Inriktning om ägarbyte av vägbelysning Vad gäller för ägande och drift av kommunal belysning längs statliga vägar?

Därför behöver vi modern belysning Forskning inom området har tillfört ny kunskap. Förr var det bilar som var i fokus för vägbelysning, idag är det de oskyddade trafikanterna, kollektivt resande, tillgänglighet och minskad klimatpåverkan som prioriteras. Det splittrade ägandet av belysningen har många håll inneburit att underhållet blivit försvårat och eftersatt. Trafiksäkerhet och miljökrav har inte kunnat tillgodoses. Tanken är att ett övertagande av belysningen av Trafikverket ska minska problemen. Vi behöver en modern och säker belysning längs våra vägar.

Översyn av kommunal belysning på statlig väg – vad gäller? SKL och Trafikverket har arbetat fram en gemensam inriktning för hur kommunal belysning på statlig väg ska ägas och förvaltas. Pilotstudie genomförs under 2018. Kommunen och Trafikverket gör en plan tillsammans för ägarskiftet. Belysning som inte uppfyller trafiksäkerhets- och/eller miljökrav kommer att bytas ut eller avlägsnas. I oktober 2017 kom SKL och Trafikverket överens om en övergripande inriktning för hur kommunal belysning på statlig väg ska ägas och förvaltas. Under de närmaste 10 åren kommer Trafikverket att i samarbete med kommunerna se över äldre belysningsanläggningar längs statliga vägar. Efter översynen kommer Trafikverket att ta över ägande och förvaltning av belysning som uppfyller kraven. Syftet är att få ett enhetligt ägande så att bättre standard kan uppnås när det gäller underhåll, säkerhet och klimatpåverkan. Kommunen har ett ansvar för att all belysning längs statlig väg har en godtagbar standard. Belysning, som efter en tioårsperiod, dvs övertagandeperioden, fortfarande inte håller godtagbar standard ska rivas av anläggningsägaren.

forts. Kommunen kan välja att rusta upp eller låta riva undermåliga anläggningar. Ägarbytet och översynen kommer att ske över en 10-årsperiod. Trafikverket tar bara över anläggningar som håller en viss standard.

Trafiksäkert - rätt placering viktig Många lyktstolpar är placerade med dålig jämnhet och skapar mörka partier i vägbanan. Förr utgick placeringen av belysning ofta från vilka behov som fanns sidan om vägen, det vill säga man satte belysning vid brevlådor, infarter till hus, busshållplatser och liknande. Detta har medfört att det på vissa vägsträckor är glest mellan belysningspunkterna. Det mänskliga ögat anpassar sig snabbt till högt ljusflöde, medan det tar lång tid, många minuter, för ögat att återanpassa sig till mörker. Detta medför att om en landväg har glest mellan belysningsstolparna uppfattas detta som en falsk trygghet, då de mörka partierna mellan belysningsstolparna uppfattas som mörkare än de gjort om vägen varit obelyst. Det blir mycket svårare för bilisterna att uppfatta hinder eller personer och djur som rör sig utmed vägen. Belysning på statlig väg som inte uppfyller VGUs krav måste rustas upp under en tioårsperiod. Och som tidigare sagts så är det anläggningsägaren (kommunen) som har det fulla ansvaret för belysningsanläggningen avseende person-, trafik- och elsäkerhet.

Klimatpåverkan Äldre belysning har högre energiförbrukning Stora besparingar att göra med LED Kvicksilverljuskällor förbjudna sedan 2015, p.g.a. dålig energieffektivitet En belysningsanläggning är oavsett ålder en miljöbelastning. Belastningen utgörs till mellan 80 och 90 procent av elförbrukningen. Det gör att det finns en stor besparingspotential vid förnyelse av befintlig belysning. I april 2015 förbjöds kvicksilverljuskällor, d.v.s. det blev förbjudet att införa nya produkter på marknaden enligt Ekodesigndirektivet (direktivet står även bakom utfasningen av glödlampan). Kvicksilverljuskällan förbjöds inte på grund av sitt kvicksilverinnehåll utan på grund av dålig energieffektivitet, precis som glödlampan. Den största besparingen avseende såväl klimat och miljö som energi är att släcka anläggningar som inte längre behövs.

När ska det finnas belysning på en statlig väg? Vägen går genom en tätort (enligt gällande SCB- definition). Där det finns en kommunal detaljplan eller byggnadsplan med en statlig genomfartsväg där det förekommer blandtrafik. Där det förekommer oskyddade trafikanter längs vägen t.ex vid skolor, kyrkor, samlingslokaler, idrottshallar, vårdcentraler, museer, tågstationer, färjelägen eller liknande.   Som förtydligande till kriterierna så måste det inte vara en tätort (enligt SCB-definition) utan kravet på belysning gäller även mindre tätorter och andra platser om något av de andra kriterierna uppfylls. Kriterierna är inte heller i prioritetsordning.

forts. Vid gång- och cykelpassager eller hastighetsdämpande åtgärder längs vägen. Vid pendlingshållplatser, inklusive tåg och båt. Gällande ÅDT-krav (årsdygnstrafik) i VGU är uppfyllt.

Belysning där det behövs Många belysningspunkter är direkt felplacerade och behöver tas bort eller flyttas.

Halva livet kvar Minst halva tekniska livslängden ska vara kvar för att TRV ska ta över ägandet Kvicksilver ska bytas till LED Trästolpsanläggningar byts om inte hela anläggningen nyligen upprustats till godtagbar standard Armaturer med högtrycksnatrium kan vara kvar Stålstolpar utan synliga skador kan stå kvar På vissa platser kommer det krävas eftergivliga uppfångande stolpar enligt VGU. Kostnaden för en ny stolpe inklusive markförlagd kabel har satts till ca 25 000 kr/stolpe. Kostnaden för en ny LED-armatur har beräknats till 5 000 kronor, inklusive rivning av gammal och montering av ny.

Vad händer nu? Trafikverket genomför pilotprojekt med antal kommuner under 2018. Eventuella anpassningar görs efter pilotfasen. Dialog med Trafikverket kan påbörjas nu. Kommunen kan påbörja inventering och dokumentation. Avvakta större investeringar i belysningsanläggningar tills plan gjorts med Trafikverket. Genomförandet kommer att pågå under de närmaste 10 åren. Trafikverket kommer att genomföra ett pilotprojekt med ett antal kommuner, framför allt i glesbygd. Därefter kommer en utvärdering att göras. Utvärderingen kommer sedan att ligga till grund för handlingsplan som kommer att underlätta för övriga kommuner att genomföra ägarskiftet. Beroende på pilotstudiens utfall kommer ändringar och anpassningar att göras. En rekommendation är att vänta med större investeringar i belysning på statlig väg. Men givetvis är det huvudmannens ansvar när det gäller drift- och underhåll. Akuta åtgärder ingår i Drift- och underhållsansvaret. Dokumentation av befintligt belysningsbestånd på statlig väg kan påbörjas redan nu. Dokumentation ska innehålla: Anläggningsdata som beskriver typ av stolpe, armatur, ljuskälla och kabel. Karta som beskriver läget och anslutnings- och avlämningspunkt. Karta ska schematiskt visa samtliga stolpar/armaturer, kablar och anslutnings-/avlämningspunkt som ingår i respektive anläggning.

Först ett pilotprojekt Trafikverket genomför ett pilotprojekt med ett 17 kommuner under 2018. Utvärdering och handlingsplan görs. 2019 påbörjas processer med övriga kommuner. Pilotkommuner Arvika Boden Båstad Härjedalen Härnösand Jönköping Kalmar Karlshamn Pilotkommuner Linköping Malung/Sälen Norrtälje Motala Mölndal Simrishamn Sundsvall Torsby Årjäng

Process för genomförandet

Investeringar 80 - 90 % av kostnaden för belysning är driftkostnader. Kostnaderna för upprustning av belysningsanläggningarna är ca: 7 000 – 10 000 SEK /stolpe som överlämnas till Trafikverket . Kommunen bekostar upprustning. Trafikverket tar över anläggningar som uppfyller kraven. Trafikverket tar över drift- och underhållskostnader. Ekonomiskt hållbart ljus kan bl.a. uppnås med armaturer och ljuskällor av bra kvalitet som är möjliga att ljusreglera (styra eller dimra) och som har en lång livslängd med bibehållna ljusegenskaper. Det är inte inköpspriset som är avgörande, utan den totala kostnaden under hela livslängden, LCC (Life Cycle Cost). Kostnaden för en ny LED-armatur har beräknats till 5 000 kronor, inklusive rivning av gammal och montering av ny. Kostnaden för en eftergivlig stolpe är i storleksordningen dubbelt till tre gånger så stor som för en icke eftergivlig stolpe. Medelkostnadsspannet för eftergivliga stolpar utan fundament är 8 000-17 000 kr. Motsvarande siffra för icke eftergivliga stolpar utan fundament är 3 000-9 000 kr. Hur kommer avskrivningar på investeringskostnaderna att belasta kommunen för anläggningar som de inte längre äger? -  Även om anläggningarna inte rustas upp nu kommer de inom en viss tid att behöva rivas eller rustas upp oavsett överlämnande eller inte. Anläggningar som är ”välskötta” behöver inte rustas upp på samma sätt. Varför ska man behöva betala för att särskilja anläggningarna när de är sammatade med den kommunala belysningen?  Det är lagkrav att den som äger elanläggningen ska ”råda” över den.

forts. Kommunerna bekostar upprustning. Trafikverket tar över anläggningarna när standarden uppfyller kraven

4 goda skäl Ökad säkerhet - Både bilister och oskyddade trafikanter får en säkrare trafikmiljö. Bra för miljön - Nya energisnåla LED-armaturer med effektiv belysning. Inga driftkostnader - Kommunen slipper kostnad och ansvar för drift och underhåll. 80-90% av kostnaderna är drift Framtidssäkrat - Alltid rätt standard på vägbelysningen.