Tillförlitlighetsbedömningar i brottmål och asylärenden Rebecca Willén Fil. mag. i psykologi Bitr. forskare

Lögndetektion i juridisk praxis Lögndetektion är inte fiktion - utsageanalys är vanligt i juridiska ärenden där annan typ av bevisning ofta saknas Sexualbrott & våld i nära relationer (Schelin, 2006) Internationella brottmålsdomstolar (May & Wierda, 2002) Asylärenden (Kagan, 2003) Utsageanalysen görs för att avgöra om utsagan kan godtas som bevis I brottmål kan målsägandeutsagan – tillsammans med viss stödbevisning – ligga till grund för fällande dom I asylärenden kan den asylsökandes utsaga – utan stödbevis - vara tillräcklig som beslutsunderlag

Juristernas utsageanalys En slags metod för utsageanalys har successivt växt fram genom juridisk praxis Lena Schelin (2006) har identifierat en sådan metod i domskäl (sexualbrott) från Högsta Domstolen Michael Kagan (2003) har identifierat en liknande metod i nationella och internationella riktlinjer (asylärenden) från FN, USA och Kanada

Hur vanlig är utsageanalysen? De flesta avslag (77%; UNHCR, Kairo) på asylansökningar runtom i världen görs med hänvisning till ”bristande trovärdighet” (Kagan, 2003) I en svensk undersökning av tingsrättsdomar mellan 1994 och 2003 rörande sexualbrott: 60% av domskälen hänvisade till ett eller flera trovärdighetskriterier (Schelin, 2006) Bruket av trovärdighetskriterierna i svenska domstolar verkar öka (Sutorius & Kaldal, 2003) Nu till kriterierna… Ha i åtanke CBCA och RM…

Kriterier för utsageanalys (Kagan, 2003) Positiva faktorer Detaljrikedom & specificitet Överensstämmelse Tidigt berätta alla fakta Rimlighet Kronologisk ordning Uppfyllande av förklaringsbörda Kroppsspråket Negativa faktorer Vaghet Motsägelser Fördröjt berättande av nyckelfakta Orimlighet Icke-kronologisk ordning Kan inte förklara svagheter i utsagan Kroppsspråket

Kriterier för utsageanalys (Schelin, 2006) Realitetskriterier Utsagan bör vara… Lång Sammanhängande Klar Detaljerad Överensstämmande inom utsagan och mellan utsagetillfällen Kontrollfaktorer Innehåller utsagan svårförklarliga punkter? Hur har utsagan avgivits (kroppsspråket)? Är utsagan trovärdig? Bär utsagan det självupplevdas prägel? Smittoeffekt Uppfyllande av förklaringsbörda

Fungerar kriterierna? En studie har vetenskapligt utvärderat några av kriterierna (Willén & Strömwall, in press) Usel interbedömarreliabilitet Kriterierna fungerade inte särskilt bra – endast ”Klarhet” funkade i förväntad riktning Om alla kriterierna tillämpas samtidigt kan korrektheten eventuellt öka något Dock tillämpas dem ej så i praktiken

Behövs utsageanalysen? Svenska domstolar praktiserar idag en komplex psykologisk metod för utsageanalys – utan att vara tränade i sådana metoder (Diesen, 2008) Metoden saknar vetenskapligt stöd I asylärenden kan konsekvenserna av utsageanalysen vara mycket extrema Så, de juridiska beslutsfattarna bör sluta tillämpa utsageanalys… Eller?

Argument för utsageanalys Brottmål Ord mot ord Godta målsägandeutsagan utan analys skulle hota rättssäkerheten Ej godta målsägandeutsagan som huvudbevis skulle hota rättstryggheten Slutsats: Utsageanalysen är viktig för att dessa ärenden överhuvudtaget ska kunna tas upp av en domstol Asylärenden Nationer har i dagsläget rätt till en restriktiv invandringspolitik ”If refugee protection is to have any meaning [...] refugees must be distinguishable from other migrants” (Kagan, 2003) Slutsats: Utsageanalysen behövs så länge nationer vill ha en restriktiv hållning till immigranter utan skyddsskäl

Sammanfattning Den juridiska metoden för utsageanalys saknar vetenskapligt stöd och verkar präglas av godtycklighet Särskilt allvarligt i asylärenden En juridisk metod för utsageanalys verkar dock behövas

Referenser Kagan, M. (2003). Is truth in the eye of the beholder? Objective credibility assessment in refugee status determination. Georgetown Immigration Law Journal, 17, 367–381. May, R., & Wierda, M. (2002). International Criminal Evidence. Ardsley: Transnational Publishers, Inc. Schelin, L. (2006). Bevisvärdering av utsagor i brottmål. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms Universitet, Juridiska institutionen. Sutorius, H., & Kaldal, A. (2003). Bevisprövning vid sexualbrott. Stockholm: Norstedts Juridik. Willén, R.M., & Strömwall, L.A. (In press). Offenders’ lies and truths: An evaluation of the Supreme Court of Sweden’s criteria for credibility assessment. Psychology, Crime & Law.