Grundutbildning i SIP– samordnad individuell plan jml SoL och HSL

En presentation över ämnet: "Grundutbildning i SIP– samordnad individuell plan jml SoL och HSL"— Presentationens avskrift:

1 Grundutbildning i SIP– samordnad individuell plan jml SoL och HSL
Äldre i behov av samordnade insatser Grundutbildning i SIP – hur äldre kan få samordnade insatser från socialtjänst och hälso-och sjukvård Nu ska vi prata om samordnad individuell plan. Planen som också heter ” individuell plan enligt SoL eller HSL”. Men enligt Socialstyrelsens termbank kan begreppet samordnad individuell plan användas synonymt, vilket vi i fortsättningen förkortar SIP. En SIP kan alla personer få, oavsett åldrar och behov av insatser från från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det centrala är att insatserna behöver samordnas. Idag har vi fokus på äldre personer som har behov av samordnad vård och omsorg och SIP jml Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Hur SIP kan användas vid utskrivning från slutenvård hälso –och sjukvård beskrivs i en annan utbildning. •

2 Innehåll Film: SIP på 3 minuter SIP finns i tre lagar När behövs SIP ?
Exempel på målgrupper Centralt i arbetet med SIP Film: Margaretas väg genom vården Skyldighet att arbeta med SIP Exempel på andra aktörer Arbetsprocess Workshop Stöd i arbetet med SIP Det här kommer vi att gå igenom i grundutbildningen. Det handlar bland annat om när SIP behövs, lagstiftning, målgrupper, arbetsprocess, workshop och stöd i arbetet med SIP. Utbildning i SIP

3 SIP på 3 minuter webb-tv Nu ska vi se en kort film ”SIP på 3 minuter”.
Till dig som utbildar: Tryck på den blå länken Filmen kan ni också se via denna länk Utbildning i SIP

4 SIP finns i tre lagar SIP ska göras tillsammans med den äldre, dess närstående när så behövs eller önskas, och personal inom hälso-och sjukvård och socialtjänst. Planeringen som man kommer fram till skrivs ner i en plan eller blankett Samordnad individuell plan finns beskriven i tre lagstiftningar Socialtjänstlagen, Hälso-och sjukvårdslagen och Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. Utbildning i SIP

5 Samordnad individuell plan
1 januari 2010 Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen har en likalydande text om individuell plan enligt SoL och HSL = SIP SIP blir ett verktyg för samverkan. 1 januari 2018 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. SIP blir också ett verktyg för samverkan vid utskrivning från slutenvård. Det lagstiftades om SIP redan 2010 i socialtjänstlagen och hälso-och sjukvårdslagen. Huvudmännen ska samordna sina insatser för att underlätta för de enskilda. Till den som utbildar: Klicka fram nästa bild År 2018 blev SIP även ett verktyg i lagstiftningen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. Nu ska vi titta på lagen som kom att gälla från och med 1 januari 2010, den som handlar samordning av insatser mellan socialtjänst och hälso-och sjukvård. Utbildning i SIP

6 2 kap § 7 Socialtjänstlagen och 16 kap.4 § Hälso- och sjukvårdslagen
Insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården Bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke Utan dröjsmål Upprättas tillsammans med den enskilde/ närstående Lagtexten finns i SoL 2 § 7 och HSL 16 kap 4 §. Det är samma text i båda lagarna. Du som verksamhetsföreträdare ska bedöma om planen behövs för att hen ska få sina behov tillgodosedda. Förutom behov av insatser från socialtjänst och hälso-och sjukvård behövs : Personens samtycke för att planen ska upprättas. Sekretessen bryts när verksamhetsföreträdare pratar med varandra om den enskilde. Innan arbetet startar måste ett samtycke finnas. Samtycket ska specificeras, dvs gälla en viss tid och det ska vara tydligt för vilka och för vad det gäller. Samtycket ger inte möjlighet för involverade att prata om allt som rör den enskilde, utan det som rör arbetet med planen. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket betyder inom ett par dagar. Att samla aktörer kan vara svårt därför är det viktigt att prioritera arbetet med SIP. Som jag sagt tidigare är den enskildes delaktighet central i arbetet med SIP men för att vara delaktig behöver personen det gäller veta vad man ska vara delaktig i, dvs vad är SIP och hur kan SIP hjälpa mig. Det är viktigt att ge information om vad SIP är. Planen ska upprättas tillsammans med den det gäller. Delaktigheten kan se olika ut beroende på vad som passar just den här personen. Fråga hur hen vill ha det! I förarbetet till lagstiftningen poängterar man att SIP ska planeras tillsammans med den det gäller och även dennes närstående om hen vill det. Utbildning i SIP

7 Innehåll i planen Av planen ska framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009:981) Prop. 2008/09:193 Vissa saker måste vara med: Det ska framgå kort vilka insatser som behövs och vem som ansvarar för respektive insats. Det behöver inte bara vara formellt beslutade insatser från kommun och landsting utan även stöd som utförs av någon annan aktör eller någon i nätverket. Det ska framgå av planen vem från landstinget eller socialtjänsten som har ansvar för planen. Personen själv kanske har önskemål om vem det kan vara eller blir det den som hen har mest kontakt med? Ansvaret handlar enbart om samordningsarbetet då varje verksamhet fortfarande har ansvar för sina egna bedömningar och insatser. Utbildning i SIP

8 När behövs SIP? Exempelvis när:
en person har behov av insatser från flera verksamheter en person återinskrivs på sjukhus upprepade gånger den enskilde och dennes närstående behöver avlastas från ansvar att samordna vårdgivarnas insatser ansvarsfördelning behöver tydliggöras SIP behövs för att underlätta samordning av insatser mellan socialtjänstens och hälso-och sjukvårdens verksamheter. SIP är användbart i flera olika situationer exempelvis: För de äldre personer som återinskrivs på sjukhus upprepade gånger. När stort ansvar läggs på de äldre själva, ev närstående, att samordna och koordinera vårdgivarnas insatser. Men det kan också handla om att ansvarsfördelning verksamheter och yrkesgrupper emellan behöver tydliggöras . Utbildning i SIP

9 Exempel på målgrupper Sjuka äldre i behov av stöd från flera verksamheter Äldre med kroniska sjukdomar Kvinnor och män med demenssjukdom SIP gäller alla målgrupper, oavsett ålder och problematik, som har behov av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården som behöver samordnas. Personen själv eller dennes närstående kan också efterfråga en SIP. Här är några exempel på målgrupper som kan behöva ett samordnat stöd med hjälp av SIP. Det är personal inom socialtjänst eller hälso-och sjukvård som bedömmer om det finns ett samordningsbehov och att SIP ska upprättas. MEN den äldre eller dennes närstående kan också efterfråga en SIP, det är endast i undantagsfall. menar lagstiftaren som någon kan nekas en SIP. Exempelvis kan det handla om att det redan finns en god samordning eller en fungerande SIP. Kommunen och landstinget har skyldighet att bevaka att alla som har behov av SIP får det, oavsett vem som utför vården eller ger insatserna. Till dig som utbildar: Fråga gruppen : Kan ni ge andra exempel på äldregrupper där SIP behövs? Anteckna gärna de förslag som nämns på blädderblock eller tavla. Utbildning i SIP

10 Centralt i arbetet med SIP
Information Samtycke Plan Delaktighet Samordning av insatser Huvudansvarig - Fast vårdkontakt - Biståndshandläggare Centralt är att Äldre och dess närstående behöver få information om att planen finns och att den kan underlätta samordning av hälso-och sjukvårdens och socialtjänstens insatser. Informationen behöver anpassas efter den som får informationen. Exempelvis kan den behöva finnas på flera språk och kompletteras med bildstöd. En SIP får inte upprättas mot någons vilja - den enskilde måste samtycka till planen innan arbetet startar. Sekretessen bryts när verksamhetsföreträdare pratar med varandra om den enskilde. Samtycket ska specificeras, dvs gälla en viss tid och det ska vara tydligt för vilka och för vad det gäller. Samtycket innebär inte att de involverade kan prata om allt som rör den enskilde, utan endast det som rör arbetet med planen. Den som ska få planen, och dess närstående när så önskas, behöver kunna vara delaktig i arbetet. Planen ska beskriva insatserna och hur de ska samordnas. I förarbetet till lagstiftningen om SIP (lag 2009:981) står att en huvudansvarig för planen ska utses, dvs en person inom socialtjänsten eller hälso-och sjukvården som har det övergripande ansvaret för planen. Exempelvis kan denne kalla till nästa möte, om det behövs, och följa upp insatserna. Biståndshandläggaren eller den fasta vårdkontakten eller någon annan som personen själv har förtroende för kan vara huvudansvarig. Ofta utses den huvudansvarige i den verksamhet där den äldre har mest kontakt. Fast vårdkontakt finns inom hälso-och sjukvården. En fast vårdkontakt ska hjälpa patienter att samordna vårdens insatser, informera om vårdsituationen, förmedla kontakter och vara patientens kontaktperson. Patienten kan begära en fast vårdkontakt och den kan utses av vården om de tycker att det är nödvändigt för patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Inom kommunens socialtjänst är det biståndshandläggaren alternativt socialsekretaren som beslutar om insatser som ges. Med hjälp av SIP kan rollerna och uppdragen koordineras så att det blir tydligt vilka uppdrag var och en har. Se över era rutiner på hemmaplan för att få klarhet hur ni kan göra på bästa sätt! Utbildning i SIP

11 Det är fortfarande mitt liv
webb-tv Nu ska vi se en film om Margareta, filmen är drygt 5 minuter lång. (5 min 15 sekunder) Till dig som utbildar: Tryck på den blå länken så hamnar du på webbsidan där filmen finns, scrolla ner på sidan Filmen finns också Utbildning i SIP

12 Tror du att SIP:en är till nytta för Margareta? Hur då?
Tror du att SIP:en är till nytta för verksamhetsföreträdarna? Hur då? Till dig som utbildar: Olika förslag på hur du kan ställa frågorna 1. Låt deltagarna diskutera i mindre grupper, låt de prata med varandra i ca 5 minuter. Be varje grupp kort säga några ord hur de tänkte, skriv gärna stödord på vad som framkommer på blädderblock eller tavla. 2. Låt diskussionen ske i storgrupp, anteckna gärna kort på blädderblock eller tavla vad som framkommer. Utbildning i SIP

13 Vem gör vad när? SIP SKA VARA EN ENKEL, SAMLANDE OCH TYDLIG PLAN DÄR DEN ENSKILDES SAMTLIGA INSATSER/STÖD SKA FRAMGÅ Den ska inte innehålla bedömningar, långa underlag eller beskrivningar. Det handlar helt enkelt om Vem som gör Vad När! Utbildning i SIP

14 Skyldighet att arbeta med SIP
Alla yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård i landstinget yrkesverksamma inom socialtjänsten Myndighetsutövning, service, utförare, LSS, kommunal hälso-och sjukvård privata utförare av vård som kommun och landsting har avtal med Skyldigheten att arbeta med SIP gäller ALLA som arbetar enligt hälso-och sjukvårdslagen inom landstinget, såväl den somatiska vården som psykiatrin, rehabilitering, habilitering samt MVC, dvs alla. Till socialtjänsten räknas myndighetsutövningen, service, utförardel och kommunal hälso-och sjukvård. Även insatser enligt LSS, LVU och LVM räknas in. Skyldigheten omfattar också de som får insatser av privata vårdgivare eller andra enskilda aktörer, tex ideella organisationer, som landsting och kommuner har slutit avtal med. Det är landstingens och kommunernas skyldighet att försäkra sig om att SIP upprättas även för de patienter och klienter som erhåller vård och behandling från dessa aktörer. Landstinget och kommunens socialtjänst är alltid skyldiga att initiera en SIP när de upptäcker behovet. För den kommunala hälso-och sjukvården gäller att på särskilt boende ska personal initiera SIP om det behövs och på ordinärt boende ska personal om de upptäcker behov av SIP ska hen informera landstinget att SIP behövs. Landstinget är då skyldiga att initiera en SIP. Utbildning i SIP

15 Exempel på andra aktörer
God man - Ombud Förvaltare Tandvård SIS Kriminalvård HVB Förutom de som har skyldighet att arbeta med SIP finns det flera aktörer som är viktiga att involvera i arbetet och som kan bjudas in till samordningsarbetet. Här är några exempel, det finns säkert fler. Personligt ombud, god man och förvaltare bistår och företräder ibland enskilda och det brukar vara naturligt att involvera dessa i arbetet med SIP. En förvaltare kan efterfråga SIP och även ge samtycke samt företräda den enskilde och delta i arbetet. En god man kan också göra detta, men då enbart med den enskildes samtycke. Personligt ombud agerar enbart på uppdrag av den enskilde. SIS - statens institutionsstyrelse är en myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av bl a vuxna och äldre med missbruksproblem. Det finns även äldre personer i fängelser och på HVB-hem (hem för vård och boende). Utbildning i SIP

16 Arbetsprocess SIP:s arbetsprocess kan delas i olika steg.
1. Sip:en startar när ett behov av samordning upptäcks och ni bedömer att en SIP behövs. 2. Samtycke inhämtas från personen själv - utan samtycke ingen SIP. Planering sker tillsammans med den äldre ev närstående om vilka huvudmän/verksamheter som behövs på mötet. 3. Kallelse till möte skickas ut med aktuell frågeställning. 4. Möte hålls där de olika aktörerna tillsammans med personen ev närstående pratar om frågeställningen samt vilka insatser som behöver ges från aktörerna. Planen upprättas. Därefter arbetar alla i enlighet med planen. 5. En uppföljning ska alltid göras där man bedömer om en ny SIP behövs eller om man kan avsluta då behovet av samordning inte längre finns. Utbildning i SIP

17 Utse en i gruppen som håller tid Utse en som dokumenterar Läs vinjett
Workshop - gör så här: Utse en i gruppen som håller tid Utse en som dokumenterar Läs vinjett Diskutera frågorna och upprätta en SIP Nu ska ni få diskutera och upprätta en SIP. Till dig som utbildar: Dela in deltagarna i grupper max 6 personer. Dela ut en alternativt båda vinjetterna samt SIP- blanketter som deltagarna ska använda sig av i workshopen. Det finns två vinjetter som kan passa, de finns på de kommande ppt-bilderna (nr 19 och 20). Antingen väljer du ut en av dem eller också använder du båda. Om du väljer en kan du låta deltagarna arbeta tillsammans i 15 minuter. Om du väljer båda kan du låta deltagarna arbeta tillsammans i 25 minuter. Efter att deltagarna arbetat tillsammans låt dem grupp för grupp berätta hur de tyckte att det var. Blev Egon och Esther hjälpta av SIP? vad fick de för insatser ? Vinjetter Esther 82 år SIP utifrån 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Elias 65 år SIP utifrån 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Utbildning i SIP

18 Esther 82 år 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL
Esther är änka sedan tre år tillbaka och bor kvar i makarnas gemensamma hus. Huset består av två plan med källare där sovrum och badrum är beläget på våning två. På bottenplan finns kök, vardagsrum samt en lite toalett. I källaren finns tvättstuga och förvaringsutrymmen. Esther har rollator efter en dåligt läkt lårbensfraktur som bland annat medfört svårigheter med balansen. Esther får hjälp av sin dotter med inköp och har hemtjänst en gång per vecka. Då får hon hjälp med dusch och städning. Esther har trygghetslarm. Sedan några veckor tillbaka har hon fått ökade smärtor i ryggen, bitvis så starka att hon har svårt att förflytta sig och hon är mycket orolig. Esther ringer ofta sin dotter som kommer så fort hon kan. Besök har bokats in på närliggande vårdcentral nästkommande vecka. Esther är mycket orolig inför besöket och befarar att det är något allvarligt som inträffat, hon vill inte läggas in på sjukhus eller ”hamna på något hem”. Frågor: Bedömer ni att Esther behöver en SIP? Om inte, motivera varför. Om ni tycker att hon behöver en SIP : Hur berättar ni om SIP för Esther? Om Esther samtycker till SIP – vem kallar vilka? Var ska SIP upprättas ? Upprätta en SIP för Esther 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Utbildning i SIP

19 Elias 65 år 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL
Elias är frånskild, lever ensam och arbetar som taxichaufför. Han har precis fyllt 65 år. För tredje gången på en sexmånadersperiod uppsöker han vårdcentralen, denna gång för besvär med yrsel och diffusa ryggsmärtor. Han efterfrågar starka värktabletter. Tidigare har han besökt vårdcentralen p g a bensår och kontroll av hans höga blodsocker. Personalen på vårdcentralen har uppmärksammat att Elias hygien blivit sämre och sämre. Elias pratar om att han känner sig ensam då hans närmaste anhörig, en son, inte ringer så ofta. Han är orolig för sin ekonomi och vill inte gå i pension. I journalen står att läsa att Elias varit omhändertagen för LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) för 6 år sedan och att det då förelåg flera samverkanskontakter mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Frågor: Bedömer ni att Elias behöver en SIP? Om inte, motivera varför. Om ni tycker att han behöver en SIP : Hur berättar ni om SIP för Elias? Om Elias samtycker till SIP – vem kallar vilka? Var ska SIP upprättas ? Upprätta en SIP för Elias 2 kap.7 § SoL och 16 kap.4 § HSL Utbildning i SIP

20 Stöd i arbetet med SIP Regionala/lokala riktlinjer, rutiner och blanketter SIP-support ”Fråga Viveca” för stöd i arbetet med SIP Material på SKL:s webb SKL:s webb Material på projekt Uppdrag Psykisk Hälsas webb (projektet inom SKL som arbetat fram material som är användbart för alla verksamheter som arbetar med samverkan) Material på SKL:s webb Utbildning i SIP

21 Skrifter om SIP från SKL
Barn och unga Vuxna i arbetsför ålder Äldre Pågår ett arbete med att ta fram en skrift om Utbildning i SIP

22 Tack för visat intresse!
Kontakt: Utbildning i SIP