis skilja upp till sex år mellan den som lever kortast och längst utifrån utbildningsnivå. Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/debatt-om-forslag/god-och-jamlik-halsa---en-utvecklad_H501SoU26 Individ Befolkning
Utövandet skiljer sig åt Grupper med högst andel friluftsaktiva Alla 55-74 år Kvinnor 16–54-år Män 65 år och äldre Inrikes födda Eftergymnasialt utbildade Boende i glesbefolkade kommuner* Grupper med lägst andel friluftsaktiva Alla 16–24 år, 85+ Män 16–54 år Kvinnor 65 år och äldre Utrikes födda Förgymnasialt utbildade Boende i storstäder och förortskommuner* Grupper av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, som har större och lägre andel friluftsaktiva än motsvarande grupper. Baserat på samlad statistik för åren 2008–2014 (*2012–2014). Källa: SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden/EU-Statistics on Income and Living Conditions Friluftsutövandet mellan olika grupper i befolkningen skiljer sig åt Precis som för andra levnadsvanor ser vi skillnader i grupper som är ute mer eller mindre i naturen. Det finns många hälsovinster med att få ut fler i naturen, men vi behöver också fokusera på att stimulera och underlätta för de grupper som kanske har sämre förutsättningar att utöva olika former av friluftsliv. För att uppnå en jämlik hälsa är det egentligen den högra kolumnen vi bör fokusera på särskilt för att dessa individer ska komma ut.
Vi har olika förutsättningar Vi har alla olika förutsättningar och behöver olika insatser för att skapa jämlika förutsättningar för hälsa Bilden visar på ett exempel som visar på våra olika förutsättningar och behov av insatser: För att alla ska kunna se fotbollsmatchen över planket behövs olika förutsättningar. Dels olika höga pallar dels olika funktioner för att komma upp på sin pall. Illustrationen är även applicerbar när det gäller möjligheterna till att utöva friluftsliv. Vi har alla olika förutsättningar för att komma ut i naturen och kan behöva olika nivåer och typer av stöd.
Vem bär ansvar? Samhället har ett ansvar för att skapa förutsättningar för individers hälsa Vår hälsa påverkas av vilka förutsättningar som ges för att vi ska få en bättre hälsa. Dessa förutsättningar kan skapas dels genom individens individuella förutsättningar och egna agerande, dels genom att samhället skapar de rätta förutsättningarna för att vi exempelvis lättare ska ta oss ut i naturen. Om samhället skapar de rätta förutsättningarna minskar backens lutning.
Hälsans bestämningsfaktorer Friluftsliv är ett av många områden som kan påverka vår hälsa och folkhälsan, och den här bilden visar på att det är ett komplext sammanhang En individs hälsa påverkas till ca en fjärdedel av genetiska faktorer, (ålder, kön och arv). Dessa kan vi inte göra så mycket åt. Andra delar påverkas av: individen själv, samhället och omgivningen eller kanske de flesta ett komplicerat samspel mellan individuella och samhällsrelaterade faktorer. Översta lagret består av olika socioekonomiska, kulturella och miljörelaterade förhållanden, som kan vara svåra för varje enskild individ att påverka utifrån sin egen situation. Det krävs politiska beslut för att påverka dessa. Nästa lager består av levnads- och arbetsvillkor. Dessa påverkas delvis av våra individuella val, men också till en stor del av politiskt styrda beslut fattade inom olika sektorer; utbildning, hälso- och sjukvård, fastighetsmarknaden samt arbetsmarknaden. De två innersta lagren, som är de mest individinriktade, består av faktorer relaterade till sociala nätverk (socialt stöd, barns vuxenkontakter, familjerelationer) och individuella levnadsvanor (kost, motion, sömnvanor, sex och samlevnad). Dessa två innersta lager går i hög grad att påverka som individ, men de påverkas också i ett samspel av de andra mer politiskt styrda lagren runt om. Alla dessa faktorer kallas hälsans bestämningsfaktorer. Denna bild i kombination med de två tidigare bilderna visar på att människors hälsa och folkhälsan är något som påverkas utifrån ett komplext system. Det är möjligt att arbeta för en bättre hälsa och folkhälsa. För detta krävs en medvetenhet och ett tvärsektoriellt arbete.
Samverkan och en medveten samhällsplanering ger förutsättningar för ett hållbart friluftsliv. ” En hållbar samhällsplanering är förutsättningen för ett hållbart friluftsliv Det vardagsnära friluftslivet har lyfts som centralt här och för att möjliggöra det behöver naturen vara tillgänglig i våra boende- och närmiljöer. För att uppnå en hållbar samhällsplanering krävs en förståelse att den fysiska miljön har påverkan på folkhälsan. För att kunna påverka människors boende, närmiljö och hälsa ställs stora krav på samhällsplaneringen. Det är viktigt att tydliggöra värdet av grönområden, prioritera samt inkludera dessa i planarbetet. Kloka politiska beslut behövs och många yrkesfunktioner behöver samverka nära varandra bl a samhällsplanerare, landskapsarkitekter, folkhälsostrateger och ekologer. Medborgardialog är också viktigt. Det vill säga att man frågar och lyssnar in vad människor vill ha i sitt närområde. Samhällsplaneringen påverkar hur vår livsmiljö utformas – i staden och på landsbygden. I det här sammanhanget handlar det om att skapa förutsättningar för friluftsliv på olika sätt som i sin tur bidrar till en god och jämlik hälsa. Ett sektorsövergripande och medvetet arbete är avgörande för att folkhälsan ska bli bättre. Ingen aktör kan lösa detta ensamt, var och en måste ta sitt ansvar och samverka i gemensam riktning.
MELLANSIDA PRESENTATIONEN NEDAN HAR IDENTISKA BILDER MED DEN OVAN, MEN I EN ANNAN ORDNINGSFÖLJD – VÄLJ DEN SOM PASSAR BÄST
Friluftsliv och naturupplevelser 2019 Friluftsliv och naturupplevelser – viktiga resurser i folkhälsoarbetet I kommande presentation beskrivs kopplingen till hur friluftslivet kan utgöra en viktig arena och resurs för folkhälsan.
Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa, som tar hänsyn till både nivå och fördelning. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. Det finns en skillnad mellan begreppen hälsa och folkhälsa När vi pratar individnivå pratar vi om hälsa. Motsvarande begrepp på befolkningsnivå är folkhälsa. Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet i olika befolkningsgrupper. En god folkhälsa ska inte bara vara så god som möjligt utan också så jämlikt fördelad i befolkningen som möjligt. För att uppnå en bättre folkhälsa vill vi både att hälsonivåerna ökar, men också att skillnaderna mellan och inom olika befolkningsgrupper ska minskas. Det finns påtagliga hälsoskillnader mellan och inom grupper i befolkningen som har olika lång utbildning, olika yrken och olika stora inkomster. Det kan exempelvis skilja upp till sex år mellan den som lever kortast och längst utifrån utbildningsnivå. Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/debatt-om-forslag/god-och-jamlik-halsa---en-utvecklad_H501SoU26 Individ Befolkning
Hälsans bestämningsfaktorer Friluftsliv är ett av många områden som kan påverka vår hälsa och folkhälsan, och den här bilden visar på att det är ett komplext sammanhang En individs hälsa påverkas till ca en fjärdedel av genetiska faktorer, (ålder, kön och arv). Dessa kan vi inte göra så mycket åt. Andra delar påverkas av: individen själv, samhället och omgivningen eller kanske de flesta ett komplicerat samspel mellan individuella och samhällsrelaterade faktorer. Översta lagret består av olika socioekonomiska, kulturella och miljörelaterade förhållanden, som kan vara svåra för varje enskild individ att påverka utifrån sin egen situation. Det krävs politiska beslut för att påverka dessa. Nästa lager består av levnads- och arbetsvillkor. Dessa påverkas delvis av våra individuella val, men också till en stor del av politiskt styrda beslut fattade inom olika sektorer; utbildning, hälso- och sjukvård, fastighetsmarknaden samt arbetsmarknaden. De två innersta lagren, som är de mest individinriktade, består av faktorer relaterade till sociala nätverk (socialt stöd, barns vuxenkontakter, familjerelationer) och individuella levnadsvanor (kost, motion, sömnvanor, sex och samlevnad). Dessa två innersta lager går i hög grad att påverka som individ, men de påverkas också i ett samspel av de andra mer politiskt styrda lagren runt om. Alla dessa faktorer kallas hälsans bestämningsfaktorer. Denna bild i kombination med de två tidigare bilderna visar på att människors hälsa och folkhälsan är något som påverkas utifrån ett komplext system. Det är möjligt att arbeta för en bättre hälsa och folkhälsa. För detta krävs en medvetenhet och ett tvärsektoriellt arbete.
Vem bär ansvar? Samhället har ett ansvar för att skapa förutsättningar för individers hälsa Vår hälsa påverkas av vilka förutsättningar som ges för att vi ska få en bättre hälsa. Dessa förutsättningar kan skapas dels genom individens individuella förutsättningar och egna agerande, dels genom att samhället skapar de rätta förutsättningarna för att vi exempelvis lättare ska ta oss ut i naturen. Om samhället skapar de rätta förutsättningarna minskar backens lutning.
Vi har olika förutsättningar Vi har alla olika förutsättningar och behöver olika insatser för att skapa jämlika förutsättningar för hälsa Bilden visar på ett exempel som visar på våra olika förutsättningar och behov av insatser: För att alla ska kunna se fotbollsmatchen över planket behövs olika förutsättningar. Dels olika höga pallar dels olika funktioner för att komma upp på sin pall. Illustrationen är även applicerbar när det gäller möjligheterna till att utöva friluftsliv. Vi har alla olika förutsättningar för att komma ut i naturen och kan behöva olika nivåer och typer av stöd.
Folkhälsan i Sverige Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv men samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa ökar. Människors hälsa är i allmänhet sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Ohälsan är nästan genomgående högre bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög, särskilt bland kvinnor som i större utsträckning än män rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har i dag övervikt eller fetma (vanligare bland män än kvinnor). Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv men samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa mellan vissa grupper ökar. Läs mer: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/ Källa: Folkhälsans utveckling - Årsrapport 2019. Folkhälsomyndigheten
Sveriges folkhälsopolitik Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation Nationellt mål för folkhälsopolitiken, En utvecklad folkhälsopolitik, Prop 2017/18:249 ” Målområden Det tidiga livets villkor Kunskaper, kompetenser och utbildning Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö Inkomster och försörjningsmöjligheter Boende och närmiljö Levnadsvanor Kontroll, inflytande och delaktighet En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sveriges folkhälsopolitik har ett övergripande mål och åtta målområden Fokus på jämlik hälsa I juni 2018 antog riksdagen ett nytt övergripande mål och en ny målstruktur för folkhälsopolitiken, som innebär en mer långsiktig och förebyggande struktur för folkhälsoarbetet. Genom att stärka jämlikhetsaspekten i folkhälsomålet, samt att renodla antalet målområden, är syftet att bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Åtta målområden Folkhälsopolitikens sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur med åtta målområden syftar till att tydliggöra vilka bestämningsfaktorer som är avgörande för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. De första sju målområdena utgör livsområden som omfattar viktiga resurser avgörande för en god och jämlik hälsa. Det åttonde markerar att hälso- och sjukvårdens verksamhet bör bli bättre på att möta de skillnader som finns mellan sociala grupper vad gäller insjuknande, behandling och konsekvenser av sjukdom och ohälsa. För att stärka det långsiktiga arbetet med matvanor och fysisk aktivitet har ett särskilt delmål tillkommit (2018): Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Läs mer: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/debatt-om-forslag/god-och-jamlik-halsa---en-utvecklad_H501SoU26
Sveriges friluftslivspolitik God kunskap om friluftslivet Tillgänglig natur för alla Starkt engagemang och samverkan Allemansrätt Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur Hållbar regional tillväxt och landsbygds-utveckling Skyddade områden som resurs för friluftslivet Ett rikt friluftsliv i skolan Friluftsliv för god folkhälsa Mål för friluftslivspolitiken Att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv Övergripande mål för friluftspolitiken Regeringens skrivelse 2012/13:51 ” Sveriges friluftslivspolitik har som övergripande mål att stödja människors möjlighet att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att: ”Med allemansrätten som grund stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet”. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Det övergripande målet är utgångspunkten för de tio mål för friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i december 2012. Ett av de tio målen handlar om ”Friluftsliv för en god folkhälsa” som fokuserar på att skapa goda förutsättningar för människor att vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet. Att vistas i naturen är bra för hälsan, såväl fysiskt som psykiskt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det framförallt intressant att se hur utövandet av friluftsliv fördelar sig inom och bland olika grupper i befolkningen. Och vilka effekter naturkontakten har på hälsa och välbefinnande. Läs mer: https://www.regeringen.se/49bba5/contentassets/66ec772d0bd14d08b78289390f6b1275/mal-for-friluftslivspolitiken-skr-20121351
Friluftsliv – vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling ” Friluftslivsbegreppet är brett och inkluderar många aspekter. Officiellt definieras friluftsliv som: Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Där allemansrätten är en grund och viktig förutsättning för friluftsliv. Betydelsen av vad friluftsliv är och omfattar varierar och väcker olika associationer för olika människor. Begreppet är brett och inkluderar många aspekter. Friluftsliv bygger i grunden på ett möte mellan människa och natur. Inom vissa arbetsområden och sammanhang kan begreppet friluftsliv vara begränsande, svårt att använda eller svårt att förstå. Olika målgrupper är mottagliga för olika begrepp som innebär ungefär samma sak. Folkhälsomyndigheten har i sitt praktiska arbete valt att luta sig på den indelning som svenska forskaren Ebba Lisberg Jensen gjort, som ser till fem typer av friluftsliv; det storslagna, romantiserade friluftslivet fysiska – att springa i skog och mark vetenskapliga – fågelskådning, att söka reda på olika arter, växter och djur nyttobaserade – plocka bär och svamp sociala – där man har naturen som ”vardagsrum”, där det primära syftet är att umgås Foto: Niklas Karlsson, Johan Andersson, Scandinav Bildbyrå
Det vardagsnära friluftslivet Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att skapa förutsättningar för det vardagsnära friluftslivet Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att dels hela befolkningen ska få bättre förutsättningar till friluftsliv, men speciellt de grupper som behöver det mest. Det vardagsnära friluftslivet blir i detta viktigt att fokusera på, bland annat genom att se till att naturen är tillgänglig i våra boende- och närmiljöer. Utifrån den pågående urbaniseringen som innebär att det blir allt fler människor som flyttar till större samhällen och behovet av bostäder ökar är det en dagsaktuell och viktig fråga. Konkurrensen om marken är hård, och det då blir viktigt att prioritera tillgång till naturområden.
Friluftsaktiviteter med högst deltagande Badat utomhus i sjö eller hav Haft picknick eller grillat i naturen Varit ute i skog och mark Promenerat med hunden Plockat svamp Plockat bär Nöjes- och motionspromenader Solbadat Studerat växter, djur, fågelskådning Cyklat på vägar Det finns en rad olika friluftsaktiviteter man kan ägna sig åt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det dock mer viktigt att man kommer ut, än vilken aktivitet man utövar I en nationell undersökning om svenska folkets friluftslivsvanor ställs frågan kring hur många gånger man har ägnat sig åt olika aktiviteter. Bilden illustrerar friluftsaktiviteter utifrån storleksordning, där de aktiviteter som är mer vanligt förekommande har större text. Ur ett folkhälsoperspektiv är det dock mer viktigt att man kommer ut, än vilken aktivitet man utövar – all utevistelse i kontakt med naturen räknas Källa: Fredman, P & Hedblom M. (2015). Friluftsliv 2014. Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor. Stockholm: Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6600/978-91-620-6691-8/ Arbetat i trädgård Joggat/sprungit i terräng Källa: Fredman P et al (2015). Friluftsliv 2014. Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor. Stockholm: Naturvårdsverket
Naturkontakt kan ge fler hälsovinster Reducera stress Stärka den kognitiva förmågan Förbättra den psykiska hälsan Underlätta social interaktion Främja fysisk aktivitet Naturen har en rad positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan Naturen lockar till fysisk aktivitet som har en rad effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Naturen har också i sig själv en rad positiva effekter för att främja hälsa och välmående. Forskningen pekar på att de grupper som har de sämsta förutsättningarna och de som har sämst hälsa är de grupper som får störst hälsovinster av kontakt med naturen. Reducera stress, Stärka den kognitiva förmågan & Förbättra den psykiska hälsan Naturkontakt kan spela en viktig roll i att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Vad gäller stress så har kontakt med naturen flera positiva effekter. När man drabbas av olika påfrestningar så blir stresspåslagen färre och mindre allvarliga. Kontakten med naturen kan även förebygga så färre och mindre allvarliga stresspåslag sker. Dessutom kan naturen bidra till att bygga upp en buffert som leder till snabbare återhämtning vid framtida påslag. Om vi exempelvis vistas i en bullrig, (exempelvis urban miljö) och träder in i en naturlig naturmiljö, stressar vi av och kopplar ifrån. Promenader i gröna miljöer, såsom parker är exempelvis mer återhämtande än promenader i byggd miljö. Att vistas i gröna miljöer gör att hjärnan också blir mindre utmattad, vilket gör att koncentrationen ökar och det blir lättare att behålla fokus. Föräldrar till barn med ADHD/ADD (uppmärksamhetsproblematik) uppger att barnen får färre symptom då de har kontakt med naturen och uppmärksamheten blir bättre. Individer som känner en samhörighet med naturen uppger även att de upplever en större känsla av lycka och livskraft och mindre negativa känslor såsom ilska, oro och nedstämdhet. Sammantaget bidrar detta till en positiv effekt på den psykiska hälsan. Underlätta social interaktion Vistelse i naturen och grönytor i bostadsområdena bidrar också till att underlätta möten med andra människor, mellan olika grupper i befolkningen som kanske annars inte interagerar med varandra. På så sätt bidrar naturvistelse även till ökad integration. Främja fysisk aktivitet Grönområden främjar även fysisk aktivitet, de fördelarna är redan väldokumenterade och kända Källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a4471f17f556449c897a8d54d1de08a5/friluftslivet-betydelse-manniskors-halsa-valbefinnande-18062-webb.pdf Källa: Friluftslivets betydelse för människors hälsa och välbefinnande, Folkhälsomyndigheten 2018
Utövandet skiljer sig åt Grupper med högst andel friluftsaktiva Alla 55-74 år Kvinnor 16–54-år Män 65 år och äldre Inrikes födda Eftergymnasialt utbildade Boende i glesbefolkade kommuner* Grupper med lägst andel friluftsaktiva Alla 16–24 år, 85+ Män 16–54 år Kvinnor 65 år och äldre Utrikes födda Förgymnasialt utbildade Boende i storstäder och förortskommuner* Grupper av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, som har större och lägre andel friluftsaktiva än motsvarande grupper. Baserat på samlad statistik för åren 2008–2014 (*2012–2014). Källa: SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden/EU-Statistics on Income and Living Conditions Friluftsutövandet mellan olika grupper i befolkningen skiljer sig åt Precis som för andra levnadsvanor ser vi skillnader i grupper som är ute mer eller mindre i naturen. Det finns många hälsovinster med att få ut fler i naturen, men vi behöver också fokusera på att stimulera och underlätta för de grupper som kanske har sämre förutsättningar att utöva olika former av friluftsliv. För att uppnå en jämlik hälsa är det egentligen den högra kolumnen vi bör fokusera på särskilt för att dessa individer ska komma ut.
Samverkan och en medveten samhällsplanering ger förutsättningar för ett hållbart friluftsliv. ” En hållbar samhällsplanering är förutsättningen för ett hållbart friluftsliv Det vardagsnära friluftslivet har lyfts som centralt här och för att möjliggöra det behöver naturen vara tillgänglig i våra boende- och närmiljöer. För att uppnå en hållbar samhällsplanering krävs en förståelse att den fysiska miljön har påverkan på folkhälsan. För att kunna påverka människors boende, närmiljö och hälsa ställs stora krav på samhällsplaneringen. Det är viktigt att tydliggöra värdet av grönområden, prioritera samt inkludera dessa i planarbetet. Kloka politiska beslut behövs och många yrkesfunktioner behöver samverka nära varandra bl a samhällsplanerare, landskapsarkitekter, folkhälsostrateger och ekologer. Medborgardialog är också viktigt. Det vill säga att man frågar och lyssnar in vad människor vill ha i sitt närområde. Samhällsplaneringen påverkar hur vår livsmiljö utformas – i staden och på landsbygden. I det här sammanhanget handlar det om att skapa förutsättningar för friluftsliv på olika sätt som i sin tur bidrar till en god och jämlik hälsa. Ett sektorsövergripande och medvetet arbete är avgörande för att folkhälsan ska bli bättre. Ingen aktör kan lösa detta ensamt, var och en måste ta sitt ansvar och samverka i gemensam riktning.