Klimat- och energistrategi för Jönköpings län Klimat- och energistrategi (år 2010)– med vision och mål till år 2050 Visionen innebär: … behovet av energi minskar med knappt 40 procent (jmf år 2007)samt att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas. Länets Klimatråd bildas år 2011; vara pådrivande i arbetet, organiserar samarbetet mellan organisationerna, prioritering av gemensamma åtgärder, revidering av strategi och mål.

Klimatrådets organisation och genomförandeprocess Beredningsgrupp Kommunikationsgrupp Fokusgrupp Energieffektivisering Konsumtion och livsstil Fokusgrupp Transporter Planering Fokusgrupp Förnybar energi Jord- och skogsbruk Fokusgrupp Anpassning till klimatförändringar 48 myndigheter, kommuner och företag deltar i arbetet som engagerar och entusiasmerar över 90 personer!

Fokusgruppernas uppgift Nulägesanalys Mål för åtgärdsområdet Beslutade åtgärder enligt KES* till år 2014 Analysera ”glappet” och behovet av** 1. Utveckling av beslutade åtgärder 2. Nya betydande åtgärder till 2014 3. Nya åtgärder till åtgärds-program 2015-2020 Uppföljning och utvärdering Förslag Förslag Beredningsgruppen Klimatrådet Genom-förande Gemensamma projekt Åtgärder i respektive organisation *KES = Klimat- och energistrategin **För klimatanpassning är målbilden ofullständig i KES, beslutade åtgärder saknas och förslag till åtgärdsprogram behövs tidigare

Tillförsel och användning av energi, år 2007

Utsläpp i siffror 2008 2009 Ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter) 1 932 000 1 890 000 Ton växthusgaser / invånare (koldioxidekvivalenter) 5,8 5,62 Ton koldioxid 1 220 000 1 189 000 Ton koldioxid/invånare 3,6 3,5 Utsläppen från ett konsumtionsperspektiv är betydligt större

Målbedömningar

Mål 2020 2009: 12 115 GWh 2020: högst 11 000 GWh

Övriga målbedömningar http://miljömål.se/

Exempel på scenario som uppfyller vision och mål Förutsättningar: 1 ton CO2 per invånare Ingen befolkningsökning Små till måttliga minskningar inom industri och jordbruk Scenariot ger 65 % minskade utsläpp

Effektivare energianvändning Idag (2007) 2020 2050 Bebyggelsen 4 843 GWh 3 300- 3 900 GWh 2 400 GWh Transporter 3 688 GWh 2 200 GWh 1 900 GWh Industrin 3 004 GWh 2 500 GWh 1 900 GWh Summa 11 535 GWh 8 000 – 8 600 GWh 5 100 GWh Procent av 2007 års energi användning Cirka 70 % Cirka 40 %

Energiintensitet, total slutlig energianvändning samt BNP Källa: Energiindikatorer 2008, ET 2008:8. Energimyndigheten.

EU 20/20/20

Behov av energieffektivisering vid 2 % tillväxt Energieffektiviseringen behöver vara 1 % högre än tillväxten. 3 % effektivisering årligen

Några områden av nuvarande energitillförsel och potentialer 2007 2020 2050 Vindel 6 GWh (334 st planeras) 1 400 - 4 300 GWh 7 000-14 000 GWh Kraftvärme el värme 179 GWh 695 358 GWh (100 % 2015 ) Fjärrvärme Spillvärme 809 GWh 2 GWh 873 GWh (8 % 2015) Fjärrkyla 5,5 GWh Solvärme Planeras i Värnamo (solceller) 3 GWh 3,8 GWh ( ? ) 2 000 – 3 000 GWh (580) 3 000 - 4 000 GWh Träbränsle från skog och mark grot 2000 GWh Vattenkraft 107 GWh 120 – 130 GWh Biogas* 30 GWh (Jkpg utbyggd) 240-360GWh 240-360 GWh Summa 6 800 – 11 800 GWh 12 500–21 500 GWh * Varav 8-49 GWh från matavfall, 19 GWh från livsmedelindustri, 27 GWh från avlopp och 170-261 GWh från gödsel

Scenarier för produktion av förnybar el jämfört med mål för el/energi Total energi-tillförsel 2007 Mål för förnybar energi 2050 Tillförsel av el 2007 Mål för förnybar el 2020

Regeringsuppdrag om Färdplan 2050 Länsstyrelserna ska lämna underlag om hur den regionala nivån kan bidra till visionen om att Sverige inte ska ha nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 Redovisning senast 31 mars 2012 Underlaget ska tas fram i bred samverkan med olika aktörer i länet (även ideella organisationer) Bakgrunden är Cancun-överenskommelsen om långsiktiga strategier (färdplaner), EU:s färdplan 2050 och klimatpropositionen från 2009

Definition av netto-utsläpp Nära noll utsläpp från sektorerna Sänkor i Sverige Klimatkompensation Länsstyrelserna Naturvårdsverket

Tre frågeområden Hur kan vi nå ett nära noll läge? Åtgärdsmöjligheter för att nå klimatvisionen till år 2050 Hinder för att nå målen till år 2050 Redovisning hur dialogerna genomförts

Dela in svaren! Transporter Industrins förbränning/förbränningsprocesser Energitillförsel Bostäder/service Jordbruk Sektorsövergripande åtgärder och övriga åtgärder Prioritera sådant som har störst potential i länet. Hindren kan till exempel vara informationsbrister, brist på tillgänligt teknik, lagstiftning, institutionella hinder.