Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning Det finns många frågor som rör implementering och tillämpning av barnets rättigheter. En av dem handlar om hur rättigheterna ska genomsyra hela organisationen och inte bara de verksamheter där barn finns på ett naturligt sätt, till exempel förskola, skola, socialtjänst och fritidsverksamheter. Genom forskning och beprövad erfarenhet vet vi att den politiska nivån spelar en avgörande roll för att olika frågor ska få genomslag i en organisation. Så visst är det möjligt att styra och leda med utgångspunkt i barnets rättigheter. är det möjligt?

Styra och leda för barnets rättigheter 2012-09-05 Styra och leda för barnets rättigheter Vilka kunskaper behövs? Vilka begrepp behöver ni känna till? Vad behöver ni göra? Vilka förutsättningar finns? För att kunna styra och leda med utgångspunkt i barnets rättigheter behöver vissa frågor ställas och helst besvaras. Den första frågan handlar om vilka kunskaper som behövs. Förutom att kunna sin egen politik och hur organisationen fungerar är det bra att känna till vilka rättigheter barn har. Det vill säga, vad de olika artiklarna i konventionen ger barn för rättigheter och vad det innebär för mig. Förtroendevalda har ett ansvar att bidra till att barn får sina rättigheter tillgodosedda. Den andra frågan rör centrala begrepp inom barnrättsområdet. Exempel på sådana begrepp är barn, barnperspektiv, barnets perspektiv, barnrättsperspektiv och barnsyn. Den tredje frågan innebär att ett antal beslut måste fattas. Sådana beslut kan handla om att arbetet bör utgå från den strategiska nivån och att det behöver systematiseras för att det ska vara möjligt att överblicka. Det behöver också finnas ett beslut om återrapportering till den politiska nivån. Den fjärde frågan som är viktig att se över är vilka förutsättningar just er organisation har för att kunna förverkliga barnets rättigheter. 2

Kunskapsutveckling Implementering Tillämpning Metoder Verktyg Den förra bilden kan sammanfattas som ovan: När kunskapsutveckling och implementering är i fas är tillämpning möjlig. Om kunskap saknas vet man inte vad som ska tillämpas och om implementering saknas är det alltid någon som kan säga att ”det här behöver vi inte göra för det finns inte beslut på det”. Det är i tillämpningen som verktyg och metoder väljs.

Varför? Svenska regeringen Konvention – juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Deklaration – frivilligt åtagande Traktatskonventionen – artikel 27 Nationell strategi antagen av riksdagen 2010 Barnrättighetsutredningen Regional och lokal nivå Varför ska vi då arbeta med barnets rättigheter i våra offentliga organisationer? En av anledningarna till att konventionen kom till var för att många ansåg att barn är omyndiga och därför behöver särskilt skydd. Hos många människor finns en inre drivkraft att göra det bra för barn och ingen skulle väl stå upp och säga att de inte vill att barn ska ha det bra i det samhälle de växer upp. Det finns även yttre drivkrafter som påverkar hur vi tänker och agerar i frågor som rör att barn har egna rättigheter. Den svenska regeringen beslutade 1990 att Sverige som land skulle gå med i konventionen (ratificera) och därmed förband sig Sverige som stat att följa de bestämmelser som finns i konventionen. En konvention är juridiskt bindande mellan de stater som har anslutit sig och oavsett hur det inre förvaltningssystemet ser ut ska staten verka för att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. En deklaration är ett frivilligt åtagande och man behöver egentligen inte göra något alls. Sverige har även anslutit sig till Traktatskonventionen, eller Genèvekonventionen som, i artikel 27, slår fast att en stat inte kan hänvisa till nationell lagstiftning för att inte följa en ratificerad konvention. Sveriges riksdag har även antagit en nationell strategi för arbetet med barnets rättigheter. I strategin finns bland annat nio principer som tar sin utgångspunkt i några av konventionens artiklar. År 2016 lämnade Barnrättighetsutredningen sitt betänkande där utredaren föreslår att konventionen inkorporeras. Alla dessa punkter är incitament för både den politiska nivån och ledningsnivån lokalt och regionalt för att aktivt arbeta med barnets rättigheter i sina organisationer. Hur ser beslutsfattande ut lokalt och regionalt? Se de två följande bilderna.

Har landstinget/regionen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja Rött = nej Gult = ej svar Sveriges Kommuner och Landsting har vid tre tillfällen (2011, 2013 och 2016) skickat ut enkäter till samtliga kommuner, landsting och regioner, 310. Enkäten innehöll sju frågor och två av dem rör beslutsfattande om arbete med konventionen lokalt och regionalt. Två av frågorna var om beslut finns i fullmäktige eller styrelse om att arbeta enligt konventionen. Den här bilden visar svaren för landsting och regioner. Samtliga har svarat att det finns ett sådant beslut.

Deklaration – frivilligt åtagande Har kommunen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja Rött = nej Gult = ej svar Deklaration – frivilligt åtagande Konvention – juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Traktatskonventionen – artikel 27 Svenska regeringen Lokal och regional nivå Samma sak gäller för den kommunala nivån. Här är svaren mer spridda. Blått är ja, rött är nej och gult innebär att kommunen inte svarat på enkäten eller just dessa frågor. För år 2016 finns ingen Sverigekarta för kommunerna. Den som syns här är för 2013. Kommunernas svar är mer osäkra och kan variera mellan jag, nej, vet inte och inget svar. Några av de kommuner som är röda på kartan ska vara blå och tvärtom. I länken nedan finns kartor till ppt där det är möjligt att se hur det ser ut i de olika länen. https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/barnetsrattigheter.106.html

Rättighetsbaserat arbete Om du är politiker – fatta beslut som är rättighetsbaserade och som går att genomföra Om du är chef – skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen Om du är medarbetare – använd rätt metoder för att tillämpa rättigheterna bland barn och unga Förstå – kunna – vilja Att arbeta rättighetsbaserat innebär att hela organisationen är involverad utifrån sina villkor och förutsättningar. Den politiska nivån ska fatta beslut med utgångspunkt i rättigheterna. Besluten ska vara realistiska och möjliga att följa upp och utvärdera. Barnrättsarbetet ska återrapporteras till den politiska nivån. Chefens roll är i huvudsak att skapa förutsättningar för medarbetarna att genomföra de politiska besluten. När det gäller barnrätten kan det handla om utbildningsinsatser, att skapa utrymme på APT för att diskutera hur barnrättsarbetet genomförs eller att diskutera olika typer av etiska dilemman som kan uppstå i möten mellan olika grupper av barn. Det kan vara medarbetare – föräldrar, medarbetare – barn, barn – barn eller prioriteringar mellan olika grupper. Medarbetare i organisationen är ofta de som möter barnen och det är viktigt att de får rätt verktyg och metoder för att kunna arbeta rättighetsbaserat. Implementeringsforskningens grundläggande principer synliggörs i barnrättsarbetet. Det är viktigt att förstå vilka beslut som är fattade, det ska vara möjligt att genomföra dem och det måste även finnas en vilja i verksamheten eller organisationen att genomföra besluten.

Rättighetsbasera alla processer Politisk styrning Struktur Ledning Kärnverksamhet Stöd Verksamhets-planering Administrativa rutiner Budgetarbete Långsiktig samhälls-utveckling Service och välfärdstjänster Myndighets-utövning Kvalitetsledning Uppföljning Kompetens-utveckling Den här bilden visar hur viktig hela organisationen är för att ett rättighetsbaserat arbete ska nå alla barn, varje flicka och pojke upp till 18 år. Den politiska nivån åskådliggörs här som ett tak, hela huset (organisationen) är beroende av att taket är helt så att det inte regnar in. Det vill säga hela organisationen är beroende av att beslut är rättighetsbaserade. För att kärnverksamheterna ska ha möjlighet att arbeta rättighetsbaserat behöver rättigheterna synliggöras i verksamheternas styrdokument och verktyg och metoder måste väljas och anpassas till syftet. Som exempel kan nämnas att utbildning ska anpassas till målgruppen. Även om det finns delar som är gemensamma för alla så finns rättigheter som har bäring på vissa verksamheter mer än andra. Förutom detta behövs en rad stödjande strukturer i organisationen. På ledningsnivå ska rättigheterna lyftas in i all verksamhetsplanering, i budgetarbetet och i alla uppföljningsprocesser. Om vi utgår från huset på bilden behöver rättigheterna även synliggöras i olika administrativa rutiner, i allt kvalitetsarbete och i planer för kompetensutveckling. Kultur Invånare: alla barn, varje flicka och pojke upp till 18 år

En god jordmån Beslut i fullmäktige Tvärpolitiskt förankrat Tydligt formulerade mål Förankring Samordningsansvar Arbetsgrupp Aktiviteter på olika nivåer Krav på uppföljning till politiken Genom forskning och erfarenhet vet vi att punkterna på bilden är förutsättningar för att en organisation ska ha möjlighet att arbeta rättighetsbaserat. Även om det inte behövs ett beslut i fullmäktige har det blivit praxis i Sverige och ett sådant beslut gör också att ingen i organisationen kan motsätta sig att arbeta med utgångspunkt i rättigheterna. Beslutet i fullmäktige kan sägas motsvara inkorporering på. Att ta med skrivningar om rättigheterna i de styrande dokumenten kan sägas motsvara transformeringen (att ta in lämpliga artiklar i relevanta lagar). Tvärpolitisk förankring är viktig, hela den politiska organisationen går åt samma håll och visar att det är viktiga frågor. Om det blir maktskifte vid val kan frågorna finnas kvar på dagordningen utan att bli ifrågasatta. Ju mer tydligt formulerad målen för barnrättsarbetet är, desto större chans att arbetet går att utvärdera så att man ser att det går åt rätt håll. Arbetet ska förankras på alla nivåer i organisationen. Det är en utmaning i sig, men viktigt för att alla ska känna sig informerade och delaktiga. Det är bra att ha en funktion som är samordningsansvarig för barnrättsarbetet. Det är inte meningen att den funktionen ska göra allt arbete utan mer inspirera andra att ta ansvar och hålla ihop arbetet så att det är möjligt att se om det är dags att ändra inriktning. Till samordningsfunktionen är det bra att knyta en arbetsgrupp eller liknande så att information och beslut snabbt kan nå hela organisationen. Eftersom det är viktigt med förankring i hela organisationen är det också viktigt att det sker aktiviteter på samtliga nivåer. Aktiviteterna ska förstås anpassas till mottagarna. Sist men inte minst är det helt centralt att det finns ett beslut om uppföljning till den politiska nivån. Det finns annars en risk att någon tycker att frågan är onödig eftersom den inte efterfrågas av den politiska nivån.

”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte” Meningserbjudande Inre motivation Konven- tionen ”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte” Yttre motivation I arbetet med barnets rättigheter kan man mötas av olika attityder till att barn har egna rättigheter. I Elizabeth Englundhs forskning om Landstinget Sörmlands implementeringsarbete visade det sig att intervjupersonerna på olika nivåer i organisationen, sammanlagt 47 st, intog olika hållningar till konventionen. Bilden visar fyra olika hållningar, placeringen på bilden innebär inget motsatsförhållande mellan de olika hållningarna utan mer att de utgår från konventionen. Klockan 12 - Meningserbjudande Här finns personer från alla nivåer i organisationen och de här personerna uttrycker att de ser konventionen som en möjlighet att besluta eller arbeta bättre och mer med utgångspunkt i rättigheterna. De har lagt till rättigheterna till det arbetet de redan gör. De har sett möjligheterna med konventionen. Ett pedagogiskt begrepp för detta är meningserbjudande. Konventionen kom som ett erbjudande till de här personerna och de såg meningen med det och börjad arbeta och fatta beslut på ett nytt sätt. De kan sägas ha en inre motivation, det var barnen som var utgångspunkten för några av de här informanterna. Klockan 6 – ”Det här gör vi redan” Vilka tror ni gömmer sig i den här gruppen? Jo, det är de personer som arbetar med barnen. De tänker att eftersom de arbetar med barnen så tillämpar de automatiskt rättigheterna. Så är det ju inte, tyvärr. Det finns inget som säger att man tillämpar rättigheterna i arbetet för att man arbetar med barn. Däremot kan man arbeta mycket bra med barn utan att arbeta rättighetsbaserat. Det är en utmaning att nå den här gruppen. Klockan 3 – ”Det här behövs inte” Den här gruppen arbetar med administration eller högre upp i organisationen och de uttrycker att den här frågan inte behövs för att den inte efterfrågas av den politiska nivån. Varför ska man arbeta med en uppgift som igen efterfrågar (en relevant fråga i sig)? Den dagen arbetat efterfrågas i organisationen kommer de här personerna göra vad som efterfrågas därför att en byråkratisk organisation bygger på det. De kan sägas ha en yttre motivation. Klockan 9 – ”Det här har ingen bäring på oss” Den sista gruppen har inga barn i sina verksamheter (till exempel geriatrik) och kan därför inte direkt se hur arbetet skulle kunna gälla även dem. Det finns ju barn överallt och om de här verksamheterna får hjälp med att hitta ”sina” barn och få lite hjälp med idéer som är anpasade till dem så kommer de att göra något. Ingen kan inte göra allt men alla kan göra något. Någon gång i barnrättsarbete är det troligt att man möter de här hållningarna, kanske i lite olika skepnader, och det är viktigt att förhålla sig till det och arbeta både systematiskt och strategiskt. ”Det här gör vi redan”

Implementeringsnycklar Styrning Det finns ett beslut som är fattat på högsta nivå om att arbeta med barnkonventionen Det finns ett beslut om återrapportering av barnrättsarbetet till den politiska nivån  Beslutad budget innefattar ett barnrättsperspektiv Förtroendevalda har fått utbildning om konventionen och dess tillämpning i beslutsprocesser Kunskap och statistik om barns uppväxtvillkor används som underlag för beslut Många efterfrågar indikatorer för barnrättsarbetet och det är oklart om någon verkligen gått i land med att identifiera några ännu. SKL har tillsammans med Barnrättskonsulterna arbetat fram ett antal implementeringsnycklar som kan användas för att följa upp barnrättsarbetet (de finns även på SKL:s hemsida: http://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/barnetsrattigheter/uppfoljningbarnrattsarbete.5536.html) Med hjälp av de olika punkterna kan man få hjälp att se vilka just min organisations styrkor och svagheter finns. Resultatet kan användas för att fatta nya beslut som driver barnrättsarbetet framåt i hela organisationen.

Implementeringsnycklar Ledning Chefer och medarbetare i hela organisationen har fått utbildning om konventionen och tillämpningen i respektive verksamhet Förutsättningar ges för att barnets rättigheter diskuteras och problematiseras på APT och andra centrala forum på arbetsplatsen Styrdokument i varje förvaltning innefattar ett barnrättsperspektiv Det finns nödvändiga arenor för samverkan där barnets rättigheter regelbundet diskuteras

Implementeringsnycklar Kunskapsutveckling Det erbjuds återkommande utbildningar om konventionen och dess tillämpning till hela organisationen Barnkonsekvensanalyser genomförs i hela organisationen när det gäller beslut av övergripande karaktär Prövning av barnets/barnens bästa görs i alla verksamheter Relevanta fördjupningsutbildningar i tillämpningen av barnets rättigheter görs i berörda arbetsgrupper

Implementeringsnycklar Det finns en strategiskt placerad funktion som har till uppgift att driva barnrättsfrågan i hela organisationen Det finns en instans dit varje barn som upplever sig ha fått sina rättigheter kränkta kan vända sig Det finns strukturer för att inhämta barns synpunkter inför beslut som rör barn på en generell nivå