Grundutbildning för tvärvillkorsrådgivare 12 september 2018 GAEC 1-7 2019-02-16

Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) Artikel 94 i förordning (EU) nr 1306/2013: Medlemsstaterna ska säkerställa att all jordbruksareal hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC). Medlemsstaterna ska fastställa miniminormer för detta utifrån den lista av GAEC 1-7 som finns i bilaga II. GAEC fastställs i 10-16 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. - GAEC betyder: Standards for good agricultural and environmental condition of land. - Förordning 1306/2013, horisontell, gäller för alla EU-finansierade stöd. Medlemsstaten ska beakta de särskilda förhållanden som råder i de områden som berörs, såsom Jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, växtföljd, jordbruksmetoder och företagsstrukturer. Försöker hålla tvärvillkoren så smalt som möjligt! (försöker hålla en miniminivå, bara det som EU kräver och inget mer) GEAC gäller även miljöersättningar och finns därmed även i ME-föreskriften men där har man bara gjort en hänvisning till direktstödsföreskriften så definitionen av GEAC finns bara i direktstödsföreskriften. 2019-02-16

GAEC 1 – Buffertremsor längs med vattendrag (11 §) Inte sprida gödsel på jordbruksmark närmare än två meter från jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går på bete. 11 § Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Första stycket gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går på bete. Gäller i hela Sverige 2019-02-16

GAEC 2 – Uttag av bevattningsvatten (10 §) Följa tillståndsförfarandet för bevattning i de fall användning av bevattningsvatten kräver tillstånd. Som huvudregel krävs tillstånd för vattenverksamhet. Undantag om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas av vattenverksamheten. Regler om tillståndsförfarande finns i 11 kap. Miljöbalken 10 § Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för bevattningsändamål enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats. Gäller i hela Sverige. Man ska följa ”processen för bevattningen” dvs man ska skaffa tillstånd när det behövs och följa villkoren för bevattningen som finns i beslutet (dvs. tillstånd/tillsynsföreläggande). Det är således två delar. Om man har tillstånd eller tillsynsföreläggande ska man följa det (vilket innefattar villkoren som anges i dem) och följer man inte dem så får man tvärvillkorsavdrag. Undantaget 11 kap 12 § MB – verksamhetsutövaren har bevisbördan. 2019-02-16

GAEC 2 – Uttag av bevattningsvatten (10 §) Hur man uppfyller villkoren i GAEC 2 - Jordbrukaren ska söka tillstånd för tillståndspliktig vattenverksamhet. - Jordbrukaren ska följa villkoren i ett tillstånd om ett sådant finns. - Om jordbrukaren däremot inte har tillstånd så ska jordbrukaren följa kraven i tillsynsföreläggandet om något finns. - Om något tillsynsföreläggande inte heller finns så får man i praktiken utgå ifrån att bevattningen inte är tillståndspliktig. 10 § Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för bevattningsändamål enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats. Generell jämförelse (ej nödvändigtvis aktuell här) Tillstånd – gäller hela tiden, även mot ny ägare Föreläggande – avser att lösa vissa problem och ”upphör sedan”, gäller inte nödvändigtvis mot ny ägare ”I praktiken” – är SGU som sagt, avser främst för kontrollanterna som ska kunna utgå ifrån att om det inte finns tillstånd så behövs inte det. Tre olika ”alternativ” Tillstånd Tillsynsföreläggande Ingen tillståndspliktig bevattning 2019-02-16

GAEC 3 – Skydd av grundvatten (12 §) Vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av farliga ämnen - Inte släppa ut farliga ämnen direkt i grundvattnet - Förhindra indirekt förorening genom förvaring och hantering av ämnena på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark. Ämnena listas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG). 12 § Jordbrukare ska vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av farliga ämnen som förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG). Att vidta åtgärder innebär att inte släppa ut de farliga ämnena direkt i grundvatten. Det innebär också att förhindra indirekt förorening genom att förvara och hantera ämnena på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark. EEG förordningen är UPPHÄVD! Gäller i hela Sverige. Förordningen är visserligen upphävd men EU hänvisar själv till bilagan i 1306/2013. ”Direktivet är upphävt men bilagan enligt den sista versionen ska användas för den här bestämmelsen.” Exempel indirekt förorening – om man fyller en spruta med växtskyddsmedel ska man göra det över t.ex. en biobädd som absorberar ev. slipp och inte där det kan riskera att rinna ner i vattendrag. 2019-02-16

GAEC 4 – Höst- och vinterbevuxen mark (13 §) Jordbruksföretag med mer än 5 ha åkermark - Blekinge, Skåne och Hallands län skall ha minst 60 procent av marken höst- eller vinterbevuxen. - Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län skall ha minst 50 procent av marken höst- eller vinterbevuxen. Godkända grödor, datum etc. finns i 29-34 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. 13 § Jordbrukare som omfattas av 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Dessutom gäller 29-34 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Två krav: stödmottagaren ska äga minst 5 ha åkermark + omfattas av de geografiska begräsningarna. Svealand och Norrland står helt utanför detta villkor. Godkända grödor etc. finns i föreskrift, ganska detaljerade regler, samt att datum kan skilja sig mellan länen. Tas inte upp här. 2019-02-16

GAEC 5 – Bevuxen sluttande åkermark (14 §) Hålla åkermark som lutar mer än 20 procent och ligger i anslutning till vatten i känsliga områden bevuxen under perioden 15 september - 15 februari varje år - Åkermark som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen. Åkermark inom känsliga områden enligt - 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och - 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. 14 § Åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september–15 februari varje år. Detta gäller åkermark inom känsliga områden enligt 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen. Både GAEC 5 och 4 syftar till att förhindra marerosion. GAEC 5 särskilt med sikte på lokala förhållanden. Med lokala förhållanden menas exempelvis marker som har en betydande lutning och som ligger i anslutning till vatten. Inte ett generellt problem i SE men i många andra medlemsstater, även om erosion i form av växtnäringsläckage förekommer. Nitratdirektivet är det bakomliggande regelverket. 1. Gotlands län, kustområdena i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt delar av Blekinge, Skåne och Hallands län, och 2. övriga delar av Stockholms och Södermanlands län samt delar av Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka kustområden och länsdelar som avses i första stycket. (Norrland omfattas inte av kravet) 2019-02-16

GAEC 6 – Bränning av halm (15 §) Inte bränna stubbåker - Bränning kan minska tillförseln av organiskt material till marken och kan bidra till mullhaltsänkning. Undantag - Av växtskyddsskäl (kräver dispens från länsstyrelsen). 15 § Det är förbjudet att bränna stubbåker. Undantag gäller om bränningen är av växtskyddsskäl. Mullhalten anger andelen organiskt material från döda växter och djur i ett jordprov. Ju mera organiskt material det finns desto högre är mullhalten. Organiskt material och dess sönderdelningsprodukter förbättrar strukturen hos mineraljordar samt ökar jordens förmåga att hålla kvar näringsämnen och vatten. Forskning visar att regelbunden stubbränning i vissa fall kan leda till sänkta mullhalter. Växtskyddsskäl - bränning för att skydda mot exempelvis skadesvampar. Exempel på sådana är snömögel, stråknäckare, fläcksjuka, svartpricksjuka, bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka. 2019-02-16

GAEC 7 – Tvärvillkorselement (16 §) Inte aktivt skada, förstöra eller ta bort landskapselement på åkermark i området med tvärvillkorselement. Undantag - Dispens för borttagning. Inte klippa solitärträd i området med tvärvillkorselement under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod. 16 § De tvärvillkorselement som finns på åkermark i området med tvärvillkorselement och som räknas upp i bilaga 2 ingår i den stödberättigande arealen. Dessa tvärvillkorselement får inte aktivt skadas eller tas bort. Solitärträd ska omges av en minst två meter bred zon där jorden inte får bearbetas. Småvatten får inte användas för tippning. Undantag från första stycket gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort genom dispens lämnad i enlighet med miljöbalken (1998:808) eller kulturmiljölagen (1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen. Jordbrukare ska följa bestämmelserna i 4 § artskyddsförordningen (2007:845) gällande fåglar under fåglars häcknings- och uppfödningsperiod. 2019-02-16

GAEC 7 – Tvärvillkorselement (16 §) - Solitärträd Enstaka fristående lövträd helt omgivet av åkermark. - Småvatten Anlagd eller naturlig vattensänka. - Öppet dike I huvudsak anlagt dike för dränering av åkermark. - Stenmur Ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten. Tvärvillkorselement är en annan benämning på landskapselement som är till för att indikera att det är tvärvillkor att inte skada eller ta bort dom. Finns specifika bestämmelser gällande mått etcetera i bilaga 2 till direktstödsföreskriften. Finns även andra landskapselement som skulle kunna utgöra tvärvillkorselement men som vi inte valt i Sverige. Häckar, träd på rad eller i grupp, åkerkanter och terrasser. 2019-02-16

GAEC 7 – Tvärvillkorselement (16 §) Område med tvärvillkorselement - I huvudsak intensivt utnyttjad slättbygd i södra Sverige. Närmare lista på församlingar finns i bilaga 4 till direktstödsföreskriften. Motsvarar före detta stödområde 9. Det område där man inte kunde få kompensationsbidrag eller tilläggsersättning för vallodling. Nu har kompensationsområdena ändrats. Kartlagt alla tvärvillkorselement inom området, finns i blockdatabasen. 2019-02-16

Frågor? Amanda Edlund Regelhandläggare Stödregelenheten amanda.edlund@jordbruksverket.se Telefon 036-15 62 65 2019-02-16