PRESENTATION AV PROJEKTET

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Göteborg Kvinnofrid Norra Bohuslän - Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
Österbotten.
Skolan i rörelse
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
UPPDRAG: •Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar •Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Inflytande.
Veronika Wiktorsson, Vetlanda kommun Ronny Örnros, Hultsfreds kommun
Nationell spridningskonferens Karlstad Barns rätt på rätt sätt – folkrätt i praktiken Var med och stärk barnets rättigheter!
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
Göteborgs universitet förnyas
Balansen Balanserad resultatredovisning med balanserat styrkort.
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 30 juni 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Augusti 2009.
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 31 mars 2012 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Februari 2010.
VAD ÄR ETT LYCKAT UTVECKLINGSARBETE?
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Forskning och utveckling/innovation i Norrbottens kommuner
Ungdomspolitiken i Sverige Ansvar nationellt: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdoms- och folkrörelseenheten Ungdomsminister: Nyamko Sabuni.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Samordning för Psykisk (o)hälsa
Effektivitet. Vad är effektivitet? En kundorienterad, effektiv och högklassig verksamhet förbättrar arbetsmotivationen bland de anställda och inverkar.
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Välkommen till ESF:s seminarium
Behov av habilitering och rehabilitering
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
1 Läns- regionförbunden 16 mars 2010 Plattform för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
Tidiga insatser för barn i förskolan
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
OECD Territorial Review of Sweden
Våga visa resultat i kulturverksamhet! Lena Dahlstedt Biträdande stadsdirektör
Greppa livet – projektet och erfarenhetsexperter Projektarbetare Marika Johansson.
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
Sociala investeringar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige reserverar 120 milj. för perioden Kommunfullmäktige reserverar 120 milj.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Vad är Hälsokällan? Uppdrag – att främja barn och ungdomars hälsa Arbetar i Fyrbodals Kommunalförbund i fjorton kommuner samt Lilla Edet Tre verksamhetsområden.
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Socialdepartementet. Bred delaktighet, samarbete och samråd.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Vad görs på nationell nivå för att förebygga marginalisering november 2015 Georg Henrik Wrede.
Metropolområdets förhandsutredning Utredarnas förslag om alternativ och en rekommendation 5 mars 2013 Jarmo Asikainen, Rolf Paqvalin, Kirsi Mononen, Pekka.
Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning är det möjligt?
ENLIGT ÖVERENSKOMMELSE FÖRNYANDE AV LEDNINGSAVTAL 2017
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Ett treårigt utvecklingsprojekt
Projektplan för /2017.
NTM-centralens förberedelser inför regionförvaltningsreformen
Presentation av tjänst
Fokus Yrkesutbildning VO
Vårljus Stockholmskommunernas egen barn- och ungdomsverksamhet.
Huvudstadsregion Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT
Huvudstadsregion Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Competence Academy – Public Sector
Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Utfall/resultat och produkter så här långt
Toppkompetens/ Gruppmentorskap för rektorer
Anpassad motion i tvåspråkiga kommuner
ULA nätverket 1. Jakobstad, After Eight 2. Vasa, Föregångarna
Förbättra klubbkvalitet
Presentationens avskrift:

TILLSAMMANS ÄR VI MERA Lape Nyland Program för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) / SHM PRESENTATION AV PROJEKTET Förändringsagent Hanna Tiirinki & Projektchef Maikki Arola

Syftet med projektet är att förnya tjänsterna för barn, unga och familjer Utgångspunkten för reformen är barnets rättigheter, familjernas mångfald, barn- och familjeorientering samt stärkande av de egna resurserna. Barnens, de ungas och föräldrarnas deltagande och erfarenhetsexpertis knyts nära samman med planeringen och genomförandet av reformen. I utvecklingsprogrammet sätt fokus på nätverksbildning av tjänster med låg tröskel för barn och familjer enligt en verksamhetsmodell med familjecentraler, en klientorienterad integrering av tjänster på specialnivå samt säkerställande av de tjänster som förutsätter den mest krävande specialkompetensen för de barn, unga och familjer som behöver dem.

Varför behöver vi ett program för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) i Nyland NULÄGE: Det bor mer än 420 000 invånare i projektområdet. Nyland är ett starkt tvåspråkigt område, andelen svenskspråkig befolkning är betydande i kommunerna. Formerna och nivåerna för samarbetet mellan kommunerna varierar. I många kommuner har fokus varit på de tjänster som gäller barnskyddet, eftersom där har behovet av utveckling varit mest akut. Antalet barnskyddsanmälningar har jämnats ut under de senaste åren. Öppenvårdstjänsterna har ökats i betydande grad Nya former av förebyggande arbete har införts PRIORITERINGAR FÖR UTVECKLINGSARBETET När det gäller utvecklingspotentialen sätts fokus på överföringen av tjänsterna inom det särskilda stödet i större grad till förebyggande tjänster Utvecklande av kund- och brukarorientering Utvärdering och förmedling av bästa praxis inom landskapets område I och med social- och hälsovårdsreformen behövs integration mellan olika aktörer: Social- och hälsovårdssektorn Småbarnspedagogik och undervisning ungdoms-, idrotts- och kulturverksamhet Församlingen, läroanstalter, organisationer, företag

Målsättningarna för LAPE-projektet i Nyland En Verksamhetsmodell för en barnvänlig kommun utvecklas och sprids vidare i projektkommunerna Verksamhetskultur som stärker barnets rättigheter och kunskapsbaserat agerande främjas En familjecentersmodell som fungerar som närtjänst skapas Småbarnspedagogiken, undervisnings- och läroanstaltsmiljöerna samt samfunden utvecklas Det individuella välbefinnandet stärks Nya verksamhetsmodeller skapas för att integrera specialkompetensen in i tjänsterna på basnivån Mångprofessionellt samarbete och kompetens utvecklas inom tjänsterna på specialnivån Familjearbetet och familjerehabiliteringen inom barnskyddet utvecklas

LAPE-projektet i Nyland Till kommunkonsortiet hör 18 kommuner: Högfors, Vichtis, Träskända, Hyvinge, Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi, Lojo, Lovisa, Lappträsk Borgå, Askola, Ingå, Tusby, Sjundeå, Sibbo, Raseborg och Hangö Dessutom har fyra samarbetspartner fått statsbidrag Nylands distrikt inom Mannerheims Barnskyddsförbund, Socialkompetens, Verso, FSKC Projektet administreras av Lojo stad ”Tillsammans är vi mera” fick 1,4 mn € i statsunderstöd av de sökta 1,67 mn € för tiden 1.2.2017-31.12.2018 Den totala budgeten är 1,75mn € Resekostanader, hyror och arbetstid kan användas som kommunernas egen andel. Tillsammans är vi mera

STÖDELEMENT FÖR FÖRÄNDRINGEN I LANDSKAPEN Strukturerna för samarbetet inom ramen för LAPE-arbetet i kommunerna och landskapen Samlar kommunerna, organisationerna, församlingarna, läroanstalterna, samkommunerna och andra utvecklare till ett kompanjonskap, länkar samman insatserna för att utveckla social- och hälsovårdsreformen/framtidens kommun Förändringsagent 100 % statsunderstöd Inspirerar, handleder kommunicerar, utvecklar, samordnar LAPE-arbetet inom landskapets område samt skapar en länk till de gemensamma utvecklingsinsatserna Utbildning och handledning Samordnande ledning, förändringsförmåga, barnvänlig förvaltning, möten med barn och ungdomar, verksamhetsmodellen Föra barnen på tal, yrkesövergripande samarbete Beslutsfattare, chefer, professionella; LAPE erbjuder Statsunderstöd Totalt utdelades 19 milj. euro till kommunerna (50-80 %) för genomförandet av LAPE samt för genomförande av ett pilotprojekt på det under åren 2017-2018 Gemensamma utvecklingsinsatser, kollaborativt lärande samt utvärdering

Administrering av projektet Projektledare Merja Kuusimurto Förändringsagent Hanna Tiirinki Projektchef Maikki Arola Projektkoordinatorerna Mikko Latva-Kiskola och Maarit Lindman SHM:s kontaktperson Tiina Ahtiainen SHM De andra landskapens förändringsagenter Förändringsagent Hanna Tiirinki Arbetsgruppen för social- och hälsovårdsreformen på landskapsnivå LAPE-gruppen i Nyland och projektets styrgrupp Projektchef Maikki Arola Kommunens LAPE-grupp Kommunens LAPE-grupp Förändring i verksamhetskulturen Kommunens LAPE-grupp Kommunens LAPE-grupp Projektkoordinator Mikko Latva-Kiskola Projektkoordinator Maarit Lindman Verksamhets-modellen med familjecentraler Småbarnspedagogiken, skolan och läroanstalterna som stöd för barnets och den ungas välbefinnande Utvecklande av tjänster på specialnivå och allra mest krävande nivå

Regeringens spetsprojekt, SHM,THL, UVM En länk mellan landskapet och det nationella utvecklandet En länk mellan andra projekt, bl.a. I&O, Huvudstadsregionens LAPE-projekt Inspirerar, motiverar och främjar genomförandet och förverkligandet av målen i LAPE Meddelanden från medlemskommunerna i landskapet till ministeriet NYLAND (Landskapets LAPE-grupp) Social- och hälsovårdsreformen i Nyland: medlem i en beredande arbetsgrupp för barn, unga och familjer Medlem i landskapets LAPE-arbetsgrupp Inspirerar, styr och bildar nätverk för förändringsarbetet i landskapet Synliggörande av verksamhetsrelaterade gränsytor Landskapen informeras om LAPE MEDLEMSKOMMUNER (Kommunernas LAPE-grupper) Stöd till kommuneras eget LAPE-arbete Synliggörande av verksamhetsmodeller Skapande av kontaktytor mellan medlemskommunerna Kommunikation med kommunerna och landskapets aktörer samt invånarna Förändringsagenten i LAPE-förändringsprogrammet på nationell, regional och kommunal nivå Tillsammans är vi mera Spetsprojektets mål Lanskapets mål Kommunernas mål 18.9.2018 Förändringsagent Hanna Tiirinki

Utvecklingshelheterna på landskapsnivå Nätverksbildning för tjänster med låg tröskel Förändrad verksamhets-kultur Verksamhets-modellen med familjecenter Småbarns-pedagogiken och skolan som stöd för barnets välbefinnande Utvecklande av tjänster på specialnivå och på krävande nivå Nätverksbildning för tjänster på specialnivå

Referensramen för projektet Nedan alla insatser som utvecklas i Nylands LAPE-projekt: 1 Verksamhetskultur som baserar sig på barnens rättigheter och på kunskap Utvecklande av en verksamhetsmodell för barnvänlig förvaltning 2 Familjecentermodell/ familjecenter som verksamhetsmodell 3 Småbarnspedagogiken, skolan och läroanstalterna som stöd för barnens och de ungas välbefinnande. Det gemensamma välbefinnandet förstärks samt dess innehåll och metoder utvecklas Innehållet i arbetet för individuellt inriktad elevhälsa fördjupas och nya metoder utvecklas. Utvecklande och piloteering av familjecenterverksamet som inkluderar samarbete med skolan och småbarnspedagogiken Stärkande av stöd för föräldraskapet och parförhållandet Utvecklande av tjänster i skilsmässosituationer så att barnets bästa, försonlighet och ett fungerande samarbetsföräldraskap främjas Införande av ”verktygslådor” med evidensbaserade metoder för tidigt stöd och vård samt handledning i föräldraskap. Utvecklande av lågtröskelservice för asylsökande och invandrarbarn och deras familjer 4 Utvecklande av tjänster på specialnivå och allra mest krävande nivå Specialkompetens förenas med tjänster på basnivå och nya processmodeller införs för att möjliggöra en vertikal integration För att möjliggöra en horisontell integration sammanförs mångprofessionella aktörer på specialnivå och nya verksamhetsmodeller skapas. Familjearbete och familjerehabilitering inom barnskyddet

Beskrivning av tidsschemat och projektets faser Administration och koordination av projektet (under hela projekttiden) Styrgruppsarbete (Landskapet Lape) Samordning av delhelheter Utvecklande av samarbete Uppföljning och rapportering av projektets ekonomi Kommunikation, information och rapportering Konkurrensutsättning av serviceproducenter och styrning av genomförande KUNSKAPSLEDNING (under hela projekttiden) Aktuellt läge för tjänster för barn, unga och familjer i de olika kommunerna Insamling, analys och utbyte av befintlig information och data Likheter och skillnader i kommunernas servicesystem Kartläggning och insamling av information om tjänster, tjänstebeskrivningar, tjänsteprocesser, metoder och verktyg Definition av andra informationsbehov Insamling och analys av data FAS 1: DEFINITION (VÅREN - SOMMAREN 2017) Tillsättande av arbetsgrupper och precisering av målsättnigarna för dem Beskrivining av landskapsmässiga och lokala verksamhetsmodeller Utarbetande av preliminära kundprocesser och tjänstebeskrivningar, komplettering av befintlig information, utvärdering och sammanställning av information Utvärdering av de verktyg och metoder som ska användas och beslut. Konkret planering av de verksamhetsmodeller som ska testas och beslut om dessa Kundsegmentering FAS 2: SMIDIGA FÖRSÖK OCH SPRIDNING AV RESULTAT (HÖSTEN 2017 – hösten 2018) Arbetsgruppernas aktiva verksamhet och verksamhetsstyrning Försök med valda verksamhetsmodeller och verktyg i kommunerna eller konsortier som omfattar ett antal kommuner Förändringsledning, utbildning och kompetensutveckling Utvärdering och vidareutveckling av verksamhetsmodeller och spridning av deras resultat Beredning av implementering och förankring på landskapsnivå FAS 3: utvärdering och omfattande Implementering (HÖSTEN 2018) Etablering av verksamheten i arbetsgrupperna Planering av implementeringen av de strukturella förändringarna i verksamhetsmodellerna, utvärdering av förutsättningarna, införande av verksamhetsanvisningar Ibruktagande av valda verksamhetsmodeller och verktyg Utvärdering av de åtgärder och effekter som föranleds av förändringen med tanke på genomslag och produktivet, görs som en del av det tvärgående temat för kunskapsstyrning Dokumentation av resultaten / slutrapport

#lapemuutos #lapeuusimaa #lapeförändring #lapenyland Tack! #lapemuutos #lapeuusimaa #lapeförändring #lapenyland Lape Uusimaa http://www.fskc.fi/vart_jobb/projekt/lape/tillsamman_ar_vi_mera/ Förändringsagent Hanna Tiirinki Projektchef Maikki Arola Projektkoordinator Mikko Latva-Kiskola Projektkoordinator Maarit Lindman