Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vägen från forskning till evidensbaserad praktik
Advertisements

SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
EBP-cirkel 1 INGEGERD BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
VÄLKOMNA!. Åsa Lindh vd Trygghetsstiftelsen En sammanhållen omställningskedja.
Hållbar upphandling för en hållbar utveckling. Vårt uppdrag Landsting och regioner bedriver sina verksamheter så att de främjar en hållbar utveckling.
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
1 Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Blekinge Processledare Sten Eklund och RosMarie Nilsson
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
Vad är evidensbaserad praktik? Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens.
Temagrupp Hälsofrämjande arbetsplats 15 mars 2016 Mariette Veideskog HR-strateg, Landstinget i Uppsala län Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Välkomna till HFS-nätverkets presidie- och årsmöte Den 22 mars 2017
Status från kundgrupperingarna i arbetet med framtida vårdinformationskoncept Alla landsting är engagerade i upphandling eller utveckling av framtida vård-informationskoncept.
Aktuell information augusti 2017
Återkoppling från Socialstyrelsens workshop 27/
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Patientsäkerhetskonferens
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Länsgemensam ledning i samverkan
Kommunerna tar över ansvar för att utföra viss hälso- och sjukvård i gruppbostäder och daglig verksamhet enligt LSS Anna-Lena Möllstam Tf enhetschef Sociala.
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Klassifikation av vårdåtgärder
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Analysseminarium – ÖK februari
Välkomna till Sydöstra sjukvårdsregionen Sveriges bästa sjukvårdsregion.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Sydöstra sjukvårdsregionen
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nyckeltal för socialtjänst
Förstärkt föräldra- och barnperspektiv i missbruks- och beroendevården - överenskommelse mellan regeringen och SKL, Kunskap till Praktik. - överenskommelse.
Verksamhetsplan 2015 Mål med verksamhetsplanen
Samverkan inom missbruks- beroendevården i Dalarna Länsövergripande överenskommelse mellan kommunerna och landstinget Länsdagen Regionala.
Hjälpmedelsförskrivning
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016
Vård- och insatsprogram (VIP) – inom programområde psykisk hälsa
Välkomna! Utbildning för sköterskor förskrivning av madrasser
Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen
Förskrivarutbildning Hjälpmedel vid rörelsenedsättning
Riskbruk - missbruk – beroende av alkohol narkotika läkemedel dopning och spel om pengar Samverkan; mellan huvudmännen Regionen såsom primärvård, specialistpsykiatri,
Avdelningen för vård och omsorg
En demensstrategi för Sverige – hur jobbar vi vidare?
Förskrivarutbildning Kommunikations- och kognitionshjälpmedel
Målbild för den sjukvårdsregionala samverkan.
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Diagnos och delaktighet
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Åtgärdsvalsstudie - Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö SL Riggert Anderson.
Nationella riktlinjer
Återkoppling- remisshantering av revidering Västbus riktlinjer
Kartläggning av stöd- och ledningsprocess
Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott
Västra Götaland idag Värmland Örebro (Östergötland) Västra Götaland
Dokumentera rätt i vården
VÄGAR TILL MEDBORGARMAKT. Brukarinflytandets olika nivåer: FYRA VÄGAR TILL MEDBORGARMAKT. Brukarinflytandets olika nivåer:   ■ INDIVIDNIVÅ När du.
Certifiering av astma, allergi och KOL-mottagning
MALG Östergötland Boel MALG logga och motiveringen till priset
Agenda Projektets uppdrag Vad har projektet identifierat?
Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Temagrupp Psykiatri Rapport från möte
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Projekt bäckenrehabilitering 2019
Presentationens avskrift:

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård SKL möte för processledare och nyckelpersoner 2013-10-17 Maria Branting

Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Faktabaserad beslut vid fördelning av resurser Utveckling och uppföljning av kvalitet

Vad är nationella riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Fördelning av resurser Stödja systematiska beslut om resursfördelning Ge underlag för beslut om organisation Ge underlag för lokala och regionala vårdprogram

Vem riktar sig riktlinjerna till? Politiker, tjänstemän och verksamhetschefer Övrig vård- och omsorgspersonal Patienter, brukare och anhöriga

En del av en evidensbaserad praktik den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis  den berörda personens erfarenhet och önskemål den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter

Vad består riktlinjerna av? Stöd för styrning och ledning – riktar sig till beslutsfattare Centrala rekommendationer med konsekvensbeskrivning Indikatorer för uppföljning Vetenskapligt underlag Sökbar databas på webben Patientversion

Sök i riktlinjerna på webben

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007

Områden i riktlinjerna Alkohol Narkotika Läkemedel Men inte dopning, nikotin eller spelberoende

Områden i riktlinjerna Medicinska test Bedömningsinstrument Läkemedelsbehandling (inkl. LARO) Psykosocial behandling Ungdomar Samsjuklighet (psykisk sjukdom) Psykosociala stödinsatser

Riktlinjeprocessen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS-UNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer MÄTA & FÖLJA UPP Faktagrupp tar fram underlag. Prioriteringsgrupp består av 25 personer från både hälso- och sjukvård och socialtjänst som arbetar med missbruksvård. Tillsatta genom nomineringar från regionerna, geografisk spridning.

Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder med liten nytta i förhållande till kostnaden som kan betecknas som andrahandsval där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/motstridigt och det finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd Icke-göra, FoU.

Riktlinjeprocessen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS-UNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer PRELIMINÄR VERSION - regionala seminarier MÄTA & FÖLJA UPP

Syfte med de regionala seminarierna Ge regionerna en uppfattning om vilka beslut de behöver ta för att kunna implementera riktlinjerna Främja dialogen mellan beslutsfattare och profession Bidra till samarbete mellan olika huvudmän i samma region Få återkoppling på riktlinjerna

Innehåll på seminarierna GAP-analys: dagens praxis i förhållande till riktlinjernas rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av att införa riktlinjerna: - konsekvenser politisk/administrativ nivå - konsekvenser verksamhetsnivå Indikatorerna – relevanta för att mäta kvalitet i missbruksvården? Speglar de rekommendationer som är viktigast att följa upp? 2018-09-17

Kontaktpersoner/samordnare och arbetsgrupper Hälso- och sjukvården NSK utser kontaktpersoner för respektive hälso- och sjukvårdsregion Socialtjänsten Kontaktpersoner på länsnivå för kontakt med nationell nivå i frågor som rör kunskapsstyrning och kunskapsutveckling 2018-09-17

Förslag regioner för seminarier Norrbotten/Västerbotten Jämtland/Västernorrland Sörmland Uppland/Västmanland Dalarna/Gävleborg Värmland Örebro Stockholm/Gotland Blekinge/Halland/Kronoberg Jönköping/Kalmar/Östergötland Västra Götalandsregionen Skåne

Riktlinjeprocessen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS-UNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer UPP- DATERING PRELIMINÄR VERSION - regionala seminarier SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP

Tidsplan Publicering preliminär version slutet av mars 2014 Regionala seminarier april-juni Slutversion mars 2015

Regeringsuppdrag - Fördjupad kartläggning av LARO

Uppdraget Utveckla kunskapen om tillgänglighet och omfattning av LARO Utveckla kunskapen om förskrivning och läckage inom och utom programmen Öka kunskapen om dödsfall som är relaterade till läkemedlen Ta fram underlag för och genomföra en översyn av regelverket (föreskriften) Klargöra förutsättningarna för att följa upp utfall och kvalitet av LARO-behandling på individ- och verksamhetsnivå med hjälp av registerdata

TACK. maria. branting@socialstyrelsen. se www. socialstyrelsen TACK! maria.branting@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer