Näringslivslunch Sollentuna Per Brynte Tyra Wikström

Förbifart Stockholm: utpekat som nyckelobjekt i den regionala utvecklingsplanen bildar en yttre ringled tillsammans med Norrortsleden och Tvärförbindelse Södertörn binder samman flera av de regionala stadskärnorna skapar en gemensam arbets-, bostads- och servicemarknad Källa: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 100 miljarder på nya spår och vägar i regionen 2010-2021 enligt Stockholmsöverenskommelsen.

Före

Efter

Trp. Häggvik avstängning av E4 i 10 minuter för sprängning

Vårt uppdrag Ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart Ansvarar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar Trafikverkets uppdrag innebär i praktiken att vi ska se till transportsystemet fungerar, vilket är en förutsättning för att samhället ska fungera. Vi på Trafikverket skapar förutsättningar för att alla transporter och resor sker på bästa och säkraste sätt, oavsett var man bor. Dessutom med hänsyn till miljö och hälsa.

Transportpolitiska mål Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Transportpolitikens funktionsmål: Tillgänglighet Transportpolitikens hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa Den övergripande styrningen för hur vi utvecklar det svenska transportsystemet är de transportpolitiska målen. De visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. Målen är utgångspunkten för Trafikverkets uppdrag och är vägledande för vår verksamhetsinriktning. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

Från infrastrukturhållare till samhällsutvecklare Transporter Samhällsbyggande Samhällsutveckling Trafikverkets roll är både bredare och smalare än våra föregångare som var med och byggde och underhöll samhället. Bredden är helheten, oavsett trafikslag, de långsiktiga planerna, den nya beställarrollen och vår ökade tillgänglighet i alla regioner. Trafikverkets föregångare Vägverket och Banverket har rört sig från att från början i huvudsak varit fokuserade på infrastruktur till att också hantera flödena som infrastrukturen möjliggör – transporterna, till att se transportsystemet i ett samhällsutvecklingsperspektiv. Avsmalningen är att vi inte längre själva utför operativ drift, den delen av verksamheten är bolagiserad och upphandlas istället, samt att vi lämnat lösningarna ”väg eller bana”, till förmån för intressenternas behov. Vårt uppdrag innehåller inslag av både samhällsplanering och samhällsbyggande, och landar i rollen som samhällsutvecklare.

Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen 1 Tänk om 2 Optimera 3 Bygg om 4 Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon 3 Bygg om Begränsade ombyggnads-åtgärder 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnads-åtgärder Som samhällsutvecklare ska vi närma oss problemlösningar via fyrstegsprincipen. Det innebär i korthet att vi först prövar själva transportefterfrågan för den aktuella situationen, till exempel genom annat transportsätt eller transportslag. Steg två innebär att söka effektiviseringar inom det befintliga transportsystemet, till exempel trafikregleringar eller trimning av trafikstyrningsanläggningar. I det tredje steget prövar vi om mindre fysiska åtgärder kan lösa problemet, till exempel korsningsombyggnader, extra körfält, perrongförlängningar, mötesspår med mera. Först i det fjärde och sista steget prövas utbyggnad av transportsystemet genom investeringsprojekt. I mötena med våra externa samarbetspartners – till exempel kommunala och regionala företrädare - kommer ofta önskemål och krav om utbyggnad av vägar och järnvägar. Bygga nytt eller bygga om är ofta dyra lösningar. Genom att vi engagerar oss mer och tidigare i kommunernas samhällsplanering och länens regionala utvecklingsarbete kan vi lättare få gehör för steg ett- och två-lösningar och därmed utveckla transportsystemet effektivare och få våra anslag att räcka till fler åtgärder. Fyrstegsprincipen

Snabba fakta om Trafikverket Nord Mitt Väst Syd Stockholm Öst Generaldirektör Lena Erixon Styrelse 7050 anställda, 150 olika yrken Verksamhetsvolym år 2017 i kr 55 400 000 000 Generaldirektör Lena Erixon. 7050 anställda. (som anställda räknas här fast anställd personal. I Trafikverket finns också nära 1100 visstidsanställda. Siffror från Trafikverkets årsredovisning 2017). I Trafikverket finns det över 150 olika yrken. Många arbetar inom följande områden: trafikledningsarbete på väg och järnväg, samhällsplanering och förhandlings- och utredningsarbete, IT-arbete, tekniskt utrednings- och utvecklingsarbete, utrednings-, inspektions- och tillsynsarbete, sjötrafikarbete, arkitektarbete och anläggningskonstruktion, produktionsplanering och produktionsledning. Huvudkontoret ligger i Borlänge. Sex regioner med regionorterna Kristianstad (Syd), Göteborg (Väst), Eskilstuna (Öst), Stockholm (Stockholm), Gävle (Mitt) och Luleå (Nord). 55,4 miljarder i verksamhetsvolym, varav den största delen gick till väg- och järnvägsinvesteringar samt till underhåll av väg och järnväg. Övriga medel var till exempel för planeringsprocessen, statlig medfinansiering (till exempel till kollektivtrafik), statliga bidrag till enskilda vägar, avtalstrafik och stöd till forskning och innovation inom transportområdet. (Siffror från Trafikverkets årsredovisning 2017).

Utmaningar för Region Stockholm Viktiga utmaningar de närmaste åren är att: tillsammans med andra aktörer i regionen samordna det ökade bostadsbyggandet och infrastrukturen med hänsyn till trafikutveckling och miljö minimera trafikstörande arbeten åstadkomma bra framkomlighet och kapacitet för kollektivtrafiken i det primära väg- och spårnätet bygga ut regionala cykelstråk i statlig regi enligt regionala cykelplanen åstadkomma tillräcklig kapacitet för nationella och internationella förbindelser till och från Stockholm, för både gods- och persontrafik

Nationell plan och länsplan 2018-2029 Det här förslaget på en ny nationell plan för perioden 2018-2029 lämnas idag över till till Regeringskansliet.Samtidigt skickas det ut på remiss till berörda instanser. Remissvar ska lämnas till Regeringskansliet senast den 30 november 2017. En samlad effektbedömning av den nationella planen ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 oktober 2017. Senast den 31 januari 2018 ska Trafikverket sedan redovisa en sammanställning av de samlade effekterna av förslaget till nationell plan för utveckling av transportsystemet 2018-2029 samt länsplanerna till Regeringskansliet. Den nya nationella planen för perioden 2018-2029 beräknas fastställas av regeringen under våren 2018.

Uppdrag och utgångspunkter Transportpolitiska mål, infrastrukturproposition och direktiv Samhällsutmaningar Investeringar i nationell plan 2014-2025 Nationella eller regionala brister i relation till transportpolitiska mål Fyrstegsprincipen Resulterar i nationell plan och regionala länsplaner HELENA Nationell plan för perioden 2018–2029 tar i sin långsiktiga inriktning utgångspunkt i transportpolitiken som formuleras i mål, proposition och direktiv. Utgångspunkterna för Trafikverkets prioriteringar är de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen samt regeringens direktiv. I direktivet pekas sex samhällsutmaningar ut och dessa har utgjort viktiga inriktningar i arbetet med planförslaget. En utgångspunkt är att de investeringar som namnges i den gällande planen (alltså den för åren 2014–2025) ska prioriteras in i den nya planen om de fortfarande bedöms vara angelägna för transportsystemet. Det innebär att vissa medel redan är uppbundna enligt tidigare plan. Utifrån nuvarande och förväntade utmaningar i transportsystemet har brister identifierats på regional och nationell nivå, i relation till de transportpolitiska målen. För föreslagna åtgärder har en sammanvägning gjorts av bland annat kopplingen till identifierade brister, samhällsekonomisk effektivitet, nationell och regional prioritering och fördelning över landet samt kostnad i relation till tillgängliga medel. Många inspel och förslag har samlats in, bland annat i frågor som rör regional utveckling, person- och godstransporter, vidmakthållande och internationella kopplingar. Förslaget till nationell plan har arbetats fram i flera steg och fyrstegsprincipen är vägledande i Trafikverkets arbete för att säkerställa effektiva och hållbara lösningar. Analyserna har lett fram till förslag till åtgärder. Samhällsekonomiska analyser har genomförts för att dokumentera åtgärdernas nytta, kostnader och effekter och miljöbedömningar har varit en integrerad del i arbetet. Slutligen har en samlad prioritering gjorts av vilka åtgärder som inryms i förslaget till ny nationell plan för transportsystemet. Trots mer pengar än till föregående plan är resurserna begränsade och vi måste prioritera.

Nationella planen 2018–2029 622,5 miljarder Utveckling 333,5 mdr kr Vidmakthållande väg 164 mdr kr Vidmakthållande järnväg 125 mdr + 90 mdr kr från trängselskatter, lån, infrastrukturavgifter, banavgifter och olika former av medfinansiering. Ekonomisk ram för 2018–2029 enligt regeringens direktiv. Totalt 622,6 miljarder kronor. Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 är beslutad av riksdagen och uppgår till 622,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med befintlig plan. Av direktiven framgår att planeringsramen ska fördelas på följande sätt: 333,5 miljarder kronor ska användas till utveckling av transportsystemet, varav 36,6 miljarder avser medel till länsplaner. 125 miljarder kronor ska avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar. 164 miljarder kronor ska gå till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring, samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar. Trots höjda anslag finns utmaningar i arbetet med att ta fram förslaget till den nya nationella transportplanen, och det har kräv tuffa prioriteringar. Det finns ett stort antal brister som behöver tas omhand för att transportsystemet ska tillfredsställa medborgare, näringsliv och för att nå de politiska ambitionerna. Utöver planeringsramen tillkommer medel från trängselskatter, lån, infrastrukturavgifter, banavgifter och olika former av medfinansiering – totalt cirka 90 miljarder kronor.

Stockholms län Vägåtgärder 1. E18 Danderyd-Arninge 2. E18 Statlig följdinvestering, Arninge hållplats 3. E4/E20 Essingeleden-Södra Länken, 4. ITS Essingeleden 5. E4/Lv 259 Tvärförbindelsen Södertörn Järnvägsåtgärder 6. Stockholm Central anpassningar efter Citybanan 7. Hagalund, bangårdsombyggnad 8. Mälarbanan,Tomteboda-Kallhäll, ökad kapacitet, delsträckan Huvudsta- Duvbo, 2 1 7 8 6 4 3 5 HELENA

Stora projekt i Stockholm

Projekt Sollentuna Häggvik Syd - ny entré Ny entré södra delen av plattformen Programhandling Byggstart 2023 Öppnad för trafik 2025

Tvärbanan – ny vägport E4 Helenelund Byggstart juni 2019 Öppnad för trafik 2023 Ostkustbanan – uppställningsplats mellan spår Sollentuna Öppnad för trafik 2022

Väg 262, Planskildpassage Gärdesskolan Byggstart nov 2021 ITS E4 Häggvik-Kista Informationsskyltar Pågår, klart dec 2018 Väg 262, Planskildpassage Gärdesskolan Byggstart nov 2021 Öppnad för trafik 2024 GC-väg väg 262 Edsbergsvägen Projektet omfattar även trafiksäkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter vid korsningarna Edsbergsvägen–Lomvägen samt Edsbergsvägen–Enebybergsvägen. Försenat Öppnad för trafik juni 2022 Säkrare gång-, cykel- och mopedpassager, Tunberget Byggstart april 2019 Öppnad för trafik okt 2019

Väg 267 Rotebro-Stäket (E4 TPL Rotebro samt E18 TPL Stäket) Vägen breddas till två körfält i varje riktning Åtgärder så att människor och djur lättare kan röra sig fritt i naturen och ta sig över vägen på ett säkert sätt.  ny gång- och cykelväg samt en ny gångbro, viltpassager för stora och små djur, nya bullerskydd och nya på- och avfartsramper vid trafikplatserna. Delar öppnas 2018 Öppnad för trafik jan 2019 Beläggningsarbeten kan komma senare Gc-väg 267 Rotebro-Stäket Pågår Öppnad för trafik okt 2019