Sjöar som ekosystem

Sjöar bildas genom landhöjning

Sjöns olika delar I alla sjöar går det att urskilja tre miljösystem: Litoralen (strandzonen) (delen av sjön där det finns vegetation) Pelagialen (fria vattenmassan) Profundalen (bottenzonen)

Sjöns olika delar

Sjöns olika delar Växter vid stranden Övervattensväxter (sumpväxter): rotade i vatten, gröna delar ovan vatten Exempelvis: Sjöfräken och bladvass Sjöfräken Bladvass

Sjöns olika delar Växter vid stranden Undervattenväxter: gröna delar under vattenytan, kan ha blommor ovan vattenytan. Kan delas in i långskottväxter och rosettväxter. Exempel på långskottsväxter är axslinga, exempel på rosettväxter är notblomster. Axslinga Notblomster

Sjöns olika delar Växter vid stranden Flytbladsväxter: har blad som flyter på vattnet. Har luftkanaler från bladen till rötterna. Exempelvis: näckrosor, gäddnate och andmat. Gäddnate Andmat

Sjöns olika delar Djur vid stranden Vid stranden finns djur som äter av vegetationen exempelvis olika snäckor. Sumpsnäcka Stor dammsnäcka Här finns också kräftdjur så som sötvattensgråsuggan

Sjöns olika delar Djur vid stranden Här finns också rovdjur som olika fiskar, vattenlöpare (skräddare) och buksimmare Abborre Vattenlöpare Buksimmare

Sjöns olika delar Växter och djur i den fria vattenmassan Plankton: organismer som svävar fritt i vattnet. Det finns både växtplankton och djurplankton. Växtplankton: producenter i det fria vattnet. Exempelvis grönalger, kiselalger, blågröna bakterier Kiselalger: Asterionella Tabellaria

Sjöns olika delar Växter och djur i den fria vattenmassan Djurplankton: äter planktonalger. Exempelvis hjuldjur, hoppkräftor och hinnkräftor. Fiskar: filtrerande fiskar äter djurplankton Hinnkräfta: Daphnia Hjuldjur: Keratella

Sjöns olika delar Liv på botten Saknar producenter På botten lever nedbrytare, t ex bottenslamrörmask och bakterier På botten produceras närsalter Cirkulation nödvändigt - närsalter behövs till plankton i den fria vattenmassan - syre behövs till bottendjur

Kompensationsnivå

Kompensationsnivå Kompensationsnivå: Över denna nivå i en sjö finns det tillräckligt ljus för fotosyntes. Producenter finns över kompensationsnivån. Den mängd ljus då växten tillverkar lika mycket socker i sin fotosyntes som förbrukas i dess cellandning Kompensationsnivå: Under denna nivå i en sjö finns det inte tillräckligt ljus för fotosyntes. Inga producenter finns under kompensationsnivån.

Vattnets cirkulation under året

Vattnets cirkulation under året Planktonalgernas variation 1. Låg temperatur och lite ljus → liten produktion av växtplankton 2. Varmare och ljusare → mängden växtplankton ökar. Fortfarande god tillgång på närsalter 3. Närsalterna har förbrukats. P.g.a. språngskiktet kommer lite närsalter upp till ytan → liten produktion av växtplankton 4. Höstcirkulationen för upp närsalter till ytan → mängden växtplankton ökar 5. Temperaturen och tillgången på ljus minskar → liten produktion av växtplankton

Olika typer av sjöar Tillrinningsområde: Det område varifrån sjöns vatten kommer. Sjöns egenskaper påverkas av omgivningarna runtomkring Tre typer av sjöar Näringsrik sjö (Eutrof) Näringsfattiga: (Oligotrofa) Klarvattensjö och Brunvattensjö

Olika typer av sjöar Näringsrika sjöar

Olika typer av sjöar Näringsrika sjöar Omges ofta av lövskogar eller åkermarker Neutralt eller svagt basiskt pH värde Stor växtlighet som ofta leder till ett rikt fågelliv Hög halt av plankton som ofta leder till syrebrist på botten Hög primärproduktion → stor aktivitet hos nedbrytarna → ökad cellandning → syrebrist under vintern → fiskdöd Lågt siktdjup

Olika typer av sjöar Näringsfattiga sjöar - Klarvattensjöar

Olika typer av sjöar Näringsfattiga sjöar - Klarvattensjöar Omges ofta av podsol eller fjällmarker pH är surt, värde ofta under 7 Få växter i strandzonen Låg halt av plankton Låg primärproduktion → liten aktivitet hos nedbrytarna → god tillång på syre Stort siktdjup

Olika typer av sjöar Näringsfattiga sjöar - Brunvattensjöar

Olika typer av sjöar Näringsfattiga sjöar - Brunvattensjöar Omges ofta av podsol, barrskogar och myrmarker pH värdet kan vara så lågt som 4,5 → drabbas hårt av försurning Relativt gles vegetation Mycket av humusämnena sjunker till botten tillsammans med döda organismer → stor aktivitet hos nedbrytarna → syrebrist vid botten Litet siktdjup