TK 466 Belägenhetsadresser

En presentation över ämnet: "TK 466 Belägenhetsadresser"— Presentationens avskrift:

1

2 TK 466 Belägenhetsadresser
Ebba Löndahl Åkerman – Södertälje Kommun Lars Malmestål – Järfälla Kommun Ulrika Roos - Lantmäteriet Leif Nilsson - Expert Jerker Moström - SCB Stefan Palmelius - SCB Rolf Johansson - PostNord Göran Helmersson – Expert Johan Nilsson – Bring CityMail Ivan Fredriksson - Expert Mats Åhlin - SIS

3 Agenda Historia kring adressättning och samarbetet i Sverige Varför behövs Standard? Är vi ensamma i Sverige – internationellt arbete Nyttan med rätt adress och vilka som använder den Hur skapar man bra adresser – grunder Praktiska exempel Lunch Handläggning God ortnamnssed Hur använder SCB, Skatteverket, SOS Alarm, PostNord adresser Frågestund

4 Tekniska kommittén SIS/TK 466 Belägenhetsadresser
TK 466 har funnits sedan mitten av 1990-talet. Kommittén tillkom för att det fanns ett behov av enhetliga och unika adresser i landet. Kommitténs syfte är att arbeta fram rekommendationer och riktlinjer för en god adressättning. God ortnamnssed ska också tillämpas. Kommittén ger ut standard och handbok för belägenhetsadresser och ingår i projektområdet för geografisk information – SIS/TK 323 Geodata. Kommitténs medlemmar kommer från Lantmäteriet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Södertälje kommun, Järfälla kommun, PostNord Group AB, Bring CityMail Sweden AB, Statistiska centralbyrån samt Institutet för språk och folkminnen Ordförande i kommittén är av tradition kommunanställd. Vi försöker få medlemmar även från andra verksamheter, t.ex. SOS Alarm.

5 Reviderad standard och handbok för belägenhetsadresser
I oktober 2015 antogs en reviderad standard för belägenhetsadresser. Tidigare standarder gavs ut år 1998 och år 2007. Syftet med den andra utgåvan var framförallt att beskriva datastrukturer för utbyte av belägenhetsadresser. Datastrukturerna har dock inte utnyttjats i några tillämpningar. Därför har de tagits bort i den tredje och nuvarande utgåvan, som istället fokuserar på begrepp inom området belägenhetsadresser samt hur belägenhetsadresser ska skrivas. Datastrukturerna finns att tillgå hos Lantmäteriet. I april 2017 publicerades en reviderad handbok för belägenhetsadresser. Tidigare handbok gavs ut år 2010. Handboken är ett komplement till standarden för att, bl.a med exempel, underlätta arbetet för adressättaren. Standard och handbok bör användas parallellt som ett stöd för arbete med adressättning och fastställande av adresser.

6 Hur var det tidigare? Alla adresser var inte unika i Sverige.
Vid den stora kommunsammanslagningen i början av talet uppstod en del namnkollisioner. Det kunde t.ex. plötsligt finnas två Storgatan i samma kommun I många fall valde kommunerna att inte byta namn på en av gatorna, eftersom det blev så många som skulle drabbas av adressändringar. Istället skiljs de ”dubbla” adresserna åt av olika kommundelar. Härigenom blir de unika. Idag måste belägenhetsadresser vara unika. Annars kan de inte användas som det är tänkt i vår digitala värld.

7 Hur var det tidigare? På landsbygden användes förr ett postlådesystem för adresser Det ersattes senare av vägnamn och nummer eller av namn på byadressområden och nummer. De nya adresserna saknade dock ofta den tidigare historiska förankringen och upprörde därför många. De gamla adresserna berättade ofta något om bygden och olika verksamheter eller företeelser. Adressnamnen är många gånger det enda som finns kvar av bygdens kulturhistoria.

8 Kontaktpersoner – TK466 Ebba Löndahl-Åkerman – Södertälje Kommun Lars Malmestål – Järfälla Kommun Ulrika Roos – Lantmäteriet Rolf E Johansson – PostNord Johan Nilsson – Bring CityMail Jerker Moström – SCB Stefan Palmelius – SCB Leif Nilsson – Expert Göran Helmersson – Expert Ivan Fredriksson – Expert Mats Åhlin – SIS

9 Tack!

10 HE