Möjligheter och utmaningar för svensk köttproduktion Åsa Odell vice ordförande LRF, ordförande i LRFs Köttdelegation

GUD Globalisering Urbanisering Digitalisering Omvärldsspaning, vad händer runt om kring oss. Globalisering – TTIP Urbanisering – Vad vi äter Digitalisering – Ny teknik Hur vi som företagare i de gröna näringarna – ja, i DET GRÖNA NÄRINGSLIVET – kan dra fördelar och förhålla oss till de här stora megatrenderna

Tre grundpelare för hur LRF lyckas Människorna, vi Resurserna, Naturkapitalet Företagen, en närande sektor Men en sak som är viktigt när vi tittar på detta är tre grundpelare som alla spelar roll för hur väl LRF lyckas: • Den första är människorna. Kreativiteten, entreprenörskapet och det tekniska kunnandet som vi besitter. En unik kunskap. Men också kunnandet och respekten för djur och natur. Ägandet och brukandet av marken. Förvaltandet och förädlandet av livsviktiga råvaror, den gröna cellen som ständigt förnyas. Det är det som förenar oss i det gröna näringslivet. Och det är genom LRF som vi blir starka tillsammans. • Den andra är resurserna. Som vi gör så mycket av som möjligt. Och kan så mycket om. Ett mycket värdefullt kapital. Som vi kallar naturkapitalet. Ett slags samlingsnamn för oumbärliga resurser om man så vill. Vi människor förlitar oss på de här resurserna. Men det är vi bönder som vet att förvalta dem. Kunskapen har vi i våra huvuden och i händerna. • Den tredje är företagen. För vi är entreprenörer och företagare nästan allihop. Vi tillhör den närande sektorn, som bygger Sverige. Vi står för 4 procent av BNP och skapar jobb och sysselsättning i många led, till långt fler än oss själva. Det finns undersökningar som visar att investeringar i våra företag är 23 procent mer lönsamma än i andra näringar, att det alltså lönar sig väldigt bra att satsa på det gröna näringslivet. Värt att komma ihåg.

Svenskt kött är viktigt för konsumenter bonden och samhället! Allt fler konsumenter efterfrågar ett tydligt ursprung och värderar de mervärden som finns i svensk köttproduktion Ca 20% av konsumenternas utgifter för livsmedel är kött Ca 25% av värdet på gårdsnivå kommer från kött Ca 50% av all jordbrukareal är vall och betesmark Ca 50% av svensk spannmål används som foder i Sverige En ökad svensk köttproduktion skapar sysselsättning, öppna landskap, biologisk mångfald, mindre antibiotikaanvändning och lägre klimatpåverkan!!

Kött svarar för ca 20% av konsumenternas betalning för livsmedel och drycker Källa SJV

Värde på gårdsnivå 2015 (prel) Kött 10 miljarder Mjölk 9 Spannmål 7,5 Trädgård 7 Oljeväxter, socker 2 Fjäderfä 2,5 Källa LRF. Exkl. värdet av vall och EU ersättningar

Konsumtion och produktion nötkött

Konsumtion och produktion griskött

Konsumtion och produktion lammkött

Antalet förprövade stallar ökar men är fortfarande för lågt för att skapa tillväxt Gris Nöt

Syfte och mål för LRF Kött LRF Kött skall öka de svenska köttproducenternas och branschen förutsättningar för lönsamhet, konkurrenskraft och tillväxt genom arbete med Köttspecifik näringspolitik Omvärlds- och marknadsanalys Kommunikation Initiera verksamhet som stödjer utveckling av marknad, företagande och primärproduktion Arbetet bedrivs i nära samverkan med övriga experter på LRF, Svenska Köttföretagen, Svenskt Kött AB, Gård & Djurhälsan och andra branschaktörer

LRF Köttdelegation LRF Kött Åsa Odell, LRF, ordförande Jan Forsell, Sveriges Nötköttsproducenter, v.ordf Lennart Nilsson, LRF Mattias Espert, Sveriges Grisföretagare Magnus Jönsson, Svenska Fåravelsförbundet Lena Åsheim, Sveriges Djurbönder Hans Agné, Svenska köttföretagen, Adjungerad LRF Kött Grisansvarig Margareta Åberg Nöt/Lammansvarig Viktoria Östlund Köttdelegationen och LRF Kött för LRFs talan i köttfrågor och beslutar om LRF Kötts inriktning, omfattning och prioriteringar inom ramen för tillgänglig finansiering. Delegationen består av representanter från intresseföreningarna samt LRFs riksförbundsstyrelse.

Mål på kort sikt Mål på lång sikt Svensk köttproduktion har tillväxt Konkurrenskraftig produktion med god djuromsorg och miljöhänsyn Mål på lång sikt Svensk produktion ökar med 60% till 2030 genom investeringar och ökad produktivitet

LRF Kött strategi - Påverkansarbete och medverka i satsningar Fortsatt kommunicera mervärden i svensk köttproduktion, speciellt Hälsa/Miljö/Klimat samt behov av konkurrenskraftiga villkor Konkurrenskraftiga villkor - Modernisera regelverk eller Kontroll/Djuromsorgsprogram som ökar konkurrenskraften med bibehållen god djuromsorg - Politisk ersättning för merkostnader som inte går att ta ut i marknaden i form av djurvälfärds- och miljöersättningar - Rovdjurspolitik som inte försvårar en effektiv betesdrift - Hävda svenska intressen för mer likvärdiga konkurrensvillkor i EU Underlätta och stimulera ökad export Utveckling av utbud och kvalitet på rådgivning samt stöd till företagare som vill investera och utveckla sin köttproduktion Lättillgänglig omvärlds- och marknadsanalys som stöd för köttföretagare

Utmaningar för svensk köttproduktion Behov av en Nationell livsmedelsstrategi med tydligt fokus på tillväxt, konkurrenskraftiga villkor och långsiktighet Behov av mer målstyrd lagstiftning med minskad detaljreglering för att kombinera god djuromsorg och miljöhänsyn med ökad konkurrenskraft Dålig lönsamhet har inneburit mycket låg nivå på investeringar i djurstallar och det finns ett stort behov av nyinvestering Minskade volymer och pressad lönsamhet har lett till försämrad FoU, rådgivning mm som nu kräver satsningar Förändrad slakteristruktur har lett till minskad konkurrens om slaktdjur i vissa delar av landet Köttdebatter av olika slag!

Nuläget

Välj svenskt för klimatet! Svensk produktion hör till de bästa i världen och det är skillnader mellan olika länder. Om man jämför utsläpp från animalieproduktionen i olika delar av världen ligger Europa lägst för nötkött och mjölk. Utsläppen från svenskt nötkött är cirka 25 procent lägre än medelproduktionen i EU Utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen. För nötkött, mjölk och kyckling har svenska produkter lägsta eller näst lägsta utsläpp per kg produkt.

Detta driver LRF i livsmedelstrategin Tillväxtmål som styr politiken mot ökad produktion och som balanserar andra samhällsmål (miljömål) Genomför konkurrenskraftsutredningens förslag på djur- och växtskyddsområdet.

Kommunikation Livsmedelstrategin Politiska kontakter och möten, vi behöver komma till en dialog Debatt nationell tidning eller större regional Politikermiddagar (M, S, Mp, C + Skatteutskottet) Regional mobilisering gentemot politiker, främst Mp och S Filmer, twitter: #livsstrat och/eller #väljsvmat Ev. gemensam aktivitet på Almedalen, tillsammans med Lantmännen Påverkan inför höstbudgeten, håll i – håll ut!!

Möjligheter för svensk köttproduktion Allt fler konsumenter värderar de mervärden vi har i svensk köttproduktion och en ökad efterfrågan på svenskt kött Allt fler kommuner börjar ställa krav minst i nivå med svensk lagstiftning vid upphandling Ökad support från regering och myndigheter för export-godkännande till Kina mfl som värderar vissa detaljer högre God tillgång till mark, vatten samt duktiga företagare Branschen har utarbetat gemensamma Handlingsplaner för att bidra till ökad konkurrenskraft och tillväxt En ökad svensk köttproduktion bidrar till öppna landskap, biologisk mångfald, mindre antibiotikaanvändning och lägre klimatpåverkan vilket krävs för en hållbarare konsumtion

Samarbete ICA – LRF Mål Kommunicera svenska mervärden för att öka efterfrågan och konsumenternas betalningsvilja för svenska råvaror Öka andelen och försäljningsvärdet av produkter med svenska råvaror i ICA

Exempel på kommunikation, reklam och PR. ICA breddar de svenska sortimentet Julannons 2014 Bilaga i DN Julannons 2015 Produktexponering butik

Hitta svenska varor i butik

Märket visar att produkten uppfyller kriterierna: Alla djur ska vara födda och uppfödda i Sverige Odling ska ha skett i Sverige All förädling och packning ska ha skett i Sverige I sammansatta produkter, det vill säga en produkt med minst en tillsatt ingrediens, ska minst 75% av den färdiga varan vara svenskt. Vatten räknas inte. Kött-, ägg- och mjölkråvara ska alltid vara 100% svenskt, även i sammansatta produkter. 2018-09-18