Esther vill inte bli sjuk…..

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hur begränsar vi smittspridning?
Advertisements

Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Emma, 78 år.
100% följsamhet till Basala hygienrutiner 0% smittspridning
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Tillsammans för världens säkraste vård
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Kateterisering av urinblåsa
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
35 % är urinvägsinfektioner
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Vård.
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vårdhygienisk standard i kommunerna
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Den nya influensan H1N1 - Information för hälso- och sjukvårdspersonal.
Hur begränsar vi smittspridning?
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Basala hygienrutiner och klädregler
KAD på rätt indikation under rätt tid - att tänka på - hur göra
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
Hälso- och sjukvårdslagen
SKL Sveriges kommuner och landsting
Rätt klädd på jobbet Klädkampanj 2006
Göteborg Inger Riesenfeld-Örn
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
ÄLDREBOENDET LUGNET I ÖRBY MARKS KOMMUN
Besök på Länsstyrelsen
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning
Tillhandahåller utföraren arbetskläder och/eller skyddskläder till personalen? Ja 95 Nej 4.
Basal hygien Allmänt SOSFS 2015:10 (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg)  7 kap 4 § patientsäkerhetsförordningen.
Förebyggande rutiner – Blodburen smitta Vårdhygien Västra Götaland.
Sysselsättning - Fokusera på om utföraren måste avsätta resurser inom varje område för att ge stöd åt den enskilde och i så fall hur mycket? (OBS - det.
Handhygienens betydelse
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner
Förslag på vårdhygieniska frågor till diskussionsunderlag
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Vårdrelaterade infektioner
Din säkerhet på sjukhus
Vad är Svenska HALT? Den här presentationen ger en introduktion till Svenska HALT-mätningen.
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Basala hygienrutiner och klädregler
Förebyggande arbete för att minska risken för smittspridning
Vårdrelaterade infektioner & Antibiotika
Hygienobservatörsträff november 2017
Basal hygien – Vad, hur och varför?!
Öka er kunskap kring smittspridning vid livsmedelshantering
5x5 saker era kollegor behöver veta om vårdhygien
Juni Basala hygienrutiner.
Minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner
Juni Basala hygienrutiner.
Verktygslåda för implementering av basala hygienregler och klädregler
November Basala hygienrutiner.
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Hygienobservatörsträffar våren 2018
Clostridium Difficile
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
Presentationens avskrift:

Esther vill inte bli sjuk….. - Hur kan vi förebygga det?

För smittspridning krävs….. Smittämne Smittväg Mottaglig individ Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

gammal ung svårt att svälja frisk immobiliserad rörlig läkemedel hel hud urinkateter ändrat panorama senaste åren – fler svårt sjuka med stort hjälpbehov sår Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Bikupor Vilka risker för smittspridning ser ni i er verksamhet, som kan bidra till att Esther får en infektion? 1)Ex vid nedre personlig hygien, skötsel av KAD, eller andra infarter, sårvård och vårdtagare eller personal med luftvägssymtom eller utsöndringar. Hur påverkar vårdtagarens kognitiva förmåga risken för smittspridning. 2) BASALA HYGIENRUTINER , följsamhet till rutiner för skötsel av ex KAD eller sår då riskfaktorer finns Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Risker för smittspridning (Identifierade vid träffarna 3,11 & 13 september) Personalens sjuknärvaro (brist på vikarier gör att sjuk personal går till jobbet ändå) Brister i städning –smutsiga ytor Mathantering –fel temperatur, sparas för länge, vårdtagare tar mat med ”smutsiga” händer Smutstvätt –transport från vårdtagarens rum till tvättstuga –kan kontaminera arbetsdräkt, händer, ytor Brister i handhygien (personal och boende) Felaktig handskanvändning Ta saker i rätt ordning efter handspritning/ påtagning av handskar Brister i förutsättningar för god handhygien –handsprit på fel ställe i boendet t.ex. Arbetskläder byts inte Bemanningsenhet –rör sig mellan många olika typer av verksamheter Personlig hygien Omvårdnad vid KAD- behandling Gemensamma aktiviteter, deltagare som är förkylda, hostar och nyser och sitter nära Dåliga rutiner i samband med sårvård Rengöring och desinfektion av flergångsgods på ett mindre bra sätt Felaktig handskanvändning Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Risker för smittspridning, forts… Katetrar Korrekt hantering viktig Förkylda vårdtagare/ brukare/ boende i nära kontakt med varandra (t.ex. vid måltidssituationer) Kognitiv funktionsnedsättning ett problem –”förstärker” andra riskfaktorer PEG Skötsel av stoma, tillbehör, utrustning Inkontinenshjälpmedel riskerar att användas för länge av vissa brukare/ boende Händer och ”tagytor”(smutsiga). Brukarens handhygien viktig Risk för förväxling av ”övre och nedre” handdukar (Nedre handduk bör bytas efter varje användning) Sårvårdsmaterial –flergångsinstrument måste bli korrekt rengjorda och desinfekterade mellan användningar Personlig hygien Omvårdnad vid KAD- behandling Gemensamma aktiviteter, deltagare som är förkylda, hostar och nyser och sitter nära Dåliga rutiner i samband med sårvård Rengöring och desinfektion av flergångsgods på ett mindre bra sätt Felaktig handskanvändning Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Bikupor Hur förebygger ni att Esther får en…. - urinvägsinfektion - pneumoni - sårinfektion Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Förebyggande åtgärder (Identifierade vid träffarna 3,11 & 13 september) Allmänt Nutritionsstatus Motverka uttorkning Minska personalens ”sjuknärvaro” Personalvaccination säsongsinfluensa UVI Dricka ordentligt Regelbundna toabesök för att motverka urinretention (assistans vid behov) KAD bara när det behövs Nedre hygien på rätt sätt –ren handduk, rena kärl KAD-bärare: -Intimhygien särskilt viktig, hantering av påsar/ kopplingar Handhygien hos vårdtagare som sköter nedre hygien själva (korta, rena naglar tex) Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Förebyggande åtgärder, forts… Pneumoni Andningsträning (hjälpmedel) Mobilisering –rörelse, lägesändringar, höjd huvudända. Smärtlindring kan behövas God munhygien Motivera till vaccination mot influensa och pneumokocker Slemlösande till vissa (enligt ordination?) ”Isolera” förkylda brukare Sårinfektioner Observation av hudkostym –tidiga tecken på sår Bra näringsintag Omläggningsrutiner –material, sårvårdslådor, omläggningsvagn, bra planering Stabila förband och god handhygien hos brukaren i möjligaste mån Trycksårsförebyggande madrasser i tid när behovet har identifierats Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Det här ska JAG försöka att förbättra för Esthers skull…. Skriv ned en sak på post-it lapp och placera på anvisat papper Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Mätningar – för att främja det hygieniska arbetet För att bli bättre behöver vi: Sätta upp mål Mäta vad vi gör basala hygienrutiner Mäta utfallet infektionsregistreringar Efterfråga och agera på resultaten Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Fördelning av riskfaktorer i länet 2017 Vanligaste enskilda riskfaktorn är urinkateter ca 10 %. I Halt har var 10:e vårdtagare en urinkateter I halt är trycksår och andra sår i hopslaget och någon form av sår räknas då som vanligaste riskfaktorn. Stämmer även överens med länet. (HALT trycksår 4.4 %, andra sår 9.0%) (VÅR MÄTNING trycksår i länet 5 % och andra sår 7%) Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Fördelning av infektionstyper i länet 2017 Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Fördelning av riskfaktorer i Sävsjö 2017 Smittskydd vårdhygien 2018-12-30

Fördelning av infektionstyper i Sävsjö 2017 Smittskydd vårdhygien 2018-12-30