Vem ska besluta om vad? Grundlagar och val i Sverige.

En presentation över ämnet: "Vem ska besluta om vad? Grundlagar och val i Sverige."— Presentationens avskrift:

1 Vem ska besluta om vad? Grundlagar och val i Sverige

2 3 styrelsenivåer Nationell Riksdag; 349 riksdagsledamöter, 8 partier Regering, regeringskansliet, statliga verk och myndigheter Regional 20 landsting, 2 regioner Länsstyrelsen Lokal 290 kommuner Sverige är en monarki. Statschefen är kung Carl XVI Gustaf. Maktdelningsprincipen. Hur funkar det i Sverige?

3 Den svenska författningen The Constitutional Laws in Sweden

4 Författningen = 4 Grundlagar Succesions- ordningen Tryckfrihets- förordningen Yttrandefrihets- grundlagen Regerings- formen

5 I författningen står de viktigaste reglerna för hur samhället ska styras. Där står även de friheter och rättigheter som medborgarna har.

6 Grundlagarna står över alla andra lagar Innehållet i våra övriga lagar får aldrig strida mot vad som står i grundlagarna. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten.

7 1) Regeringsformen (1974) The Instrument of Government ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.” Regeringsformen utgör grunden för demokrati i Sverige. Beskriver hur landet ska styras och hur den offentliga makten ska fördelas. Beskriver vilka demokratiska friheter och rättigheter medborgarna i Sverige ska ha.

8 2) Successionsordningen (1810/1979) The Act of Succession Kung Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef. Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Reglerna för vem som kan ärva tronen finns i successionsordningen.

9 3) Tryckfrihetsförordningen (1949) The Freedom of the Press Act Tryckfrihetsförordningen betyder att man kan fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det man skrivit. Tryckfrihetsförordningen skyddar folket mot förtal och kränkningar (t.ex. hets mot folkgrupp, rasistiska inlägg eller bilder med inslag av sexuellt våld.)

10 4) Yttrandefrihetsgrundlagen (1992) The Fundamental Law on Freedom of Expression I yttrandefrihetsgrundlagen står det om rätten att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. Liknande förbud mor censur som i tryckfrihetsförordningen. Det enda undantaget är åldersgränserna på bio. Där står också vad man inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person.

11 Riksdagsordningen Riksdagsordningen innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag. Nu har den en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. Riksdagsordningen är mycket omfattande jämfört med motsvarande regler i andra länder.

12 Val i Sverige

13 Valsystemet De svenska valen RiksdagenLandstinget EU- parlamentet Kommun- fullmäktige Val vart fjärde år, den andra söndagen i september. EU-val i juni vart femte år.

14 Alla svenska medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år.  Får rösta i riksdagsval. Utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige.  Får rösta i kommunal- och landstingsval. Vem får rösta? Valda till riksdagen 349 Kandidater på röstsedlarna 5000 Partimedlemmar 500 000 Röstande 6,0 miljoner Röstberättigade 7,1 miljoner Sveriges befolkning 9,8 miljoner

15 Val Valsedlarna Olika valsedlar: - Gul  riksdagsval - Blå  landstingsval - Vit  kommunalval Partival Man röstar på partier. Varje valsedel har en lista över partiets kandidater. Möjlighet till personval. En del väljer att rösta blankt. Röstlängden gör så att ingen kan rösta flera gånger.

16 Valkretsar Sverige är indelat i 29 valkretsar. Valkretsarna är indelade i ca. 6100 valdistrikt. Detta för att se till att riksdagens politiker kommer från alla delar av Sverige. I riksdagen sitter alla från samma valkrets ihop.

17 Vad händer efter valet? Röstningen är hemlig men rösträkningen är offentlig. Sverige har ett proportionellt valsystem. Varje parti får lika många mandat i förhållande till det antal röster de fått av väljarna. 310 av platserna i riksdagen är fasta mandat. 39 utjämningsmandat delas ut till partierna så att det blir en så rättvis fördelning som möjligt.

18 Spärregler För att det inte ska bli alldeles för många partier i riksdagen finns det ett spärr mot mindre partier. Ett parti måste få minst 4 % av alla röster i hela Sverige, eller 12 % i en specifik valkrets. I landstingsvalet är spärren 3 %. I kommunalfullmäktige får alla partier som fått röster vara med. I EU-valet gäller samma spärr som i riksdagsvalet.

19 Regeringsbildning I regel det parti eller det block av partier som fått flest röster i valet till riksdagen bildar regering. 1) Talmannen pratar med partiledarna. 2) Talmannen föreslår en kandidat till statsministerposten. 3) Riksdagen röstar. 4) Om det blir JA på förslaget, kan den nya statsministern forma regering. Om det blir NEJ, måste processen börjas om från början. 5) Statsministern väljer sina ministrar och bildar regeringen.

20 Flerparti- eller tvåpartisystem? Innan valet 2010 var det två tydliga politiska block i Sverige: 1. En borgerlig allians 2. En röd-grön allians Situationen ut efter 2014 valet har inte varit lika tydlig. Vågmästarroll till Sverigedemokraterna ?

21 Valresultat 2010/2014 2010 2014

22 Andra sätt att påverka Kontakta politiker. Ringa, skicka e-post eller göra ett personligt besök. Samla ihop en namnlista. Demonstrera. Kontakta massmedia. Använda sociala medier (t.ex. Facebook) för att skapa uppmärksamhet kring en fråga. Skriva en insändare i en tidning. Skriva en blogg. Kontakta TV- eller radio-nyheter. Gå med i en förening eller annan organisation. Gå med i eller starta ett politiskt parti.