Sverige är en parlamentarisk demokrati och en monarki. Så styrs Sverige Sverige är en parlamentarisk demokrati och en monarki. Vår demokrati bygger på fyra grundlagar: Successionsordningen, yttrandefrihetsförordningen, tryckfrihetsförordningen och regeringsformen.

Hur väljs riksdag och regering Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen Val vart fjärde år Talman väljs Statsminister väljs Riksdagen Statsministern utser vilka som ska ingå i den nya regeringen Regeringen

Riksdagen Beslutar om lagar Beslutar om statsbudgeten – statens utgifter och inkomster Kontrollerar regeringen Utrikespolitiska frågor EU-frågor Beslutar om lagar En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om lagar. Förslag till en ny lag, eller ändring i en lag som redan gäller, kommer oftast från regeringen i en proposition. Men ett lagförslag kan också komma i en motion från en eller flera riksdagsledamöter. Alla lagförslag förbereds i utskott innan riksdagen fattar beslut. För att lagförslaget ska bli verklighet måste en majoritet av ledamöterna i riksdagen rösta för det. Riksdagen meddelar sitt beslut till regeringen, som ger ut den nya lagen och ser till att det blir som riksdagen beslutade. Beslutar om lagar Beslutar om statsbudgeten Riksdagen beslutar om statens utgifter och inkomster i statsbudgeten. Det gör riksdagen efter att regeringen i budgetpropositionen lämnat förslag på hur staten ska använda sina pengar. När riksdagen har beslutat om statsbudgeten är det regeringen som ansvarar för statsbudgeten och genomför riksdagens beslut. Beslutar om statsbudgeten Kontrollerar regeringen Riksdagen kontrollerar på flera sätt hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. Ledamöterna kan ställa frågor till regeringen. Konstitutionsutskottet (KU) granskar att regeringen följer reglerna. Om riksdagen inte har förtroende för en minister eller statsministern har den möjlighet att göra en misstroendeförklaring. Medborgare som är missnöjda över myndigheters handläggning kan vända sig till JO. Riksrevisionen granskar hur staten använder sina pengar. Arbetar med EU-frågor Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Det innebär att riksdagen inte är ensam om att fatta beslut om lagar som ska gälla i Sverige. Det gör också EU:s institutioner. Regeringen företräder Sverige i EU. Regeringen samråder med riksdagen om vilken linje som Sverige ska driva i EU. Riksdagens och regeringens arbete med EU-frågor bedrivs på olika sätt i kammare, utskott och EU-nämnd. Arbetar med EU-frågor Utrikespolitiken En av riksdagens uppgifter är att tillsammans med regeringen forma den svenska utrikespolitiken. I utrikesnämnden diskuterar och samråder regeringen med riksdagen om utrikespolitiken. Utrikespolitiska beslut som riksdagen fattar är bland annat till vilka länder som Sverige ska skicka fredsbevarande styrkor och hur stor andel av bruttonationalinkomsten (BNI) som ska gå till biståndet. Utrikespolitiken

Regeringen Regeringen genomför de beslut som tas i riksdagen Regeringen kommer också med förslag för nya lagar till riksdagen

Utskott Det finns 15 utskott, T ex Utbildningsutskottet, Försvarsutskottet, socialutskottet osv… I varje utskott sitter det 17 riksdagsledmöter, man kan kalla det en ”miniriksdag”. I utskotten förbereder man beslut som ska tas i riksdagen, där undersöker man fördelar och nackdelar, frågar experter inom området och diskuterar och kompromissar med de andra partierna i utskottet.

Från förslag till lag Regeringen skickar en proposition till riksdagen eller en ledamot skickar in en motion. Talmannen tar emot förslaget och skickar det på remiss till ett utskott. Utskottet arbetar med förslaget och förbereder inför ett beslut. Utskottet kan också skicka iväg förslaget till myndigheter och experter för utlåtande. Debatt och diskussion sker i riksdagen och röstning sker. Beslut tas och talmannen klubbar beslutet. En riksdagsskrivelse skickas till regeringen med riksdagens beslut. Regeringen utför beslutet.