Tillitsdelegationen Kommek 23 augusti 2018

Visions socialchefsenkät 2016

”Problemet är en form av styrning och ledning med fjärrkontroll, där man är avskuren från verksamheten men ändå fast besluten att kontrollera den. Man omorganiserar oförtröttligt, mäter som en galning, premierar en heroisk form av ledarskap, gynnar konkurrens där det man behöver är samarbete...” (Mintzberg 2017)

Tillitsdelegationen Laura Hartman Gunilla Hult Backlund Emil Broberg, ordförande, docent i nationalekonomi Gunilla Hult Backlund Generaldirektör, IVO Emil Broberg, 3:e vice ordförande, SKL ”Styrningen ska ta till vara medarbetarnas kompetens till nytta för medborgare och företag. Det är utgångspunkten i regeringens tillitsreform.” Regeringsförklaringen september 2016

Ett unikt uppdrag Analysera & föreslå Främja utveckling Forskning

Falun: Elevhälsan Region Skåne: Hälso- och sjukvården Malmö: Förskolan Linköping: Grundskolan Landstinget Kalmar: Hälso- och sjukvården Skolinspektionen: Skolan Alingsås och Bräcke Diakoni: Idéburet offentligt partnerskap vårdkedjan Borlänge: Individ- och familjeomsorgen IVO och Arbetsmiljöverket: Socialtjänsten och akutsjukvården Nyköping: Socialtjänsten Helsingborg: Socialtjänsten Sundsvall: Hemtjänsten

Socialtjänst i Sundsvall Medarbetardriven utveckling med starkt brukarfokus Tips på litteratur är Innovationsrådets slutrapport Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet Du hittar den samt deras övriga rapporter via denna länk: http://www.innovationsradet.se/vad-vi-gor/rapporter/

Landstinget i Kalmar län ”VARJE DAG LITE BÄTTRE” Kunskap och ständigt förbättringsarbete Öppenhet, dialog och innovation Brukarens fokus och samverkan, exempel från geriatriken Kunskap - sätter fokus på kontinuerligt förbättringsarbete där alla i organisationen deltar. Genom årliga förbättringsprogram utbildas grupper med medarbetare i förbättringskunskap och sedan 2007 har över 200 grupper utbildats från alla delar i organisationen. Som stöd för chefer och ledare anordnas ett introduktionsprogram ägnat åt förbättringskunskap och ledarskap för utveckling. Fokus på ledarskapet: Ett ”Utvecklande ledarskap” har tagits fram som övergripande riktlinje, detta är inriktat på att visa tillit, inspirera och ge utrymme för medarbetarna att växa utan överdriven kontroll eller piska och morot. I det ständiga förbättringsarbetet så lägger man stort fokus på faktiska FÖRÄNDRINGAR/AKTIONER kring områden som t ex trycksår, bästa sjukhusmaten (efter ett par års satsningar med t ex måltidsvärdar gick man från att vara bland de sämsta till att vinna priser på området). Försöker utgå från vad som faktiskt är viktigt samt att i organisationen skapa en gemensam bild av vad som är viktigt. Vill vara en av Sveriges bästa arbetsplatser. Ledord från studiebesök: Mät för att leda, förbättringskunskap, fokusera på att öka värdet för patienter, involvera invånarna i förbättringsarbetet, digitala lösningar som skapar värde. Öppenhet – dialog, innovation och god arbetsmiljö. Lägger stort fokus på att involvera såväl medarbetare som medborgare i det ständiga förbättringsarbetet. De ser kraften hos många! Har intressebank för patienter som vill engagera sig och påverka, patientrepresentanter som deltar med kunskap och input till ledningsgruppens arbete. 70 personer deltar i denna = invånare som vill delta i utvecklingsarbete. I värdegrunden: Öppet, engagerat och kunnigt. Jobbar aktivt med detta men VILKA ord som valts är inte viktigast utan HUR vi pratar om dem. På hemsidan uppmuntrar man medborgare att vara med och påverka http://www.ltkalmar.se/politik/ Brukarfokus och samverkan exempel från geriatriken: Hur kan vi med befintliga resurser öka värdet för patienten? Lyssna inåt i organisationen och lyfta upp till politiken = samsyn och dialog, hur kan jag/vi vara med och bidra i alla led? Gemensamt arbete för att ändra attityder och förhållningssätt hos chefer och medarbetare, satsa på samverkan med kommunen och primärvården för tillsammans att få ut patienter från sjukhus till kommun och hem, samverkan med andra avdelningar inom sjukvården. Ser geriatriken som en naturlig del i styrkedjan, patientstyrd vård (färre vårdplatser). Lär känna varandra på helt annat sätt. Snabba effektiva möten. Samverkan med Kalmar kommun och primärvården. Få hela kedjan rustad så att det finns tillgång till kompetens i alla led. Ex. Stor tillit mellan tjänstemän och politik kring förfrågningar av resurser. Förtroendeklyftan är ganska liten i landstinget i Kalmar MER: Dessutom pågår ett löpande arbete med värdegrund och värden, samt ett arbete med digitalisering. Under de senaste åren har man lyckats höja såväl vårdkvaliteten som nöjdheten hos patientern. Ekonomistyrning viktigt men inte viktigast; tillgänglighet och kvalitet. Detta har gett goda resultat för ekonomi och budgetarbete. Enorm demografiska utmaning (kvalitet, bemötande och patientsäkerhet)

Borlänge kommun – ledarskapet Delegering, beslut nära brukaren Stöd, coachande förhållningssätt Tillit som genomsyrar organisationen, från politik och ut till verksamheterna Delegering och medarbetarinflytande (medarbetardriven chefsstödd utveckling) – beslut fattas så nära brukaren som möjligt. Medarbetare, brukare och första linjens chefer involveras i beslut. Ett ex på detta är socialtjänsten och familjevåldsteamet. Inom Socialtjänsten och i arbetet mot våld i nära relationer uppmärksammade socialsekreterare behov av förändrat arbetssätt. Man ville arbeta annorlunda och ”få känna stöd från varandra” att rent konkret få till en större samverkan mellan vuxenenhet, barn och ungdomsenhet. Lyhörd socialchef som stödjer verksamhetsutveckling, skapade tillsammans med socialsekreterare förutsättningar för att utveckla arbetssätt för borlängebons bästa. Man skapade ett familjevåldsteam, först i projektform implementerade sedan i verksamheten. Förste socialsekreteraren drev förändringsarbetet med stöd från närmaste cheferna, har nu stort mandat att fatta beslut. Större kollegialt utbyte av kompetens från vuxenhandläggare kontra barn/ungdomshandläggare, smidigare arbetssätt – snabbare vägar till insatser för brukaren. Stöd – Kommunen har arbetat aktivt för att på alla chefsnivåer implementera ett ”coachande förhållningssätt” hos samtliga chefer och ledare. hoppas många på ett utvecklat medarbetarskap kännetecknat av minskad kontroll och administration samt ett delat ansvar mellan medarbetare och chef, där chefen tar en beslutsstödjande roll, men besluten i större utsträckning fattas av medarbetaren själv. Tillit – tillitsfulla relationer utvecklat ett nära samarbete mellan politik och tjänstemän med tydlig ansvars- och rollfördelning. Respekt, öppenhet och dialog att gilla utmaningar. Kommunchef och KSO uttrycker att det är ok att göra fel, och rättar till det för det är bättre att man gör NÅGONTING ÄN ATT MAN ÄR RÄDD OCH INTE VÅGAR AGERA – att agera är ett genomgående ledord. Genomsyrar samtalen. Ett aktivt arbete med kommunens värdegrund och  medarbetardriven chefsstödd utveckling (MCU)

Helsingborg stad – Bostad först Kunskap, att utgå ifrån vetenskapliga metoder Brukarmedverkan och större öppenhet i socialtjänsten Stöd i kommunikation – att tala klarspråk BILD ska läggas till Kunskap – att utgå ifrån vetenskapliga metoder (och inte helt okontroversiella sådana) inom socialtjänsten. Bostad Först är en metod med starkt evidensstöd som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Dels för personer som är hemlösa och står långt från bostadsmarknaden, dels för personer med diagnoser som schizofreni som också de kan stå långt från den ordinarie bostadsmarknaden och som är en på bostadsmarknaden särskilt utsatt grupp. Helsingborg är en av ett tjugotal svenska kommuner som nu implementerar Bostad Först. Kommunen har varit igång med arbetet sedan cirka fem år tillbaka och de studier som genomförts visar att man lyckats mycket väl med kvarboende. Bostad först skiljer sig från andra metoder genom dess starka vetenskapliga stöd samt att den bygger på ett stort förtroende för brukarens förmåga att efterfråga individuellt stöd. Bostad Först aktualiserar en intressant utmaning som ska undersökas. Den utgår från tilltron till vetenskapligt baserad kunskap då Bostad Först drastiskt avviker från de som är bruk. Vad får en kommun att ta till sig ganska kontroversiella resultat och att dessutom implementera dessa, trots att de ifrågasätter gängse arbetssätt? Hur utformas en sådan styrning? Dels aktualiseras idén om tillit till brukare, klienter och medborgare och hur en offentlig verksamhet kan skapa strukturer och arbetssätt där brukarens synpunkter och behov sätts i centrum Brukarens fokus - stort fokus på brukarmedverkan inom socialförvaltning (och arbetsmarknadsförvaltning), även utanför arbetet med Bostad först. Brukar- och invånardriven verksamhetsutveckling. Våga hitta kreativa nya arbetssätt med brukarens fokus. Brukarrepresentanter som deltar i olika utvecklingsprojekt. Inrättat tjänst: brukarutvecklare (detta har bidragit till stor goodwill för förvaltningen från brukarsamhället som nu ser mer positivt på kommunens arbete – detta styrker forskare Verner Denvall). Detta är ett fint ex på ÖPPENHET I VERKSAMHET men också Tjänstemän som annars lätt drar ansvarsgränser ”nyktrar gärna till” i möten där brukare deltar. Ett annat gott ex som kanske mest matchar principen STÖD är hur man utvecklat kommunikation och arbetsmaterial i ett ungdomsprojekt där man i större utsträckning försöker använda sig mer av ”ungdomens språk” när de hjälps åt att dokumentera och översätta det akademiska socionomtalet (barn och ungas språk… - detta har lett till effektivisering i kommunen STÖD Vi har precis utökat förvaltningens kommunikationresurser med ytterligare en kommunikatör som har i uppdrag att fungera som brukarkommunikatör. Dels handlar det om att samordna den klarspråksgrupp vi har där brukare hjälper oss att klarspråk såväl intern- som externkommunikation men även utredningar och beslut. Ett uppdrag för brukarkommunikatören är också att identifiera kommunikationen visavi brukarleden då vi ser dem som lika viktiga att kommunicera med kring vad vi gör och varför vi gör det som våra egna medarbetare. Ett par brukare arvoderas också för att fungera som fältreportrar för att vara på plats och skriva reportage och notiser från olika delar av Helsingborg till webbplatsen https://oppnasoc.helsingborg.se som är vår öppna webbplats där såväl brukare som tjänstepersoner ska kunna kommunicera kring vårt gemensamma arbete med att förbättra de sociala tjänsterna för Helsingborgs invånare. STÖD Då förvaltningen insett att det stöd som ges till biologiska föräldrar till familjehemsplacerade barn inte är fullgott valde vi att testa ett nytt koncept för att arbeta fram detta förbättrade stöd. En brukargrupp rekryterades som samtliga har, eller har haft, just familjehemsplacerade barn och uppdraget till gruppen, som samordnas av en tjänsteperson, är att ta fram ett förslag till hur stödet ska utformas och om det är förvaltningen som ska stå för stödet eller om det kanske bättre utförs av en eller flera brukarorganisationer såsom i exempelvis Köpenhamn samt Oslo dit gruppen åkt på studiebesök tillsammans med socialnämndens ordförande. DELEGERING * Brukarmedverkan vid rekrytering är ett koncept som även det kom från brukarledet där deras idé var att de skulle kunna tillföra en hel del vid rekryteringsprocessen genom att med hjälp av sin kompetens och erfarenhet som brukare skulle kunna ge oss ytterligare ett perspektiv vid en rekrytering. En brukargrupp samlades som gavs grundläggande utbildning i rekryteringsförfarandet och som sedan är med från det att annonsen formuleras, till att välja ut lämpliga kandidater utifrån CV och personligt brev till att vara med och som grupp intervjua de utvalda kandidaterna till att föra fram sina åsikter tillsammans med rekryterande chef och medarbetare. Vi påbörjade detta koncept i slutet av sommaren 2017 där vi lät en forskare från Socialhögskolan vid Lunds universitet följeforska på de första försöken vilket resulterade i en mycket positiv rapport baserad på intervjuer med såväl brukarna, rekryterande chef, de sökande som deltog vid intervjuerna samt medarbetar- och fackliga representanter. Hittills har vi använd förfarandet vid rekrytering av en verksamhetschef samt en rad handläggare.   Mentorsskap är ett koncept som också det kommer från en idé från en brukare och som startade när förvaltningen hade som svårast att rekrytera erfarna socialsekreterare och de flesta nyanställda var nyutexaminerade. Tanken från brukarna att det skulle gå snabbare för de nyanställda att komma in i arbetet om de skulle kunna, vid sidan av sin mentor i form av en erfaren socialsekreterare, även kunna ha en brukarmentor för att kunna ställa frågor och snabbare få en inblick i hur det fungerar i brukarvärlden. Öppenhet/innovation/digitalisering På brukarnas initiativ adresserar vi det digitala utanförskap en del av brukarna befinner sig i. Detta görs genom en idé som kom från brukarna själva när vi diskuterade med dem hur vi skulle kunna arbeta med frågan. Tanken är enkel men samtidigt genial. Hos brukarna, precis som hos resten av invånarna, finns det såväl digitalt kompetenta personer som de som lever i ett digitalt utanförskap. Genom att brukarna identifierar såväl de digitalt kompetenta som de som lever i ett digitalt utanförskap hjälper förvaltningen till med att koppla samman dessa två grupperingar så att brukare lär brukare att bli digitala. Digitalt kompetenta är Klienter som är oerhört digitalt kunniga och som lär andra invånare i staden att använda vardaglig digitala devices. Det handlar oftast om smartphones, plattor etcetera där de visar hur man skaffar en mailadress, ett bankID, hur man betalar räkningar via internetbank, hur man använder e-tjänster, hur man skaffar ett Apple-ID etcetera. Det som började som ett sätt där brukare lär brukare sedan cirka ett år faktiskt handlar om att brukarna anlitas av stadsbiblioteket och där fungerar som digitala guider för alla bibliotekets besökare. Det handlar inte längre om brukare utan om digitalt kompetenta Helsingborgare som hjälpte andra Helsingborgare med digitala dilemman. Projektet har hålla på i cirka två år med goda resultat och sedan i somras har en av brukarna anställts som projektledare för projektet som dels planerar utbildningsinsatserna och koordinerar det tiotal digitala coacher i form av brukare som arvoderas för utbildningsinsatser.

Falu kommun – elevhälsan Brukarens/elevens fokus Samverkan och helhetsperspektiv Stöd, skapa förutsättningar för pedagogiskt ledarskap BRUKARENS FOKUS / SAMVERKAN/HELHETSPERSPEKTIV Kommunen och landstinget har identifierat ett systemfel; ansvaret för skolbarn i behov av stöd från socialtjänst eller landsting bollas mellan skola/socialtjänst/landsting. De olika parterna kallar barnet för olika saker elev/brukare/patient och samtliga tre aktörer skriver sina respektive handlingsplaner utan att samtala med varandra TILLSAMMANS MED BARN OCH ANHÖRIGA. En kartläggning visar att förvaltningarna lägger mer tid på att bolla ansvaret för barnen mellan sig än att faktiskt ta ansvaret. De tre förvaltningarna är överens om problembilden. De har tillsammans bildat ett så kallat konsultationsteam mellan BUP, primärvård, skola och socialtjänst för att åstadkomma ett fungerande samarbete i vardagen där barnens behov styr insatserna och inte organisationen. Målet är att komma bort från stuprör och täppa till så kallade organisatoriska mellanrum. Här försöker man utgå ifrån barnets perspektiv och hitta lösningar över organisationsgränser Förutsätter tillit mellan olika aktörer

Slutsatser och förslag

Tonvikt i styrning och ledning Balans mellan tre styrprinciper Styrprincip Tonvikt i styrning och ledning Adler (2001) Market, Hierarchy, and Trust: The Knowledge Economy and the Future of Capitalism. Organization Science, 12 (2), 215-234. Konkurrens Pris Marknad Incitament NPM Reglering Auktoritet Hierarki Byråkrati Tillit Samarbete Kollegialitet Värdegemenskap

Daniel Pink: Drive

Tillitsbaserad styrning och ledning …är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och medborgarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa medborgaren. (Bringselius)

Tre hörnstenar – alla ska beaktas

Vägledande principer för att styra och leda med tillit Tillit. Sträva efter att som utgångspunkt välja att lita på dem du samarbetar med och ha positiva förväntningar. Medborgarfokus. Sätt medborgarens upplevelse och kunskap i fokus och försök förstå vad medborgaren sätter värde på. Helhetssyn. Uppmuntra alla i styrkedjan att aktivt och gemensamt ta ansvar för helheten och samverka över gränser. Handlingsutrymme. Delegera handlingsutrymme och välkomna medbestämmande, men var också tydlig kring vem som har mandat att göra vad, och skapa goda förutsättningar för medarbetarna att klara sitt uppdrag. Stöd. Säkerställ ett verksamhetsnära och kvalificerat professionellt, administrativt och psykosocialt stöd i kärnverksamheten. Kunskap. Premiera kunskapsutveckling, lärande och en praktik baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Öppenhet. Sträva efter öppenhet genom att dela information, välkomna oliktänkande och respektera kritik.

Tillit innebär… inte fritt valt arbete, utan samarbete inom tydliga ramar en balanserad syn på medarbetare – varken naivism eller cynism att premiera lärande genom att överse med mindre allvarliga misstag, men agera på allvarliga problem att lagar och regelverk ses som dynamiska fortsätta kontrollera och följa upp, men mer selektivt och utifrån dialog med den granskade ansvar för alla delar av styrkedjan – från politik till golv

Slutsatser Det goda mötet i fokus Med tillit växer handlingsutrymmet – och då stärks tilliten för välfärden och demokratin Det handlar om en riktning för styrningen, snarare än ett enskilt förslag

Förslag Använd kraften från den sammantagna styrningen genom ökad betoning på ledarskap, kultur och värdegrund.

Förslag Testa och pröva nya lösningar genom försök. Policylabb, försöksverksamheter och frikommuner. Involvera medborgare, medarbetare och forskning.

Förslag Minskad detaljstyrning av och inom kommunsektorn. Generella statsbidrag som huvudprincip. Minska antalet mål och utveckla uppföljningen i samråd med verksamheterna.

Förslag Sammanhållen styrning av välfärdssektorn. Gör systemanalyser i samråd med verksamheterna innan nya styrsignaler införs. Nationell konsultationsordning för regering och kommunsektorn.

Förslag Satsning på kunskapsutveckling. Organisera för kollegialt lärande och samverkan med forskarsamhället. Medel till praktiknära forskning.

Förslag Förtydliga tillsynens inriktning inom vård, skola och omsorg i en skrivelse till Riksdagen situations- och verksamhetsanpassad tillsyn med större inslag av kvalitativ granskning, brukarperspektiv, dialog och samskapande.

Brett engagemang krävs!

Fortsatt uppdrag ”Uppdraget utvidgas nu enligt följande. Delegationen får i uppdrag att bl.a. genomföra projekt dels i syfte att ge stöd till statliga myndigheter som vill utveckla verksamheten med målet att uppnå en mer tillitsbaserad styrning vid myndigheten, dels som syftar till en mer samordnad offentlig verksamhet.”

”Vilket problem har din myndighet?”

Följ oss på sociala medier och på vår hemsida: www.tillitsdelegationen.se