Lars Hanisch Undervisningsråd / Gymnasieenheten Tack för att få delta Kort bakgrund Statens Skolverk - 7 avdelningar och 32 enheter Läroplansavdelningen - Enheten för GY – ca: 23 kollegor Ansvars Omr Bygg- och anläggningsprogrammet Delat ansvar för Nationella Programråden Avvikelser – nya kurser - Bevakningsuppdrag Introduktionsprogrammen Lärling / apl Betyg och studieplaner Lärarfrågor Just Nu Avvikelser Programrådskonferens / ny mandatperiod Programöversyn Inspel inför Torun´s medverkan på tisdag

Bygg – och anläggningsprogrammet Länk Bygg- och anläggningsprogrammet Idag etablerat i ca: 155 kommuner med både kommunala och privata huvudmän 13212 elever och av dessa är 1183 kvinnor, elevutveckling och fördelning i kommande bilder Husbyggnad erbjuds i 142 kommuner, Måleri i 86, Mark och anläggning i 52, Anläggningsförare i 49 och Plåt i 47 kommuner. Geografisk spridning i landet efter population, långa avstånd från inlandet till skolorna som har en stor centrering till östra delen av landet och storstäderna IM Nya yrkesutgångar / programhybrider / Dialog Lärling

Elevutveckling År / andel 18-19 / 4,4% 17 -18 / 4,5% 16 -17 / 4,4% 15 -16 / 4,1% År.1 4753 4557 4375 3950 År.2 4412 4207 3887 4081 År.3 4047 3770 3965 4036 Totalt / kvinnor 13212 // 9% 12534 // 8,6% 12227 // 8,7% 12167 // 8,5% Antal Lärling 2936 2502 2334 2145 https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokA Om siffrorna i stort Reflektionen är att elevtillströmningen är ganska konstant trotts en demografisk ökning av elever i gymnasial ålder Betygsmedianen (ej på bild) har ökat från 180 till 186 poäng Andelen nybörjare (år.1) varierar över tid mellan 82 – 84% / detta läsår 18/19 är antalet nybörjare 3908 vilket är ca: 82,5% Tabellen: Läsår och andelen av alla elever på nationella program som valt BA / av samtliga elever i årskullen en ökning från 3,2 till 3,4% (ej med på bild) Totalt visar antal elever på programmet och andelen kvinnor av programmets elever Hitta statistiken på Skolverket.se / Skolverket – Skolutveckling - Statistik

Fördelning över inriktningarna år 3. 18-19 Anl. förare Hus Mark Måleri Plåt Antal 454 2690 226 511 166 Andel // Kvinnor 11,2 // 10,1 66,5 // 35,9 5,6 // 4,9 12,6 // 46,8 4,1 // 2,3 Läsår 15-16 10,1 // 6,9 64,6 // 27 6,1 // 6 15,4 // 58,6 3,9 // 1,4 Det har skett en liten förändring av hur eleverna väljer inriktningar Mark och anläggning samt måleri tappar några andelar och flickorna börjar att välja mera brett bland inriktningarna Kommande översyn av programstruktur – yrkesutgångar – ny ”hybrider” mot handel – småhusindustrin – stålbyggnad, mm (Ämnesbetygsutredningen) Beredningsarbete med informationsinhämtning Kan de föreslagna yrkesutgångarna (idag 20 stycken) öka spridningen ännu mer om dessa tydliggörs och förankras i de lokala programråden Hur presenteras de föreslagna yrkesutgångarna för eleverna och i de lokala programråden, kan en tydligare information öka antalet apl platser Samverkan med introduktionsprogrammen hur ser det ut Kan skolorna påverka elevernas val av yrkesutgång utifrån arbetsmarknadens behov Vilka inriktningar / yrkesutgångar finns det störst utmaningar i att klara av att erbjuda Underlättar samverkan över kommungränserna och samarbete med branschskolor möjligheten att möta efterfrågan (utredningen planering och dimmenssionereing) Länk

Betygsutredningen U 2018:03 Utreda och föreslå en modell för hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Kompensatoriska inslag i betygssystemet Dokumentation vid ej godkänt betyg Lärare ska beakta allt underlag om eleven vid betygssättning Torun kommer att prata mer om Skolverkets aktuella / pågående uppdrag på tisdag. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2019

Planering och dimensionering av gymnasial utbildning U 2018:01 Trygga kompetensförsörjningen Effektivisera resursutnyttjandet Förbättra utbudet av gymnasial utbildning Öka likvärdighet och minska segregation i gymnasieskolan Torun kommer att prata mer om Skolverkets aktuella / pågående uppdrag på tisdag. Utredningen omfattar: komvux och gymnasieskola - gysär och särvux - kommunala och fristående huvudmän Tittar på möjligheter till: Regionalisering – ansvarsfördelning – lokalisering - regional indelning av kommuner - finansiering

Styrkedjan och författningarna Skollagen Riksdagen Förordningar Regeringen Läroplaner Regeringen Skolverket Föreskrifter Skolverket Våra författningar och hur dessa beslutas

Avvikelser inom de nationella programmen Särskilda varianter (SV) Riksrekryterande utbildningar (RR) Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) Riksidrottsgymnasium (RIG) Regleras i Gymnasieförordningen - Kap 5 Sista datum för ansökan 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på programmet planeras att starta Särskilda varianter 1 §   En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för, i förekommande fall, en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng eller 300 gymnasiesärskolepoäng. På högskoleförberedande program i gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet eller programmålet för ett program. För en idrottsutbildning gäller i stället i 23-31 §§. Förordning (2012:402). Förutsättningar för godkännande 2 §   En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om    1. utbildningen är av god kvalitet,    2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,    3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och    4. när det gäller gymnasieskolan uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 § respektive 8 §. Förordning (2012:745). Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom det estetiska området i gymnasieskolan 3 §   En särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om    1. utbildningen är av hög kvalitet,    2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det estetiska området,    3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och    4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 §§. Förordning (2012:402). Ansökan 4 §   En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

Särskilda varianter / SV och RR Särskilda varianter, yrkesprogram Särskilda varianter, högskoleförberedande program Särskild variant, högskoleförberedande program inom det estetiska området Ska kraven Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett gymnasieprogram Det ska finnas en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger Regleras i Gymnasieförordningen - Kap 5 Särskilda varianter 1 §   En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för, i förekommande fall, en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng eller 300 gymnasiesärskolepoäng. På högskoleförberedande program i gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet eller programmålet för ett program. För en idrottsutbildning gäller i stället i 23-31 §§. Förordning (2012:402). Förutsättningar för godkännande 2 §   En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om    1. utbildningen är av god kvalitet,    2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,    3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och    4. när det gäller gymnasieskolan uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 § respektive 8 §. Förordning (2012:745). Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom det estetiska området i gymnasieskolan 3 §   En särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om    1. utbildningen är av hög kvalitet,    2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det estetiska området,    3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och    4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 §§. Förordning (2012:402). Ansökan 4 §   En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

Särskilda varianter / Yrkesprogram I ansökan ska det tydligt framgå Hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas Vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla Ett yttrande från aktuellt lokalt programråd Skolverket stämmer av med berörda nationella programråd som får yttrar sig över om det finns en lokal- / regional- eller nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som ansökan avser Regleras i Gymnasieförordningen - Kap 5 SV – RR Nationella programrådet tillstyrker att det finns en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger SV - Nationella programrådet anser att det finns lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger För att få bedriva en riksrekryterande utbildning ska den uppfylla kraven för sådan utbildning i 5 kap. 12 § eller 12a § och 19 § 12 §   Riksrekrytering enligt 19 och 21 §§ ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasieskolan om det finns    1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,    2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller    3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses. Förutom det som anges i första stycket ska    1. utbildningen vara av god kvalitet,    2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och    3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 respektive 16 §. Förordning (2012:402). 12 a §   Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasiesärskolan om    1. utbildningen är möjlig att inrätta på endast en eller några orter i landet, eller    2. enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter annars inte kan tillgodoses. Förutom det som anges i första stycket ska    1. utbildningen vara av god kvalitet, och    2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan utbildning i gymnasiesärskolan. Förordning (2012:402). 19 §   Riksrekrytering för ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd. Riksrekrytering för ett nationellt program i gymnasiesärskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 a § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förordning (2012:402).

Nationella Programråden För varje yrkesprogram i gymnasieskolan finns det ett nationellt programråd. Programråden stärker samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet, för att yrkesutbildningarna bättre ska motsvara arbetslivets behov. Tolv nationella programråd samt rådet för TE4 Treårigt mandat Bredd av ledamöter från arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer, yrkesnämnder, branschorganisationer, yrkesföreningar och myndigheter Programrådskonferenser och programrådsmöten Arbetsmöten Ny mandatperiod 2019 – 2022 (den fjärde mandatperioden) Bakgrundshistorik OECD 2007 •Sverige behöver utveckla en starkare mekanism som gör det möjligt för utbildningssystemet att fånga upp förändringar i behoven på arbetsmarknaden. •Närmare samverkan krävs mellan Skolverket, gymnasieskolans avnämare och andra berörda myndigheter. Framför allt behöver samarbetet kring yrkes-programmen fördjupas. Regeringen 2009 •Samverkan mellan skola och arbetsliv behöver stärkas, en förutsättning för att gymnasieskolan ska kunna erbjuda utbildningar med tillräcklig aktualitet och kvalitet. •Stödja de elever som gör otraditionella val av yrkesprogram. •Tydlig ansvars-och arbetsfördelning mellan de nationella programråden och Skolverket. Proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Nuläge Tredje mandatperioden Utvärdering Utbildningsledamöter i råden under 2018 Mandat förändring

Nationella Programråden För att underlätta elevers övergång från yrkesutbildning till arbetsliv ska råden: ge stöd och råd för att utveckla innehållet i utbildningen bidra med underlag och analys bidra med underlag till information för elever följa utvecklingen inom respektive yrkesområde bidra till att minska den starka könsuppdelningen https://www.skolverket.se/om-oss/organisation-och-verksamhet/nationella-programrad-for-gymnasial-yrkesutbildning Syftet: underlätta elevers övergång från yrkesutbildning till arbetsliv

Kvalitet på yrkesutbildning Vad kännetecknar kvalitet på gymnasial yrkesutbildning? Kvalitet på gymnasial yrkesutbildning Här svarar vi säker olika utifrån vilken profession vi har elev – yrkeslärare – skolledare – vårdnadshavare – handledare – branschföreträdare eller myndighetsperson (Skolverk / Skolinspektion) Men övergripande så borde det handla om att se helheten i utbildningen och även innefatta hur verksamheten lyckas med måluppfyllelsen i utbildningen. Min uppfattning är att detta görs i stor utsträckning, men är som vanligt utvecklingsbart och frågan är om det inte är här vi ska lägga fokus!?

Indikatorer på Kvalitet Examensmålen är en tydlig utgångspunkt för undervisningen. Rektor inspirerar lärare till ökat samarbete. Flertalet undervisande lärare på programmet ingår i samma arbetslag. Rektor har avsatt särskild tid för lärares samverkan. Det finns en flexibilitet i schemaläggningen som gynnar samverkan mellan lärarna. Samverkan som arbetssätt är en del av ett långsiktigt utvecklingsarbete. Välplanerad apl med goda rutiner för samverkan mellan skola och arbetsplatser. Utvecklingsarbetet har ett tydligt elevfokus. Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram Skolinspektionen (2017) - Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram Projektledare för kvalitetsgranskningen har varit utredare Eva Lanteli Granskningen har genomförts på 34 kommunala och fristående gymnasieskolor och avgränsats till barn- och fritidsprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. Resultatet visar att endast fem av 34 skolor ger eleverna på de granskade yrkesprogrammen förutsättningar till helhet och sammanhang i sin utbildning

Identifierade utvecklingsområden Rektorn behöver tydligare prioritera ämnesövergripande samarbeten genom att skapa förutsättningar för såväl informella som formella möjligheter till diskussion och planering. Rektor behöver säkerställa att det finns en fungerande samverkan mellan den skolförlagda och arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. I detta arbete ligger att se till att handledarna har tillräckliga kunskaper för att kunna stödja elevernas utveckling och lärande i det arbetsplatsförlagda lärandet. Kvalitet på gymnasial yrkesutbildning Här svarar vi säker olika utifrån vilken profession vi har elev – yrkeslärare – skolledare – vårdnadshavare – handledare – branschföreträdare eller myndighetsperson (Skolverk / Skolinspektion) Men övergripande så borde det handla om att se helheten i utbildningen och även innefatta hur verksamheten lyckas med måluppfyllelsen i utbildningen.

Vad säger styrdokumenten Läroplanen för gymnasieskolan, kapitel 2.1. Bland annat står det att läraren ska i undervisningen skapa en balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, - samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, - organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. 2 kap. 9 § skollagen (2010:800) Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen.

Skolverket nya allmänna råd Skolverket nya allmänna råd för bedömning och betygssättning. Riktar sig till alla skolformer där lärare sätter betyg, Beskrivningar av hur betyg och kunskapskrav bör kommuniceras med elever, Hur man ska följa upp betyg och betygsättning. Nya skrivningar om ändamålsenlig dokumentation Förtydliganden kring de nationella provens betydelse för betyget. Viktigt att skapa förutsättningar för helhetsbedömningar av elevernas kunskaper när betyg sätts. Under senare år har det funnits en tendens att ibland låta enstaka delar i bedömningsunderlaget väga allt för tungt, vilket inte blivit helt rättvisande för eleverna Betygsättning ska bygga på en allsidig utvärdering av de kunskaper som eleverna har visat Lärare tillsammans skapar en samsyn kring hur underlag kan utvärderas på ett allsidigt sätt när det är dags att sätta betyg. Förutsättningar skapas så att lärare löpande kan samråda med varandra i bedömningsfrågor Jag tror att dessa allmänna råd tillsammans med Skolverket översyn av kurs- och ämnesplaner och kunskapskraven kommer att underlätta bedömning och betygsättningen för många, både elever och lärare Länk

Planera, genomföra och följa upp apl Praktiska tips om hur du planerar, genomför och följer upp apl Arbetsplatsförlagt på gymnasieskolans alla nationella yrkesprogram, minst 15 veckor och inom vidareutbildning i form av ett tekniskt år med minst 10 veckor. Apl ska även förekomma för elever inom programinriktat individuellt val men omfattningen är inte reglerad. Elever som går yrkesintroduktion ska ha apl eller praktik. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. Apl innebär att kurser eller delar av kurser förläggs till en eller flera arbetsplatser. Huvudmannen och rektorn ska säkerställa att varje elev får apl av god kvalitet. Det kräver arbete med organisering och systematiskt kvalitetsarbete av det arbetsplatsförlagda lärandet. Lärlingsutbildning inom gymnasieskolan innebär att eleven genomför mer än hälften av utbildningen som arbetsplatsförlagt lärande. Eleven kan påbörja sin lärlingsutbildning första, andra eller tredje läsåret Länk apl

Tillgången till yrkeslärare Uppdrag i RB 2018 att genomföra ”insatser som bidrar till att stärka tillgången på yrkeslärare i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning”. Ska redovisas senast 31 mars 2020. Enheten för skola och arbetsliv leder uppdraget. Skolverket PM 2019-02-01 Dnr 2018:877 Metod Intervjustudie: 17 intervjuer under perioden 7–25 januari 2019 med rektorer, HR-personal samt skolchefer eller motsvarande företrädare för huvudmannen hos 16 olika skolhuvudmän; Au Claves AB, Eslöv, Filipstad, Finspång, Gotland, Gävle, Hagströmska Gymnasiet AB, Helsingborg, Jämtlands gymnasieförbund, Kunskapsförbundet väst, Laholm, Piteå, Sollefteå, Thorengruppen AB, Värnamo samt Älvdalens Utbildningscentrum AB

Utmaningen Utmaningen varierar mellan olika yrkesprogram och mellan olika huvudmän. Flertalet huvudmän upplever att det är en stor utmaning att rekrytera yrkeslärare, särskilt yrkeslärare med stark förankring på arbetsmarknaden eller som har en specifik kompetens. Att möta de sökandes löneanspråk upplevs av flertalet som den främsta utmaningen vid rekrytering av yrkeskunniga till att arbeta som yrkeslärare, men detta varierar också mellan olika yrkesprogram. Flera huvudmän anger att yrkeslärare är bland de svårast att rekrytera. Några upplever inte några större generella problem att rekrytera yrkeslärare. Vissa program som några tycker är svåra tycker andra är lätta. Enstaka rekryteringar och erfarenheter kan påverka bilden – specifik kompetens kan vara en avgörande faktor.

Ansvar och strategi Rektorerna har en nyckelroll Rekrytering sker som regel inte bland verksamma yrkeslärare utan av personer som jobbar inom relevant bransch och har efterfrågad yrkeskompetens. Yrkeslärare och apl-samordnare viktiga i marknadsföringen De lokala och regionala nätverk som rektorer och lärare bygger upp är den enskilt viktigaste rekryteringsvägen för att få tag på yrkeslärare med relevant kompetens. Endast några enstaka huvudmän har en fastställd strategi för att säkerställa tillgången till lärare som bara i något fall också tydligt innefattar yrkeslärare. Viktigt med engagerade och aktiva rektorer och lärare vid rekrytering av yrkeslärare. Apl-samordnare och apl-handledare framstår som den enskilt viktigaste rekryteringsvägen och framgångsfaktorn för att få tag på yrkeslärare med relevant kompetens. Rekrytering sker som regel inte via annonser även om tjänster annonseras. Huvudmän som upplever en bättre kontakt och dialog med apl-företag och näringslivet lokalt upplever det enklare att rekrytera. Intresserade är personer i familjebildande ålder och ”äldre” som behöver trappa ner.

Rekryteringsbehov Rekryteringsbehovet av yrkeslärare till gymnasieskolans yrkesämnen beräknas uppgå till cirka 16 900 heltidstjänster fram till 2031. Det motsvarar en årlig examination på cirka 1 250 yrkeslärare den första femårsperioden, 1 120 den andra och 1 000 den sista femårsperioden Var fjärde examinerad yrkeslärare har valt att lämna skola för en alternativ arbetsmarknad. Skolverket (2017) Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier Dnr U2016/02335/S.

Antagna ”programnybörjare” på högskola   Läsår 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Göteborgs universitet 125 89 81 73 95 80 Högskolan Dalarna 15 21 34 37 35 38 Högskolan i Gävle 53 16 17 Högskolan i Skövde 49 54 39 42 Högskolan Kristianstad 32 25 52 58 Högskolan Väst 27 28 22 Karlstads universitet 65 69 66 57 Linköpings universitet 45 33 29 31 Linnéuniversitetet 76 43 48 60 Malmö högskola 51 47 20 Stockholms universitet 116 184 186 154 172 153 Umeå universitet 46 30 44 Summa 578 641 637 613 667 593 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) Antalet yrkeslärare som påbörjade studier respektive år Ett vikande underlag och det ska bli intressant att se de senaste siffrorna SOU 2017:51 9.4. Utredningens förslag Utredningen föreslår:  Undantaget från kraven på legitimation och behörighet för yrkeslärare bör upphöra fr.o.m. 1 juli 2022. Yrkeslärare som saknar legitimation och behörighet och som har anställts före den 1 juli 2022 ska under tiden för anställningen vara behöriga att undervisa och självständigt besluta om betyg dock längst till utgången av juni 2026. Därefter får den lärare som saknar behörighet bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Efter 1 juli 2022 får den som ska bedriva undervisning i ett yrkesämne anställas under högst tre år om personen samtidigt genomför en sådan utbildning som leder till en yrkeslärarexamen. Anställningstiden får förlängas till högst fyra år om det finns särskilda skäl. Den som saknar legitimation och som ej deltar i utbildning får anställas under högst ett år. Del av Skolverkets svar: Skolverket tillstyrker förslaget med legitimation för yrkeslärare men anser trots det att man måste förhålla sig till den förhållandevis stora andelen obehöriga/ej legitimerade lärare inom gymnasial yrkesutbildning om man även inkludera vuxenutbildningen. Regeringen har lämnat uppdrag om sammanhållna kortare yrkesutbildningar som ska omfatta både vuxenutbildningen och gymnasieskolan. Dessa utbildningar ska läsas mot Skolverkets ämnes- och kursplaner vilket medför att kravet på legitimation kommer att omfatta även dessa lärare. Omfattningen av denna utbildningssatsning går ej att bedöma i dagsläget men troligtvis kommer efterfrågan på yrkeslärare att öka stort. Kravet på legitimation riskerar eventuellt att begränsa omfattningen av den av regeringen utpekade utbildningssatsningen. Skolverket ser en konflikt i möjligheten att ställa högre krav på lärarna, vilket i grunden bör ses som positivt, med risken att de lärare som inte är behöriga återvänder till sina grundprofessioner. Källa UKÄ2018

Antalet examinerade Källa UKÄ2018 Läsår Lärosäten 2012/2013 2013/2014   Läsår Lärosäten 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Göteborgs universitet 8 68 36 62 Högskolan Dalarna 1 23 35 Högskolan i Gävle 41 15 Högskolan i Skövde 17 12 31 32 38 Högskolan Kristianstad 5 11 25 Högskolan Väst 24 18 Karlstads universitet 59 57 67 Linköpings universitet 13 19 Linnéuniversitetet 43 29 33 Malmö högskola 7 16 47 34 Stockholms universitet 45 82 116 141 Umeå universitet 30 Summa 63 207 454 469 444 Skolverket (2017) Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier Dnr U2016/02335/S. Om kvarvarofrekvensen för yrkeslärarna på högskolan skulle öka och närma sig kvarvarofrekvensen för gymnasielärarna i allmänna ämnen skulle det minska det beräknade examinationsbehovet av yrkeslärare med 25 procent. Källa UKÄ2018

Att lyckas med rekrytering & kvarvaro Flera huvudmän framhåller möjligheten till kompetensutveckling för yrkeslärare kopplat till sitt yrke såväl som möjligheter att hålla kontakten med branschen och upprätthålla sitt yrkeskunnande som viktiga faktorer för att behålla dem. Flera uppmuntra eller säkerställa att de genomgår en yrkeslärarutbildning Flera erbjuder t.ex. lönepåslag när de fullföljt sin yrkeslärarutbildning. Nästan alla huvudmän har någon form av mentorskap eller introduktion för nyanställda yrkeslärare men med varierande innehåll, omfattning och längd. Skolverket (2017) Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier Dnr U2016/02335/S.

Stadsbidrag kompetensutveckling Kompetensutveckling av yrkeslärare Länk Behörighetsgivande utbildning Länk Skolverkets stadsbidragskalender 3 användbara länkar

Tack för uppmärksamheten & lycka till!