Interpersonell psykoterapi (IPT) Hur arbetar vi med känslor i IPT? Anna-Karin Åkerman Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare och lärare i psykoterapi, IPT-handledare (nivå D) Doktorand i klinisk psykologi, IBL, Linköpings universitet

Bakgrund IPT Har sitt ursprung i forskning (TAU i RCT depressionsstudie). * Elkin I, Shea MT, Watkins m fl: National Institute of Mental Health Treatment of Depression Collaborative Research Program (1989) ”An over-the-kitchen-table psychotherapy” IPT har inte sin grund i en specifik teoretisk inriktning utan grundar sig på erfarna klinikers erfarenheter av vad en deprimerad patient är och behöver (Gerald Klerman & Myrna Weissman) .

Den interpersonella kontexten Klinisk depression eller ätstörning äger rum/uppstår i en interpersonell kontext. Detta är rationalen för IPT. IPT syftar till att hjälpa patienten att åstadkomma förändring i viktiga relationer för att underlätta för patientens tillfrisknande och minska risken för att depressionen/ÄS kommer tillbaka.

IPT har två mål: - mindre symtom - förbättra den interpersonella funktionen

Grundläggande karaktäristika IPT Interpersonell, inte kognitiv eller beteendeinriktad. Interpersonell, inte intrapsykisk. Aktuella, inte tidigare relationer. En fokuserad och tidsbegränsad stödterapi.

mood - event

IPT-BN (m) känslor relationer ätande Variant av mood - event

Strukturen i IPT Inledningsfas: 1-4 Diagnos, psykopedagogik, ge patienten sjukrollen, interpersonellt inventorium, tidslinje, relatera sjukdomen till interpersonell kontext, identifiera huvudproblemområdet (=fokus), förklara IPT-begrepp och göra kontrakt Mittfas: 5-12 Fokusrelaterade interventioner Avslutningsfas: 13-16 Utvärdering och tillbakablick, framåtblick. (=totalt 12-16 samtal)

Fokus Rollförändring Rollkonflikt Sorg Interpersonell sårbarhet

Fokusval Fokus överenskommes i samarbete mellan patient och terapeut. Är man inte överens är det patienten som bestämmer. ”On-set” av den pågående depressionen/ÄS ses som viktigt för fokusval. - ”Vad var det som blev för mycket?” - ”Vad var det som fick dig att slutligen söka hjälp?”

Fokusval Viktigt att gå på känslan! När patienten verkligen pratar om det som är svårast så känns det, och bör styra fokus. Terapeuten ska bli misstänksam om patienten är relativt oberörd när man pratar om fokus. Töj inte fokus till att rymma ”allt”. Fungerar inte i en korttidspsykoterapi.

Rollförändring Depressionen/ÄS är kopplad till svårigheter med förändringar i livet, t ex i tonåren, separation, arbetslöshet, föräldraskap, sjukdom. Förändringen upplevs ofta som en förlust. Arbete med att tydliggöra den gamla sociala rollen, och sörja det som förlorats för att kunna formulera en ny framåtblickande social roll. Att utforska de känslor som förändringen i sig väcker.

Rollkonflikt När depressionen/ÄS sammanhänger med en pågående viktig relation, där förväntningarna i den relationen är oförenliga. Dispyten är ofta låst och upprepande till sin karaktär, med lite hopp om spontan förbättring. Fokuserar på kommunikation och förväntningar. Specifika interaktionsmönster mellan identifierade individer samt generella relationsmönster.

Bedömer i vilket stadium konflikten befinner sig i (förhandling – dödläge – upplösning).

Sorg ”There is a body” Komplicerad sorg: Minst 1 år ska ha förflutit (gäller ej med ungdomar). En hämmande anknytning till någon som inte längre finns där, vilket leder till minskat engagemang i pågående interpersonella relationer.

Interpersonell sårbarhet När en patient har en historia av social isolering, vilket innebär inadekvata eller otillfredsställande interpersonella relationer. Att ha bristande sociala/relationella färdigheter.

Den sista dinosaurien

Olika tekniker inom IPT Varje session och oavsett fokus: genomgång av ÄS-symptom och mood-event Uppmuntran av affekter Normalisering av affekter, ssk svåra känslor Klarifiering Kommunikationsanalys Rollspel Beslutsanalys

Terapeutiskt förhållningssätt Terapeuten är aktiv och ska hålla fokus på problemformuleringen man kommit överens om. Terapeuten är patientens advokat och det är ingen neutral roll. Den terapeutiska relationen ses inte i ljuset av överföring. Terapeuten är stödjande, och stödjer patienten i att komma på egna lösningar på interpersonella problem.

Avslutningsfas Tydligt samtal om avslutningen. Samtal om att avslut kan väcka sorg t ex, vilket ger en möjlighet att normalisera svåra känslor. Hjälpa patienten att uppfatta sig som självständig. - ”Vem känner till att terapin slutar nu?”

Avslutningsfas Gör lika stor sak av att depressionen/ÄS är botad eller bättre som av att den var där. ”Vi gjorde det tillsammans!” Om patienten inte blivit bättre i sin ÄS; avlasta då patienten skuld och självanklagelser. ”Den här metoden kanske inte var rätt för dig. Det finns andra sätt att arbeta.”

Varför betoningen på känslor i IPT? I IPT använder vi affekter för att identifiera interpersonella problem. Att tåla svåra känslor kan hjälpa individen att förbli engagerad i andra. I IPT arbetar vi ofta med att sätta ord på känslor när man kommunicerar med viktiga andra. Ökad affektmedvetenhet underlättar för beslutsfattande om när det är rätt tillfälle att kommunicera, baserat på affektivt tillstånd.

IPT och affekter IPT är inte en teoridriven terapiform: vi är inte så noggranna med att skilja mellan hämmande affekter – adaptiva affekter- emotioner-känslor. Använder snarare ord som ”mående”, ”sinnesstämning” ”Hur kände du dig?”

Studier IPT Sverige Avhandling 2016: A Randomized Trial of Interpersonal Psychotherapy and Cognitive Behavioral Therapy for Major Depressive Disorder : Predictors of process and outcome Ekeblad, Linköpings universitet Pilotstudie: (n=16) IPT for patients with eating disorder and co-occuring depression. Bäck, Gustafsson & Holmqvist

Tack! anna-karin@tjustbehandlingsfamiljer.se Några referenser: Weissman, M., Markowitz, J, & Klerman, G. (2007) ”Clinician´s quick guide to interpersonal psychotherapy” New York: Oxford University press . Law, R. (2013) ”Defeating depression – How to use the people in your life to open the door to recovery”. London: Robinson. Självhjälpsbok Whight, D. et al ”Interpersonal Psychotherapy for Bulimic Spectrum Disorders: A treatment guide” Finns översatt till svenska av Börje Lech, opublicerad. www.interpersonellpsykoterapi.se