Analys av roman Innehåll: vad? Form: hur? + belägg från texten! (Svenska Impulser från s 198)

Centralt innehåll och kunskapskrav Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg. Eleven kan göra en fördjupad, (C: fördjupad och utförlig) (A: fördjupad, utförlig, träffsäker och nyanserad) textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap (A: ur flera perspektiv). I analysen använder eleven med viss säkerhet (E, C) (A: med säkerhet) litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg… … samt ger stöd för sin tolkning genom belägg (C, A: väl valda belägg) från texterna. Din analys ska max vara fyra sidor eller 1500 ord, gärna kortare om det går så du inte får en upprepande eller ”pratig” text.

Analys av innehåll: Handling Presentation av romanen Nämn till exempel författare och när romanen skrevs och ev. annat om romanen Handling och fabel (kortfattat, se er lärobok). ”Tid” tas upp i nästa del av analysen) Fabel: En mycket koncentrerad sammanfattning av handlingen utan att gå in på detaljer när det gäller personer och miljöer Konflikt (valfri, kan också väljas under rubriken Form) Det som driver handlingen framåt och som många berättelser byggs upp kring. Konflikten leder ofta fram till en vändpunkt.

Personskildring Kortfattat! Huvudpersonen Bidrar till att handlingen förs framåt Eventuella bipersoner Framhäver ofta huvudpersonens egenskaper Vilka är de viktigaste personerna, hur är de och vilken roll har de? Är personerna runda/ platta, dynamiska (de förändras)/statiska. Direkt (vad de gör, säger, tänker, känner)/indirekt karakterisering (läsa mellan raderna)?

Miljöskildring De platser berättelsens händelser utspelar sig i, hur de är viktiga för stämningen eller handlingen. Kortfattat! Om du läser en roman i historisk miljö kan du också välja att skriva detta under den rubriken. Hur ser det ut? Vilken stämning råder? Hur formas människorna av platsen?

Tema och motiv (valfritt) Textens huvudämne eller grundtanke Det texten handlar om på djupet Kan vara flera i romaner Exempel: Tema: ”Det godas kamp mot det onda”, ”hämnd” Motiv: Kan finnas många i en roman Bygger upp och gestaltar temat Kan knytas till situationer eller personer Exempel: Den elaka styvmodern, Hjälten räddar flickan, Uppbrottet från hemmet

Tema de globala målen eller historisk miljö Hjälpfrågor för temat de globala målen: Vilka eller vilket av de globala målen berörs i din roman (www.globalamalen.se)? Nämn vilket mål som berörs. På vilket sätt? Du kan gärna jämföra romanens innehåll med beskrivningen av ditt mål på hemsidan (när det gäller fattigdom står det till exempel som presentation av målet att fattigdom handlar om fler dimensioner än ekonomisk fattigdom. Kanske tas dessa dimensioner också upp i din roman). Presenteras en lösning på hur frågan kan minska (eller öka) eller förebyggas i din roman? Ger romanen något svar på eller någon ledtråd till på hur situationen kan lösas eller omständigheterna förbättras? Ger den en positiv, hoppfull eller en negativ bild av målet?

Hjälpfrågor för temat historisk miljö: Varför tror du författaren har valt att förlägga handlingen i sin roman i en annan tid? Hur märks detta mest – i beskrivningen av karaktärerna (hur de ser ut, tänker, handlar), i handlingen, i miljön eller något annat? Vilka fördelar kan han få ut av att förlägga handlingen i en annan tid? Känns den historiska skildringen trovärdig? Tycker du miljön lika gärna skulle ha kunnat vara förlagd i nutid? Varför? (Valfritt: Finns även något av de globala målen representerat, se ovan).

Analys av form: Berättarperspektiv Välj en eller två av de tre rubrikerna: berättarperspektiv, berättelsens uppbyggnad eller språk och stil som du analyserar mer ingående Belägg med citat ur texten som exempel varje gång då du påstår något nytt om romanens form! Berättarperspektiv Utifrån förstapersonsperspektiv (jag) Inte alltid utifrån huvudpersonen! Tredjepersonsperspektiv (han, hon) Allvetande berättare - begränsad allvetande berättare Vi-perspektiv ”Kollektivberättelser” Ovanligt

…eller Berättelsen uppbyggnad Den klassiska berättarkurvan, se s 214 i Svenska impulser 3 (följs ofta men inte alltid!) Inledning (in medias res: rakt in i handlingen?) Konflikt och stegring Vändpunkt (konfliktens höjdpunkt) Efterspel Skildras händelseförloppet kronologiskt eller sker hopp i tiden? Förekommer parallella handlingar? Vilken funktion fyller detta?

…eller Språk och stil Hur samspelar språket och innehållet? Vilken effekt ger detta? Hur har författaren tänkt? Dialog och beskrivningar Har betydelse för hur vi uppfattar karaktärerna! ”Enkel stil ”? ”Avancerad”? ”Talspråklig”? ”Ålderdomlig”: Arkaismer eller slang och modeord? Sätt att återge dialog (direkt anföring/indirekt anföring) och beskriva personer, tid och miljö (detaljerat eller med små antydningar): Se sid 215 Meningsbyggnad Korta meningar? Långa? Bromsar eller ökar tempot? Stilfigurer – använder sig författaren av stilfigurer? Upprepning (anafor), bildspråk (metafor/liknelse), motsatser (antiteser)… (se sid 32)

Avslutning Sammanfatta det viktigaste du tycker att du kommit fram till! Källförteckning Se sid 130 Idéer hur du kan analysera på ett nyanserat sätt: Du använder dig av flera olika perspektiv när du reflekterar över citaten och drar slutsatser. Det kanske inte bara är på ett sätt! Nyansera gärna (å ena sidan…, å andra sidan…). Det kanske går att se på till exempel personen eller romanens handling ur flera olika perspektiv och på flera sätt. Perspektiven kan vara ur ett manligt/kvinnligt perspektiv (kön), vuxen/barn (ålder), västerländsk kultur/andra kulturer eller ett klassperspektiv (fattiga/rika). Du reflekterar över dina slutsatser och värderar dem. Du kan också till exempel ifrågasätta om det är så självklart att dra den slutsatsen du gör.

Att citera (Sv Imp s 124) Citattecken ” ” Utelämning i citat […] Längre citat – Smalare än övrig text, eventuell mindre eller annat typsnitt Ange sidnummer inom parentes i slutet av meningen! Om källförteckning, se instruktionen ni fått och läroboken s 130!