Utbildning i SIP Samordnad Individuell Plan Fördjupningsutbildning rörande vuxna Samordnad individuell plan heter också ” individuell plan enligt SoL eller HSL” enligt Socialstyrelsens termbank, vilket vi förkortat SIP. SIP gäller för personer i alla åldrar oavsett vilka behov av vård och stöd man har från flera utförare som behöver samordnas. Fråga om alla hittar till de rutiner som finns på lokal eller regional nivå gällande SIP? De kan finnas på en webbsida som ert samordningsförbund har. 2018-02-19 karin.lindstrom@skl.se , viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Innehåll Varför och när behövs SIP? Röster om SIP (Film) Vilka yrkesverksamma Vanliga orsaker till krockar För att lyckas behövs Handlar om bedömning Exempel på behov av samordning Ingredienser för kvalité på SIP Mötesstruktur – Mötescirkeln SIPkollen SIP supporten ” Fråga Viveca” De här punkterna kommer vi kort att gå igenom 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Varför behövs SIP Verksamheter inom kommun, landsting och statliga myndigheter utvecklar sig mot att bli alltmer specialiserade, experter på just sitt sakområde, vilket är positivt MEN …. det medför också att olika verksamhetskulturer växer fram med egna begrepp och rutiner som underlättar arbetet inom den egna verksamheten men försvårar när man ska arbeta tillsammans med andra verksamheter. Eller Vi organiserar oss i struprör med vattentäta skott mellan olika huvudmän. Inom respektive stuprör organiserar vi oss i sugrör, (enheter) och inom stuprören i hårstrån (grupper). Vi kan ha olika dokumenthanteringssystem inom en verksamhet, vilket inte underlättar när vi behöver samordna vårt arbete. Om individens behov inte överensstämmer med någon verksamhets uppdrag så är risken stor att den skickas runt mellan hårstråna, sugrören och stuprören, utan att den får det stöd som den behöver och har rätt till. På bilden ser ni patienten/brukaren i mitten. De större rektangulära rutorna visar olika verksamheter som patienten/brukaren kan ha kontakt med till exempel socialtjänst, psykiatri, försäkringskassa, arbetsförmedling mm. Det är många verksamheter att hålla reda på men sedan finns det inom varje verksamhet olika verksamhetsföreträdare som brukaren/patienten behöver ha kontakt med. Lägg därtill att en del av personerna regelbundet byts ut p g a föräldraledighet, sjukskrivning, ledighet, de slutar , omorganisationer m m Brukaren/patienten får berätta ”sin historia” om och om igen och dessutom förmedla vad de olika verksamhetsföreträdarna säger och tycker om den hjälp som brukaren/patienten behöver. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

När behövs SIP ? och Pågående stöd från flera verksamheter eller Behov av stöd från flera verksamheter Behov av samordning En samordnad individuell plan ska göras/upprättas när: Någon behöver stöd/hjälp från kommunens socialtjänst och landstinget hälso- och sjukvård och det finns ett behov av samordning för att individen ska få den hjälp hen behöver. Lagstiftaren tycker inte att det spelar någon roll om den enskilde har pågående stöd/insatser från verksamheterna sedan tidigare eller inte. Planen ska upprättas när den enskilde har behov av samordning och samtycker till detta. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Vilka yrkesverksamma? Alla som arbetar inom socialtjänst är skyldiga enligt denna lagstiftning att ta initiativ om behov upptäcks Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård är skyldiga enligt denna lagstiftning att ta initiativ om behov upptäcks Privata utförare som kommun och landsting har slutit avtal med är skyldiga, enligt denna lagstiftning, att initiera en SIP om behov upptäcks Förskola, skola, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Kriminalvård, Statens Institutionsstyrelse är inte skyldiga, enligt denna lagstiftning, men kan delta. Lokala ök/rutiner gör det möjligt för dem att arbeta med SIP fullt ut. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

SIP är ett verktyg för samordning SIP är framförallt ett verktyg som ska användas för att individen ska få det stöd och den hjälp hen behöver och har rätt till utifrån sina behov. Ett verktyg för att samordna det stöd verksamheterna ger. Insatserna behöver samordnas så att de skapar en helhet för brukaren/patienten. Pusslet behöver bli helt! 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Röster om SIP Patient/brukare: SIP spar tid för mig Varför kommer inte representanter från X till mötet? Ansvariga parter förstår att de behöver hjälpa varandra. Jag får en plan, jag vet vad som ska hända I planen ser jag vem som ska göra vad inkl jag själv Bra att veta vet vem jag ska kontakta SIP hade behövts för flera år sedan Exempel på några spontana synpunkter från patient/brukare om SIP som vi inom projekt Uppdrag psykisk hälsa fått höra. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Röster om SIP Profession: SIP tar tid. Det svåraste är att hitta mötestider. Varför kommer inte representanter från X till mötet? Viktigt att ha mandat när man är med på möten Det är bra att man kan mötas både fysiskt och med hjälp av teknik Varför finns inte en digital SIP som kommun, landsting och brukare kan använda? Exempel på några spontana synpunkter om SIP som vi inom projekt Uppdrag psykisk hälsa fått höra via telefonsamtal, mail eller ute på konferenser. Så här kan professionerna uppfatta det. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Daniel Nordengren Karlskoga Film om 2,37 min 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

I de SIP-möten du deltagit i vad blev bra och vad blev mindre bra? Prata med varandra 2 och 2, ca 5 minuter. Fånga upp reflektioner i rummet. Skriv gärna ner reflektionerna så att alla kan se. När blev det bra respektive mindre bra? Ni kan kunna återknyta till dessa under utbildningen. . 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Vad ser du ? (En gammal eller ung kvinna?) Vi som arbetar inom socialtjänsten och hälso-och sjukvården har olika utbildningar. Vi är tränade att se, förstå och kunna olika saker… sjuksköterskor, läkare, kuratorer, socialsekreterare, pedagoger, psykologer med flera. När vi så tillsammans med patienten/brukaren ska upprätta en SIP kan vi uppfatta personens behov av insatser och stöd på olika sätt. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Vanliga orsaker till krockar Osäker på sitt eget uppdrag/ansvar Känner inte till andras uppdrag/ansvar Inte överens om problembilden och hur hjälpen ska ges Saknar mandat Ekonomiska frågor, t.ex. ersättningssystem och avgifter Konsekvens: Tycker att andra ska göra Struntar i att komma på möten Ingen tar ansvar Verksamheter har olika uppdrag, olika budget, arbetar med stöd av olika lagstiftningar och det händer då och då att verksamheterna krockar med varandra när de ska samverka i arbetet med SIP. Vanliga orsaker till krockar: Hur väl känner den som deltar i arbetet till sin verksamhets uppdrag och sitt eget ansvar? Hur väl känner den till de andras uppdrag och ansvar? Är man tillräckligt överens om problembilden? Har man mandat? Hur ska man fördela kostnaderna? Tycker att andra ska göra – helst den som inte är i rummet Koncentrerar sitt arbete att hitta en gräns mellan verksamheterna … När en SIP upprättas ska inte företrädare från verksamheter sitta tillsammans med patienten/brukaren och gräla om vem som ska betala för det stöd som patienten/brukaren är i behov av. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

För att lyckas behövs Tydliga och kända ansvarsfördelningar/rutiner Lednings-system Tydliga och kända överenskommelser Tro på samarbete Grunden för att lyckas med samverkan och SIP är ett tydligt ledningssystem i era respektive organisationer/verksamheter. Vet ni var ni hittar information om överenskommelser mellan kommunen och landstinget rörande de patientgrupper ni jobbar med? Är överenskommelserna tydliga? Vet ni var det finns information om SIP på nationell, regional och/eller lokal nivå? Har ni tydliga ansvarsfördelningar och rutiner som beskriver hur ni ska arbeta med SIP och hur ni ska samverka? 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

? Handlar om bedömning HSL SoL Patient/ Brukare Om SIP kan vara till nytta eller inte är alltid en bedömning. Bedömningen handlar om det underlättar för patienten/brukaren. En bedömning som hälso- och sjukvårdens och/eller socialtjänstens personal ska göra. Om någon begär en SIP ska det i princip göras. Ni KOMMER ATT GÖRA OLIKA BEDÖMNINGAR! Det finns inga begränsningar för vem som kan få en SIP. Den gäller alla som har behov av samordning oavsett ålder och problem. Man kan både ha lite enklare och en mer komplex problematik. Det som styr är att det finns ett samordningsbehov. Kommunen och landstinget har skyldighet att bevaka att de brukare/patienter som har behov av SIP får det oavsett vem som utför vården. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Ex på behov av samordning När brukare har insatser från verksamheter och behöver veta vem som gör vad När brukare hänvisas mellan verksamheter och dessa inte är överens om hjälpen När brukare får stöd från olika håll kan verksamheterna sinsemellan ha behov av att veta vad de andra gör för att kunna ge rätt stöd Exempel på situationer när det kan finnas behov av samordning 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Ex behov av samordning När det är stressigt och svårt för brukare och anhöriga att samordna vårdkontakter När fler kompetenser behövs för att komma fram till hur man bäst kan hjälpa När stödet behöver ges i särskild ordningsföljd En insats förutsätter en annan insats 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Ex på grupper som behöver SIP Personer med långvariga (psykiska och fysiska) funktionsnedsättningar komplexa sociala problem långvarig arbetslöshet och i behov av arbetsrehabilitering långvarigt missbruk med åtföljande sociala och psykiska problem sammansatta vård- och omsorgsbehov, multisjuka äldre Samt utsatta barn och ungdomar och hemlösa Vilka andra grupper kan ni komma på? 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Ingredienser för kvalité på SIP Tydligt syfte och mål Delaktighet God förplanering Goda möten Uppföljning Utvärdering SIP är inte bara en plan eller ett möte, det är en hel arbetsprocess med olika steg. Den kan vara lång och sträcka sig över flera år eller över en kortare tid. I era lokala rutiner finns mer detaljer om hur en process kring SIP kan se ut Kort beskrivning av processens olika steg Sip:en startar när ett behov av samordning upptäcks och ni bedömer att en SIP behövs. Samtycke inhämtas från patienten/brukaren - utan samtycke ingen SIP. Planering tillsammans med patient/brukare om vilka huvudmän/verksamheter som behövs på mötet. Kallelse till möte skickas ut med aktuell frågeställning. Möte hålls där de olika aktörerna tillsammans med patient/brukare pratar om frågeställningen samt vilka insatser som behöver ges från de olika aktörerna. Planen upprättas. Därefter arbetar alla i enlighet med planen. Uppföljning görs för att bedöma om en ny SIP behöver upprättas eller om man kan avsluta den då behovet av samordning inte längre föreligger. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

SIP och delaktighet Delaktighet krävs i arbetet med SIP Ger bättre resultat Kan se olika ut Ett samverkansmöte utan delaktighet är inte en SIP För att uppnå en god kvalité och öka chanserna för att ska få ett gott resultat behöver det finnas en delaktighet från dem det gäller. God vård ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med brukaren 3 kap. 5 § SoL Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Lag (2012:776). Forskning visar också att patientens delaktighet i att planera och genomföra sin egen vård och behandling förbättrar vårdens resultat. För att kunna vara delaktig i något behöver förstå vad det är, behöver få god information Anpassa miljön och strukturerna efter patienten/brukaren 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Tips för delaktighet Ha en stödperson med på mötet Delta under hela eller delar av mötet Delta via teknisk lösning tex. högtalartelefon/webb Berätta om sin åsikt för någon som företräder brukaren på mötet Skriva ett brev som läses upp Spela in något som spelas upp på mötet Återkoppla till brukaren efter mötet Spela in mötet på film Hur delaktigheten ska ske beror på hur den vuxne vill ha det. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Klargöra -sammanfatta Mötesstruktur Inledning -trygga Orientering - nuläge Behov mål och insatser Så här kan en mötestruktur se ut. Oavsett hur långt mötet är kan tiden fördelas enligt dessa proportioner. Beräkna gärna tiden för varje del innan och ha en synlig klocka till hands. Om inte detta görs finns en viss risk att aldrig hinner med det som ska hinnas med. Förslag på innehåll i de olika delarna. Inledning Informera om rollen som mötesledare –ta ledarskapet! Informera om samtycke och sekretessen Sammanhangsmarkera – informera om varför mötet hålls Informera om frågeställning för mötet Informera om ramarna för mötet Avsatt tid – checka av att samtliga deltagare kan närvara hela mötet Låt alla presentera sig kort Orientering nuläge: Kort beskriva nuvarande kontakt med patienten/brukaren. Uppge gärna tydligt tid. Tex ”Vill du kort, på cirka 3 minuter beskriva din kontakt med ….. Behov mål och insatser Denna del ska få mest tid! Utgångspunkten är patientens/brukarens behov (och inte verksamheternas insatser) EXEMPEL: Vad behövs för att Lisa inte längre ska vara sjukskriven? Mål ska formuleras tydligt– vad ska uppnås? Var och en ska konkret beskriva vilken insats de ska utföra för att målet ska nås Klargöra sammanfatta Sammanfatta vad ni kommit överens om vid mötet, skriv ner detta i planen, Utse huvudansvarig för mötet Avslut Alla får ett exemplar av SIP-planen Uppföljningsmöte bokas Klargöra -sammanfatta Avslut 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Mötescirkeln - ett verktyg för möten Mötescirklar finns som riktar sig till: Ordförande Personal Vuxna Föräldrar Ungdomar Övriga Mötescirkeln är ett redskap som kan användas som en hjälp i möten där SIP upprättas. Syftet med cirkeln är att skapa trygga möten, vilket kan uppnås genom förutsägbara och strukturerade möten. Alla deltagare får genom cirkeln samma förväntningar på mötet. När alla deltagare vet ungefär vad som ska ske och har samma förväntningar på mötet blir det lättare att hålla fokus på det viktiga innehållet så att mötet handlar om rätt saker, så processen rör sig framåt och allt kommer med. Målet är att mötet ska blir begripligt, hanterbart och meningsfullt för den enskilde. Hur cirkeln är tänkt att användas. Det finns en fram- och en baksida på cirkeln. Framsidan är tänkt som en checklista att användas på själva mötet. Den är formad som en klocka för att illustrera hur mycket tid som kan användas till varje del. Oavsett hur långt mötet är kan samma proportioner användas. Följ pilarna i cirkelns ytterkant. Baksidan är tänkt som en information att läsas innan mötet.   I cirkeln kan du se: Hur tiden kan fördelas mellan olika innehållsdelar för att allt som är viktigt ska hinnas med på mötet Vilka olika delar ett möte kan innehålla Vad som kan ingå i varje del. Målgrupp kan du se mitt i cirkeln. Det finns mötescirklar riktade till: Ordförande Personal Vuxna Föräldrar Ungdomar Övriga Skillnaderna för de olika målgrupperna är främst i språk och vilken uppgift samt vilket ansvar var och en har i mötet. Innehållet i varje del är detsamma så att cirkeln ska kunna användas samtidigt av deltagarna på mötet. En mötesledare har ett särskilt ansvar att leda mötet men alla deltagare i mötet har ett gemensamt ansvar för att skapa ett bra möte. Gå igenom cirkeln https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/assets/uploads/2017/07/Motescirkeln_information_.pdf 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

https://www. uppdragpsykiskhalsa https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/sip/motescirkeln-ett-stod-for-sip-moten/ 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Webbaserad enkät https://sipkollen.se/sv Webbaserad enkät som vill ta reda på hur personer som får en SIP upplevde det Genom att svara på några frågor kan vi få reda på hur du upplevde det att få en samordnad individuell plan (SIP). Svaren lämnas helt anonymt. De sammanslagna svaren kan ses med svar från andra som fyllt i enkäten. Det går alltså inte att se vem som svarat vad. När du sparar koden som du får i slutet av enkäten kan du jämföra dina svar med de svar som du lämnar när planen följs upp. https://sipkollen.se/sv 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

www.SIPkollen.se Hur är det att få en SIP? Jag tycker att personalen lyssnade på mig Jag får vara med och bestämma om vilket stöd jag/eller min familj ska få Jag tycker att vi pratade om det som är viktigt för mig Jag tycker att det är tydligt vem som gör vad Jag tycker att jag fick svar på mina frågor Jag upplever att det vi kommit överens om i den samordnade individuella planen följts Frågorna som besvaras i SIPkollen är dessa 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

2 förslag på workshops Alternativ 1 Alternativ 2 Utse någon i gruppen som håller koll på tiden Utse en som dokumenterar Välj en vinjett Resonera utifrån frågorna på vinjetten Rollspel: Prova att upprätta en SIP och använd gärna mötescirkeln Alternativ 2 Utse någon i gruppen som har koll på tiden Dela ut mötescirklar och diskutera användandet av dem Rollspel: introducera mötescirklarna till varandra, hur de ska användas och varför 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se

Support: Fråga Viveca om SIP Vill du ha råd om din verksamhets arbete med SIP? Kontakta då Uppdrag Psykisk Hälsas telefonsupport om SIP och ställa dina frågor till Viveca Axelsson, processledare. E-post: viveca.axelsson@skl.se Telefontid: torsdagar 8.30–11.30 tfn 08 – 452 74 32 Support varje torsdag. 2018-01-29 karin.lindstrom@skl.se viveca.axelsson@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se