Hållbar regional utveckling Norrbotten Hållbar regional utveckling

Förutsättningar, möjligheter och hinder Stort (98249 km²) Glesbefolkat (2,53 inv/ km², 21,9 inv/ km² i Sverige) BRP/innevånare (408 000 kr/inv) Stålverk Skogsindustri Gruvor Skog Fjäll Renar Vind Nationalparker Naturreservat Markanvändnings-konflikter Siffror för 2010 Befolkning och BRP! Siffror för 2012 Antal Naturreservat, blå 338 Nationalparker, grön 8 Djur- och växtskyddsområden, röd § 40 Skyddsområden, del av år fågelskydd m.m. Kulturreservat, ett fåtal ”fyrklöver” Ett fåtal Syftet, kunna vårda och bevara kulturpräglade landskap Ej på bild Natura 2000 områden 268 150 av dessa är även naturreservat, se ovan Glest befolkat med god potential för förnybar energi men, inte utan målkonflikter!

Klimat- och energiarbetets organisation i Norrbotten Regionala Partnerskapet Arbetsförmedlingen Företagarna i Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten LO Luleå tekniska universitet Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbotten läns landsting Norrbottens Handelskammare SACO Sametinget Trafikverket Unionen   Styrgrupp Luleå tekniska universitet Norrbotten läns landsting Trafikverket Kommunförbundet Norrbotten Skogsstyrelsen Länsstyrelsen i Norrbottens län Operativ grupp Klimat- och energi-samordnarna Arbetsgrupp Arbetsgrupp Intern referens-grupp Miljöskydd Miljöanalys Naturvården Plan och bostad Tillväxt och kommunikationer Gränsregional utveckling Landsbygd Länsstyrelsen ansvarar för regional utveckling

Klimat- och energiarbete i Norrbotten Regionala utvecklingsstrategin Regional utveckling, projekt- och företagsstöd Klimat- och energiinsatser Gränsregional utveckling Landsbygdsutveckling Näringslivets aktörer Regional Infrastruktur Fokus i pilotlänsprojektet: Samordna regional utveckling med klimat- och energistrategiska frågor Prioritera hållbar utveckling inom respektive insatsområde där medel finns Samverka med övriga aktörer som har utvecklingsresurser, t.ex. NLL Få med näringslivet och näringslivsorganisationer i hållbar utveckling Regionala enheten NLL

Processer och metoder Färdplan 2050 Strikt sektorsvis indelning Tvärsektoriellt slutseminarium Bra diskussioner Gott samarbetsklimat Intressanta resultat Hitta framgångsrika vägar och grupperingar för en utveckling mot en hållbar omställning! Följde sektorindelning definierat i uppdraget + slutseminarium, Transporter, Industri, Energitillförsel, Bostäder och Skogs och jordbruk Bra uppslutning Bra diskussioner, öppna, engagerade Gott samarbetsklimat, positiva till utökad samverkan mellan sektorer och med Lst Intressanta resultat, tex: Upplevd brist på samverkan/samordning mellan olika aktörer, t.ex. lst, NLL o övr offentliga, vilket gör att processer går långsamt och att man upplever att man får dubbla budskap Efterfrågar en större regionalisering av regler och beslut för att bättre kunna ta tillvara de resurser som finns, ESN!!. Bristen på tydliga, långsiktiga riktlinjer och regler leder till osäkerhet vid beslut om nyinvesteringar. Malm och stålindustrin: Viktigt att reglering, styrmedel, leder till att den bästa, CO2-snålaste ”VINNER”

Processer och metoder Nytt åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet Modifierade sektorsgrupper (jmf Färdplan 2050) Bra uppslutning Öppna diskussioner Vilja att förändra Insikt om ekonomiska incitament COPY process, modifierade sektorgrupperna, transport, skogs- & jordbruk, industri, Bygg & Bostäder, Industri, Kommuner -turism Bra uppslutning, Bygg & bostäder bättre än 2050! Öppna diskussioner: Viljan att förändra: Intresserade att medverka aktivt för att utveckla och stötta sektor- & branschutveckling, Ex. konsulter för ”miljöbyggnad”, branschseminarier, målkonflikter, tvärsektoriella möten (transport/industri & skog) Ekonomiska incitament: Branschen har god insikt i incitamenten för energi- och miljöinvesteringarinvesteringar. Förbättring: Större uppslutning, sprida kunskap och insikt inom sektorn samt tvärsektoriellt VÅGA UTMANA SEKTORER, LYFTA BRANSCHFRÅGOR DÄR T.EX. PRODUKTIONSPROCESSER ÄR I FOKUS OCH IBLAND LÄGGER EN ”SKUGGA” ÖVER UTVECKLING/INNOVATION FUNGERAT BRA MED EN SEKTOR OCH HYFFSAD ”OMVÄRLDSBEVAKNING”

Processer och metoder Intern samverkan Intern referensgrupp Samverkan kring bedömning inför projektfinansiering Samsyn och diskussion kring målkonflikter Samverkan kring Åtgärdsprogram och Miljömålsarbete Remissinstans för planer Projektfinansiering: bild 5 resurser/medel ex. regionala/lokala satsningar Samsyn: Aktivitet i åtg-prgm 2013-2015, tvärsektoriell medverkan vid kommande sektormöten Åtg-prgm / M-målsarb Remiss: Lyfta energifrågan vilket kan vara svårt när ett regelverk sätter nivå, ex. energiåtervinning, oavsett flöden. HUR UTVECKLAR VI FÖRETAGS- OCH PROJEKTSTÖD SÅ ATT INSATSER SÄTTS IN I EN STÖRRE STRUKTUR? - Vad ska mål och resultat leda till

Processer och metoder Länssamverkan Energisamverkan Norr Rundabordssamtal Öppet diskussionsklimat Frekvent kontakt mellan handläggare Samarbete kring remisser och projekt Läns- och organisationsövergripande samverkan för likriktning av utveckling och nya satsningar. Utvecklad regionalisering för regler / beslut, SYNTES 4st KES & Europaforum inför nya satsningar

Stöd och inspiration 2009 2011 2013 LST i Västernorrlands län LST i Jämtlands län LST i Västerbottens län LST i Norrbottens län LST i Västernorrlands län LST i Jämtlands län LST i Västerbottens län LST i Norrbottens län Region Jämtland Region Västerbotten LST i Västernorrlands län LST i Jämtlands län LST i Västerbottens län LST i Norrbottens län Region Jämtland Region Västerbotten Norrbottens läns landsting Landstinget i Västernorrland Luleå tekniska universitet Mittuniversitetet Umeå universitet Syfte 2009: att inom små och medelstora företag samt inom bo- och byggsektorn  arbeta länsöverskridande och höja medvetenheten om och nyttjandet av näringslivets kunnande inom energiområdet öka kännedomen om länens företagande inom energiområdet stimulera till helhetssyn, systemlösningar och samverkan stimulera utveckling och design av verktyg för framgångsrik information samt verka för demonstrationsobjekt öka förståelsen om värde av och engagemang för effektiva tekniska besöksresor till länen arbeta för att finna och sprida metoder för att mäta och jämföra adekvata verksamheter över tid Syfte 2013: Åstadkomma ett forum där relevanta insatser kan kommuniceras och gemensamt planeras mellan politiken, länsstyrelserna och universiteten i regionen. Strukturfonder Ett mål Bidra till att bygga långsiktigt hållbara regioner. En självklar aktivitet i projektet att arbeta med att öka kunskapen om och engagemanget kring klimat- och energifrågorna hos våra ungdomar. En gemensam slutsats av tidigare genomfört arbete Finns inte något resurseffektivt sätt att aktivt och gemensamt analysera aktiviteter/projekt i syfte att samverka och se helhetslösningar, satsningar i större strukturer. Ambitionen i projektet är att ta fram system för att underlätta hanteringen av projekt för aktörer i regionen.

Modeller och redskap Potential- och marknadsstudier Biogaspotential & marknadsanalys inkl. infrastruktur Potentialen för energieffektivisering i industrisektorn (ESN) Potentialen för förnybara transportbränslen i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län 2050 (ESN) Potentialen för uttag av biomassa i Norrbotten (Skogsstyrelsen) Nationell hemsida för klimat- och energiarbetet PLATTFORMAR ATT ANVÄNDA I PROJEKT- O FÖRETAGSSTÖD SAMT ÖVR. AKTÖRER! Biogaspotential BD AC inkl marknadsanalys, infrastuktur klar! Kommande t.o.m. maj 2014: Strategi/Färdplan för utveckling av biogasmarknaden Back-up av fordonsgas Aktivera marknaden, produkter, tjänster, utbildning, Potentialen för energieffektivisering i industrisektorn (ESN) Energieffektivisering i industrin är viktigt i Norrlandslänen, stor del av energin används i sektorn, drygt 60 % av slutanvändningen av energi i Norrlandslänen. I huvudsak norra Sverige, kust stor andel energiintensiv produktion i basindustrin, massa- och pappersproduktion och stålindustri , gruvnäringen. Jämtlands län, relativt de andra, en liten andel av sin energianvändning i industrisektorn. länet endast 6 % av länens samlade energianvändning. Företagens egna bedömningar av besparingspotentialen skiljer sig från EUs bedömning. Totalt bedömer anläggningarna att det finns besparingspotentialer på ca 18 %. - 11 % av teknikåtgärder och 7 % energiledningsåtgärder. Fortsatta arbetet ESN Potentialen för förnybara transportbränslen i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län 2050 (ESN) Goda möjligheter till produktion av förnybar el och biodrivmedel från skogsråvara, restprodukter och avfall. Potentialen för första generationens biodrivmedel är ”liten”, biogas, 570 GWh BD/AC. Potentialen för andra & tredje, inkl. vätgas generationens biodrivmedel från skogen, och skogsindustrins restprodukter, är däremot stor (??GWh). Problemet att knyta ihop säcken, bl.a. långsiktiga spelregler saknas Potentialen för uttag av biomassa i Norrbotten (Skogsstyrelsen) BD Jämfört de årliga uttaget av GROT, 2007-2009, så är den årliga prognostiserade potentialen för GROT 2010-2019 vid föryngringsavverkning efter ekologiska, ekonomiska och tekniska restriktioner 8*årligt 2007-2009 Nationell hemsida för klimat- och energiarbetet

Modeller och redskap CERO (Climate and energy research in organisations) Energiluppen Energiluppen är ett webbaserat verktyg kring energianvändningen i Norrbotten och Västerbotten CERO En intressant processledningsmodell Åtgärder utformas FÖRST efter att målformuleringar (t.ex. CO2, Ekonomi) och utgångsläge tydligt är definerade! PILOTFALL i Haparanda med utbyte av erfarenheter, t.ex. energieff-nätverk Energiluppen, ett webbaserat verktyg för energianvändningen i Norrbotten och Västerbotten. Aktörer har och ska delta för att fylla ”luckorna” som bl.a. finns p.g.a. sekretesskäl. Energiluppen är under utveckling, Nenet projektägare. Verktyget har utvecklats i projektet NV Eko – ”Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv”. Sedan NV Eko slutade har arbetet fortgått i projektet ClimAct Regions.

Modeller och redskap Manualer från ClimAct Regions Handledning för inventering av växthusgaser på kommunal och regional nivå God samhällsstyrning och delaktighet i det regionala klimatarbetet - en praktisk handledning med goda exempel Handledning för inventering av växthusgaser på kommunal och regional nivå Handledningen ska förse kommunala och regionala aktörer med de verktyg de behöver för att utveckla en metod för inventering av växthusgaser. God samhällsstyrning och delaktighet i det regionala klimatarbetet - en praktisk handledning med goda exempel Handledningen samlar erfarenheter, goda exempel och tips från ClimActRegion partners inom området styrning, ledning och delaktighet i det lokala och regionala klimatarbetet. Totalt 140 exempel från 20 europeiska länder har samlats in och analyserats. Med dessa goda exempel som underlag har denna handledning tagits fram, förhoppningsvis ska den inspirera och underlätta genomförandet av det lokala och regionala klimatarbetet.

Svårigheter och utmaningar Styrmedel Färdplan 2050 (Styrmedel) BBR – Spillvärme Stöd för konvertering och demo Styrmedel: Svårt område, lätt för de flesta att hänvisa tillbaka till något som fanns, men betydligt svårare att vara kreativ och hitta nya vägar BBR Att bara titta på köpt E ”genom skalet” ger fel signaler för att hitta innovativa lösningar och att använda E-överskott! Stöd för konvertering och demo: Handlar om konvertering i små- och flerbostadshus, MEN, också framfört ang. konvertering av produktionsanläggningar, substitution av el och olja, DEMO: Handlar om behovet av medel för att få igång demonstrationsanläggningar, t.ex. värmeöverskott, lågvärdig Energi 30 - 400-500°C När det gäller stora projekt, demo och konvertering så är det en prioritering att fördjupa sig i förutsättningar för finansiering under kommande år!

Styrmedel (Färdplan 2050) Tydliggöra klimatpåverkan av produkter och tjänster Förmånliga inmatningstariffer för biobaserad elproduktion Lika förutsättningar över större geografiska områden Långsiktiga spelregler, med målår 2050, och tydliga målsättningar som följs av lagar och regler. Tydliggöra: Så att konsumenter kan göra aktiva val. Förmånliga inmatningstariffer för biobaserad elproduktion, skulle kunna öka den småskaliga, lokala/regionala produktionen. Inmatningstariff eller garantiprissystem Syftet med systemet med inmatningstariffer är att garantera elproducenten ett på förhand överenskommet pris på den producerade elen. Garantiprissystemet är ett sätt för ett land att påverka elproduktionsstrukturen. Syftet är oftast att öka användningen av förnybara eller inhemska energikällor. Lika förutsättningar över större geografisk område, t.ex. EU eller ännu hellre globalt vad gäller skatter och handelssystem med utsläppsrätter inom de olika sektorerna skulle minimera risken för carbon-leakage och att företag flyttar från regionen. Långsiktiga spelregler, Alla sektorer tar upp detta, lite olika tidshorizont, men alla saknar en långsiktighet för att kunna/våga satsa!

BBR – Spillvärme Det styr inte mot förbättrade konstruktioner av skal när lösningen är en V-pump installerad innanför skal! Ibland blir/risken att antalet abonnenter för få på ett område varför inget FJÄRRVÄRME-nät dras fram! Använder inte överskott Mindre motiv för satsningar på ytterligare återvinning, t.ex. Luleå Frigöra ytterligare processgaser från SSAB prod, används ineffektivt i prod. Termisk värme SSAB, BRA lågvärdig E, 200-300°C och högre Övrig lågvärdig E, t.ex. serverhallar 20-40°C Betraktelse! EX! Bort med direktverkande el för uppvärmning, högvärdig E! System som gynnar V-pump ca 30-35% el-E, högvärdig E Ingen reglering storlek på småhus, generellt BD väldigt stora hus, 3*70 std Resultat 3*30-35% = 90-105%

Samordning och samverkan Nationell samtalspartner Remisser Färdplan 2050 Samordnarnätverket Regional samverkan Samordning mellan projektfinansiärer Åtgärdsprogrammets ”Regionala åtgärder” Styrgruppen för klimat och energi

Regionala åtgärder

Slutsatser Kartläggning Målformulering Åtgärder Åtgärderna utformas först efter att målformulering och utgångsläge är tydligt definierade. Insatser i ett större strukturellt sammanhang!