Samhällsekonomi åk 9.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samhällsekonomi åk 9.
Advertisements

Samhällsekonomi Del 1.
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Historiska flyttmönster – mot en öppen och ömsesidig global nordisk arbetsmarknad Dan Hjalmarsson GD/PhD Tillväxtanalys Utvärderar och analyserar grunderna.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Hur blir du en medveten konsument?. Medveten konsument Konsumtionssamhällets uppbyggnad så att du förstår vilka mekanismer som ligger bakom. Koll på din.
Handel i världen.
5:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Företagets resurser Företagets mänskliga resurser Företagskulturen Företagets tekniska resurser Företagets.
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Susanne Welin-Berger ledamot i LRF:s regionstyrelse på Gotland Närodlat till kommunen Vad tycker LRF?
De utrikespolitiska målen & väpnade konflikter. * Vilken är den största konflikten i världen idag? * Vilket land spenderar mest pengar på sin militär?
Kretsloppet i den lilla ekonomin Två aktörer Hushåll Företag Två marknader Varu- och tjänstemarknaden Arbetsmarknaden.
Maria Billstam Konjunkturbarometern April Barometerindikatorn Index, medelvärde = 100 Standardavvikelse = 10.
SAMHÄLLSEKONOMI. Byteshandel Värdefulla metaller Mynt Stämpel 1. BEHÖVS DET PENGAR?
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet Historiskt sett så är inflationen hög då arbetslösheten är låg, och tvärtom. Under talen tänkte många.
Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Moderna beredskapsjobb i staten
TREND FinansAnalys AB.
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Värmlands län
Samhällsekonomi Linda Holmgren, Strömsnässkolan, Strömsnäsbruk –
Digitalisering, flera begrepp i samma term
Livet i en välfärdsstat
Varför läser ni religionskunskap?
enklare verksamhetsutveckling och samverkan för en smartare välfärd
4. Vad ska det bestämmas om?
Leda och utveckla en förening
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Västernorrlands län
Din pension? Gör en prognos
Kap 14 Den offentliga sektorn och finanspolitiken
Mutor Det dolda hotet Korruption? Mutor? Nej, inte i Sverige. Det är i alla fall vad vår självbild säger. Men kanske är det dags att tänka om? I Sverige.
Iris Rosengren Larsson
Regler för upphandling
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Kommer ni ihåg våra STORA frågor?
Samhällsekonomi.
Moderna beredskapsjobb i staten
Sjukvårdsförsäkring – varför och för vem?
Besöksnäringens Konjunkturbarometer
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Globalisering: Världens länder förs allt närmare varandra och beroendet mellan dem ökar Globalisering förekommer inom följande områden; 1. Ekonomi : internationella.
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund – det tjänar du på
Industrikonjunkturen och efterfrågan på el Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi och Klimat Svenskt Näringsliv.
Med kundval HAR nackaborna makten över sin service.
Charlie har fått möjlighet att starta ett företag under gymnasietiden
Lagar och regler på arbetsmarknaden.
Ojämlikhet i samhället
Industriella revolutionen
Kollektiva varor Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Ett klasslöst samhälle
Försäkringskassan Försäkringskassans uppdrag är att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen.
Nytt projekt för kvarstående justeringar efter omorganisationen
Bibliotekens grundläggande ändamål, 2 § BL
Makroekonomi med tillämpningar
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Det går bra nu. Men sen kommer….
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Extrastämma
Ekonomiska system Lektion 2
Industriella revolutionen
Ekonomi i teori och praktik
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Presentationens avskrift:

Samhällsekonomi åk 9

Vad är ekonomi? Ekonomi => hushållning med begränsade resurser. Ekonomin delas in i privat-, företags- och nationalekonomin (samhälleliga). Man brukar säga att ekonomer ser verkligheten i olika perspektiv – mikro och makroekonomi.

Olika ekonomiska perspektiv Mikroekonomi = studierna i liten skala, då man studerar hur enskilda konsumenter och företag beter sig i olika situationer. (grodperspektivet) Makroekonomi = man studerar de ekonomiska aktiviteterna i ett eller flera länder. (helikopterperspektivet)

Ekonomin – så mycket mer… Ekonomin handlar också om alla varor och tjänster som produceras, säljs och köps av tre viktiga aktörer – hushållen, den offentliga sektorn och olika företag. Allting ska vara mest fördelaktigt för alla parter dvs. det ska hushållas med begränsade resurser.

VAD som skall produceras? HUR skall det produceras? För att kunna utnyttja resurser på mest optimala sätt måste man svara på tre huvudfrågor: VAD som skall produceras? HUR skall det produceras? VILKA som skall få konsumera det som produceras?

Det ekonomiska kretsloppet Överföring av pengar bland olika aktörer i en ekonomi kallas för ekonomisk kretslopp. Aktörerna i kretsloppet är hushållen, den offentliga sektorn och företagen. Dessutom ingår bankerna i kretsloppet som en viktig faktor.

Det ekonomiska kretsloppet i en skiss

”Förenklat” blir det så här… hushållen tillhandahåller produktionsfaktorer så som arbetskraft och kapitaltillgångar. företag använder produktionsfaktorer som inputs i produktionsprocesser. offentlig sektor (stat, kommuner, landsting) som tar in skatt från hushållen och företagen. För dessa pengar ger man service av olika slag t ex sjukvård, utbildning, brandkår, polis osv. Av dessa pengar ges också ekonomiskt stöd till vissa företag och transfereringar (bl a pensioner och barnbidrag). 

”Good times vs bad times!” Några viktiga begrepp inom samhällsekonomin är: a) Högkonjunktur b) Lågkonjunktur c) Inflation d) Deflation

Högkonjunktur och inflation Här menas det ”goda tider”, med andra ord – ekonomin går på högvarv, det produceras mer, det blir lättare att höja upp anställdas löner vilket leder att man konsumerar mer. Samtidigt måste företagen och offentlig sektor höja sina priser för att gå med vinst. När priserna stiger kallas det för inflation, vilket med andra ord betyder minskat värde på pengar. Eftersom priserna stiger och folk har mindre och mindre pengar att spendera vänder då hela ekonomin åt det negativa.

Lågkonjunktur När priserna stiger konsumerar man mindre, företag är då tvungna att minska sina kostnader genom att bl a avskeda folk som blir av med sina löner. Då sparar man mer vilket i sin tur leder till att produktionen minskar i och med att man konsumerar mindre. Resultatet blir att det inte går bra för företag. Sådant kallas för dåliga tider inom ekonomi eller lågkonjunktur.

Det finns dock hopp… Staten kan dock vända den negativa trenden om den så vill (det har gjorts tidigare). Detta görs främst genom stora offentliga projekt som kan innebära att fler sätts i arbete. När fler människor är i arbete kan fler konsumera och efterfrågan för olika varor ökar. Företagen producerar mer och anställer fler. Priserna faller = deflation

Vad är marknadsekonomi? Vad som ska produceras och hur mycket i en marknadsekonomi avgörs av hur stora vinster företagen kan göra genom sin produktion. Det produceras bara det som efterfrågas. Beroende på inkomster avgörs det vem som ska få ta del av denna produktion. Det är s k marknadskrafterna, utbud och efterfrågan, som styr i en marknadsekonomi.

Marknadsekonomi, forts. I en marknadsekonomi bestäms priserna utifrån hur många aktörer som finns på marknaden. Det kan finnas olika s k marknadsformer: a) fullständig konkurrens b) oligopol c) monopol

Fullständig konkurrens Det finns många köpare och säljare och ingen enskild kan påverka marknaden, utan måste anpassa sig till ett visst pris. Då måste företag sänka sina priser för att kunna konkurrera med andra företag. Detta gynnar kunder som får lägre priser på produkter de handlar. Här kan vem som helst vara med på marknaden och konkurrera med andra, då med lägre priser och bra kvalitet om man vill ”överleva” på marknaden.

Oligopol och Monopol Oligopol – tillståndet då det finns några säljare på marknader. De är oftast få så att de inte kan konkurrera med varandra. Oftast sätter ena sina priser eller produktionsvolym utifrån antagandet vad den andra gör. Monopol – tillståndet då det finns en säljare på marknaden som bestämmer själv priset och det är oftast mycket högre pris än det som skulle råda under konkurrens. Vid monopol behöver inte företag konkurrera med någon kvalitet vilket missgynnar kunder som får varor för högre priser och i slutändan oftast sämre kvalitet.

Utbud och efterfrågan Jämviktsprisdiagram När priset på MP-3 spelare är 500 kr/st då produceras 2000 st spelare. Då råder det jämvikt eller balans. Om priset ökar (som pilen i figuren visar) till 1000 kr/st då skapas det obalans i ekonomin. För att balansen återigen skapas behöver utbudskurvan skifta uppåt (den röda kurvan i figuren). När priset har ökat minskar efterfrågan på MP-3 spelare. För att uppnå den nya jämvikten behöver man då producera 1000 st MP-3 spelare som skulle säljas för det nya priset (1000 kr/st). Om priset skulle minska då skulle effekten bli samma fast i omvänt riktning, dvs. utbudskurvan skulle skifta neråt och efterfrågan skulle öka vilket skulle leda till en ökad produktion av MP-3 spelare antal Pris Utbud Priset ökar 1000kr Jämviktspris 500kr Efterfrågan 1000 st 2000 st

Ekonomi, politik och skatter Ekonomi och politik hör ihop eftersom alla inom den offentliga apparaten behöver få in pengar. För detta krävs en produktion som generar pengar! För att det ska gå att producera behövs produktionsmedel/produktionsfaktorer: a) råvaror b) realkapital c) arbetskraft d) finanskapital

3 grundläggande frågor… …när det gäller produktionsmedlen: Vad ska produceras. Vilka tjänster och varor? Vem ska bestämma vad och hur det produceras? Hur ska de varor och tjänster som har producerats delas upp? Ska alla ha lika mycket?

Vad är planekonomi? När det är staten som bestämmer vad som ska produceras och hur produktionen ska gå till kallas det för planekonomi. Myndigheter styr hur varor och tjänster ska prissättas och fördelas samt hur stor del av resultatet som ska gå till konsumtion respektive sparande. Fram till slutet av 1980-talet benämndes flera länder som planekonomier, t ex f d Sovjetunionen, samt Kina, Kuba och flera östeuropeiska länder.

Sverige då? Den svenska ekonomin betraktas som en blandekonomi, då inslag av både marknads och planekonomi förekommer. Staten, under socialdemokratiskt styre, har under större delen av förra seklet följt vänsterns idealen att alla ska ha lika mycket. Därför har staten försökt utjämna skillnader i lön och förmögenhet genom skattesystemet bl a.

Skatter och diverse… Alla arbetstagare får ett lönebesked från sina arbetsgivare i vilket det står hur mycket lön de får och hur mycket de betalar i skatt. För närvarande är skattesatsen något lägre än det som står i boken. En tredjedel av inkomstskatten går till landstinget som ombesörjer vårdkostnader. Resten går till kommunen som använder pengarna för löpande kostnader och finansiering av sina verksamheter. Förutom kommunalskatten betalar alla som tjänar över 23 691 kr/mån en statlig skatt på 20 %. Den som tjänar mer än 35 833 kr/mån betalar 25 % i statlig skatt. Det intressanta är att även arbetsgivarna betalar 28 % på sin vinst i skatt. Dessutom betalar de arbetsgivaravgift för sina anställda på ca 30 %. T ex en lön på 100000 kr/år kostar i själva verket ca 130000 kr/år

Moms…vad är det? Staten kan ta in pengar med hjälp av mervärdesskatten – moms. Denna är en skatt på alla varor och tjänster vi köper i Sverige. Förutom moms drar staten in pengar med hjälp av skatter på bilar, alkohol, tobak, fastigheter bl a.

Välfärd i Sverige Per Albin Hansson (s) var den statsminister som myntade begreppet ”folkhemmet” – alla i Sverige skulle känna en trygghet som staten skulle ombesörja. Detta skulle åstadkommas med ett omfattande skyddsnät

Viktiga delar i välfärdsbygget Föräldraförsäkringen Barnbidraget Bostadsbidraget Sjukersättningen A – kassan Socialbidraget Pensionen

Fallgroparna När ekonomin i Sverige försvagades under 1970 – talet fick staten allt svårare att upprätthålla skyddsnätet. Staten var då tvungen att använda sig av en rad åtgärder med mer eller mindre lyckade resultat, t ex att höja skatter och arbetsgivaravgifter, att ta betalt för något som var gratis eller att låna i utlandet. Förklaringen till att ”de goda tiderna” rann ut var att de ekonomiska läget i världen förändrades och att många jobb flyttade utomlands.

Framtiden… Sverige kommer att ha en allt äldre befolkning som kommer att behöva vård och omsorg. Hur kan man lösa de eventuella problemen som kan uppstå och hota den svenska välfärden? ...fundera i någon minut nu, lugn och stilla… En diskussion om detta följer imorgon…

Banker och aktier Banker => lånar ut pengar till personer och företag och lever på ränta för de utlånade beloppen. Aktier => en liten del av ett företag som kan köpas/säljas på aktiebörsen. Att handla med aktier är förbundet med en viss risk då värdet på de kan ändras beroende på hur det går för företaget.

Globaliseringen Fundera hur Sveriges ekonomi och därmed även din egen kommer att påverkas utav det faktum att allt färre arbeten kommer att finnas ute på arbetsmarknaden pga. att företagen väljer att flytta produktionen utomlands?

Källor: Bildkällor: www.jonasweb.nu/sidor/mediesamhallet/ekonomisktkretslopp.html , www.backgrounds.com (2007-09-24) Skriftliga källor: Samhälle idag åk 9, Samhällskunskap A (anteckningar från föreläsningar på Högskolan Dalarna)