Jämlik hälsa, social hållbarhet och en samling för framgång i Dalarna Johan Hallberg, samhällsmedicinsk läkare Hälsofrämjande och hållbar utveckling Landstinget Dalarna johan.hallberg@ltdalarna.se
Hälsofrämjande processer som drivkraft för miljömål och hållbar utveckling RUS – spridnings-projekt 2018 Ställ om för framgång - består av tre delar och tar sin utgångspunkt i mänskliga basala behov och vikten av att möta dessa hållbart för att kunna bygga ett hållbart samhälle – de hälsofrämjande processerna är centrala. Folkhälsomyndighetens miljömålsåtgärd 2018 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/stod-i-atgardsarbetet/Pages/halsoframjande.aspx
Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem & hälsosam livsmiljö Planeten har gränser som bör respekteras för att den mänskliga tillvaron inte ska försvåras av en människofientlig livsmiljö. Naturen sätter ramar för vad som är ett säkert handlingsutrymme för mänskliga aktiviteter.
Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem & hälsosam livsmiljö Planeten har gränser som bör respekteras för att den mänskliga tillvaron inte ska försvåras av en människofientlig livsmiljö. Naturen sätter ramar för vad som är ett säkert handlingsutrymme för mänskliga aktiviteter. Ekonomisk hållbarhet God hushållning av resurser Framtidstro & Sund företagsamhet Det ekonomiska systemet hanterar de medel, resurser och kapital som brukas för att driva samhällen som respekterar naturens ramvillkor och möter mänskliga basala behov.
Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Friska ekosystem & hälsosam livsmiljö Planeten har gränser som bör respekteras för att den mänskliga tillvaron inte ska försvåras av en människofientlig livsmiljö. Naturen sätter ramar för vad som är ett säkert handlingsutrymme för mänskliga aktiviteter. Ekonomisk hållbarhet God hushållning av resurser Framtidstro & Sund företagsamhet Det ekonomiska systemet hanterar de medel, resurser och kapital som brukas för att driva samhällen som respekterar naturens ramvillkor och möter mänskliga basala behov. Social hållbarhet Utvecklingsvänligt och jämlikt samhälle där de mänskliga behoven uppfylls Det framgångsrika samhället, som de allra flesta önskar leva i, kännetecknas av att det förstärker förmågan hos dess befolkning att, genom både individuella och kollektiva ageranden, sträva mot mål som är viktiga i livet. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling är en nyckelkomponent i bygget av det hållbara samhället och involverar alla människor och hela samhället.
Social hållbarhet Välfärdspolitiken har drivit bygget av ett socialt hållbart samhälle. Genom generella insatser har man stärkt samhällets säkerhet (trygghet och ordning), frihet (utveckling och hälsa) samt rättvisa (rättigheter och fördelning av resurser) (Abrahamsson, 2015) Ett jämlikt ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt deltagande. (Karlsson, Cars & Larsson, 2014) Ett kontrakt mellan individen och samhällets institutioner och makthavare. Du ställer upp för samhället och samhället ställer upp för dig. (Östergren, 2015) Tillit Känslan av tillit ett avgörande kitt som håller ihop samhällets byggstenar och struktur. (Stigendal & Östergren 2013)
Ojämlikhet i hälsa – en indikator När de förhållanden, villkor och miljöer (resurser) som människor lever i skiljer sig påtagligt åt för människor i olika sociala positioner uppkommer ojämlikhet i hälsa. Det underminerar det sociala kontraktet och tär på den sociala hållbarheten. Befolkningens hälsoutveckling och skillnader i hälsa blir en indikator på samhällets förmåga till en jämlik fördelning av dessa resurser och därmed även samhällets möjlighet till framgång. Hälsans ojämlikhet förstärks dessutom till följd av Skillnader i risker Skillnader i sårbarhet och mottaglighet Skillnader i de sociala och ekonomiska konsekvenserna av ohälsa Ojämlikhet i hälsa formas även av skillnader i handlingsutrymme inom och mellan sociala grupper Socialt bestämda handlingsmönster Brist på resurser tenderar att i sig påverka människors beslut
Ökande skillnader i livslängd – den svenska paradoxen Kvinnor Män Skillnader i återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå 1994-2014, kvinnor resp. män.
kommunernas befolkningar Skillnader i medellivslängd mellan kommunernas befolkningar (SCB, mätperiod 2012-2016) Medellivslängd män, Dalarnas kommuner Medellivslängd kvinnor, Dalarnas kommuner Skillnader i hälsa ökar även i Dalarna. Det kopplar delvis till de variationer i näringslivsstruktur, sysselsättning och bosättningsmönster som finns i Dalarna och de inomregionala obalanser som det leder till och som Dalastrategin – Dalarna 2020 varnar för och vill motverka.
Diabetes och högt blodtryck efter utbildningsnivå Hälsa på lika villkor – Dalarna 2014 Diabetes Högt blodtryck
Låg tillit till andra människor Hälsa på lika villkor - Dalarna 2014
Lågt socialt deltagande Hälsa på lika villkor - Dalarna 2014
Andel med eftergymnasial utbildning hos Dalarnas kommuner, 2013. ÖJ Folkhälsa 2014
Särskilt utsatta grupper Personer med låg socioekonomisk position Personer som är arbetslösa Personer med kort utbildning Personer med långvarigt försörjningsstöd Personer som är långtidssjukskrivna Personer med funktionsnedsättning Personer som är födda utomlands eller med utländsk bakgrund Personer som tillhör de svenska minoriteterna Personer med HBTQ-identitet Ensamstående föräldrar med barn – särskilt ensamstående kvinnor med barn Föräldrar med kort utbildning Föräldrar med utländsk bakgrund Barn som kommit till Sverige efter skolstartsåldern Ur Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg ,2014
Alkohol- och drogproblem Småbarnsår Tidiga skolår Ungdomsår Vuxen ålder Beteendeproblem Låg skolmotivation Kriminalitet Svagt socialt nätverk Familjeproblem Dålig skolprestation Alkohol- och drogproblem Dåliga skolresultat Alkohol- och drogmissbruk Dåliga kamratrelationer Skolk Kort utbildning Tidig sexuell debut Arbetslöshet Dålig ekonomi Äktenskapsproblem Skilsmässa Psykisk ohälsa Tidig död En grund för att växa: Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn, 2005
Hälsans bestämningsfaktorer Efter Dahlgren & Whitehead, 1991
Hälsofrämjande och förebyggande Omgivningsrelaterade bestämningsfaktorer för hälsa - sociala, ekonomiska och ekologiska Resurser Risker Individrelaterade bestämningsfaktorer för hälsa - mentala, fysiska och sociala Hälsa & välbefinnande Hälsofrämjande Förebyggande Hallberg, 2016
Returns of investment in education (Heckmans kurva och andra)
Jämlik hälsa för social hållbarhet och ekonomisk utveckling Höjd livskvalitet Ökad jämlikhet Ökad tillit mellan människor och till samhällsinstitutionerna Lättare för människor att uppnå sin fulla potential Ökade förutsättningar för social rörlighet Ökad framtidstro och känsla av tillhörighet Det sociala kontraktet upprätthålls och kan beskrivas som sättet vi förhåller oss till samhället. Här åsyftas principen – att du ställer upp för samhället och samhället ställer upp för dig. Minskad social oro, otrygghet och kriminalitet Minskat utanförskap Större öppenhet i samhället Ett mer sammanhållet samhälle Minskad polarisering och segregation Samhällets resurser kan användas till annat än att bekämpa effekterna av skillnaderna Samhällsekonomiskt lönsamt Humankapitalet ökar Ökade förutsättningar för tillväxt och utveckling Ökad produktivitet Fler kan arbeta Investeringar i utbildning ger större utbyte eller avkastning Ökad ekonomisk tillväxt Efter Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, 2014
Hälsa Ekonomisk utveckling Hälsofrämjande och ekonomisk utveckling Genetiska faktorer Hälsofrämjande och ekonomisk utveckling Sociala nätverk och inre egna resurser Levnadsvanor Produktivitet Tillgång till och användning av hälso- och sjukvård utbildning bostäder arbete Ekonomisk utveckling Hälsa Arbetsutbud Arbetsförhållanden Utbildning Samhällsekonomi Socioekonomiska faktorer The contribution of health to the economy in the European Union, 2005 Kulturella och miljömässiga förhållanden
Rekryteringsproblemen blir allt större i Dalarna
”Skillnader i hälsa” ”Gör något, gör mer, gör det bättre” ”Systematiska skillnader i hälsa som bedöms vara åtgärdbara genom rimliga samhällsåtgärder” en förlust av mänsklig potential, ett dränage av resurser inom alla sektorer och ett betydande samhällsekonomiskt problem onödiga, orättfärdiga och skadliga ”Gör något, gör mer, gör det bättre” Michael Marmot et al. WHO European Review of Social Determinants of Health and the Health Divide, The Lancet, 15 september 2012
Förankring - Stöd - Förberedelse
Samling för social hållbarhet - SKL 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Samling för social hållbarhet - SKL Bereds L D Förstudie Dalarna Bereds R D Samling för social hållbarhet i Dalarna
Samling för social hållbarhet i Dalarna Styrgrupp Regional analysgrupp Region Dalarna Projektlednings-grupp inkl. ansvar för 4 konferenser RD, LD, LstD och HD + 1 samordnare Kunskapsbaserad praktik Högskolan Dalarna Uppdragsgruppen, UG Dalarnas kommuner + delar av projektledn.gr, 10-12 arbetsmöten Ge alla barn en bra start i livet Ge alla barn och unga goda förutsättningar under tiden i skolåldern Ge alla förutsättningar till egen försörjning Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen för alla ”Referensgrupper” Kommunernas sakansvariga Socialchefsnätverk Skolchefer Samhällsbyggnad Nätverk ur civil- och privat sektor etc.
Samlingens två faser K K K K UG 2 UG 3 UG 4 UG 5 UG 6 UG 7 UG 8 UG 9 intro tema 1 Proc tema 1 UG 3 tema 1 Intro tema 2 Proc. tema 2 UG 7 – UG11 Ny fas som fokuserar på att stödja utveckling av arbetsformer för att mäta och analysera främja kunskapsbaserad praktik främja samverkan inför RD 2019 – styrning för jämlik hälsa UG 4 tema 2 Intro tema 3 Proc. tema 3 UG 5 tema 3 Intro tema 4 Proc. tema 4 UG 6 tema 1-4 Delrap In i ny fas K tema 1 K tema 2 K tema 3 K tema 4 Konferens 3 – ”Ojämlikhetens kostnader” Uppdrags- gruppens första arbets- möte, UG 1 Konferens 1 - ”Mäta & analysera” Slutrapport + Spridnings- konferens Konferens 2 – ”Kunskaps- baserad praktik” 1 2 3 4 UG 2 UG 3 UG 4 UG 5 UG 6 UG 7 UG 8 UG 9 UG 10 UG 11 2017 2018 2019 NU LD plan 2017-2019 JÄMLIK HÄLSA LD plan 2018-2020 JÄMLIK HÄLSA
Samlingens målsättningar Dalarnas kommuner, landsting, länsstyrelse, högskola och region samlas under hösten 2016 - vårvintern 2019 för att: utveckla arbetsformer för att systematiskt mäta, följa och beskriva befolkningens hälsoutveckling och fördelningen av hälsans sociala bestämningsfaktorer i länet på lokal och regional nivå och kommunicera detta främja kunskapsbaserad praktik stimulera till samverkan och kunskapsallianser inom och mellan länets lokala och regionala samhällsaktörer i offentlig, privat och civil sektor sprida kunskaper och erfarenheter inom några utvalda temaområden som är avgörande för att minska skillnader i hälsa och främja social hållbarhet
Samlingens fyra temaområden Ge alla barn en bra start i livet – livsförhållanden under de tidiga åren får konsekvenser långt fram i livet Ge alla barn och unga goda förutsättningar under tiden i skolåldern – skolan ger människor möjlighet att växa och påverka sin livssituation Ge alla förutsättningar till egen försörjning – att ha ett arbete är det viktigaste sättet att känna sig inkluderad i samhället Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen för alla – den rumsliga planeringen och samhällets servicefunktioner kan på avgörande sätt bidra till att öka individens frihet och livschanser
Kommissionen för jämlik hälsa hade till uppgift att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionen har verkat som en politiskt oberoende kommitté och överlämnade sin slutrapport till regeringen den 2 juni 2017.
Två principer för att nå mer jämlik hälsa Åtgärder riktade direkt mot de centrala livsområdena Åtgärder som kan bidra till mer jämlika villkor och möjligheter för människor i olika sociala positioner i det tidiga livet, i skolan, i arbetslivet, inkomster etc. Åtgärder som indirekt kan påverka jämlik hälsa via styrning och uppföljning Åtgärder som kan bidra till en bättre fungerande infrastruktur för strategisk styrning och uppföljning av det tvärsektoriella arbete för mer jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa Arbetet för god och jämlik hälsa kräver ett långsiktigt, löpande, tvär- sektoriellt arbete som stöds av ett funktionellt ramverk för uppföljning, utvärdering och kunskap om jämlik hälsa måste inriktas på livsvillkor i vid mening ska ge mer likvärdiga förutsättningar för människor i olika sociala grupper Stärka individers egna möjligheter att handla och generera resurser Stärka det allmännas förmåga att bidra med resurser
Mer jämlika villkor och möjligheter för människor i olika sociala positioner Ett nytt övergripande mål med mer fokus på jämlikhet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen” Ambitionen bör vara att målet ska nås inom en generation. Åtta prioriterade målområden för en god och jämlik hälsa: 1. Det tidiga livets villkor 2. Kompetenser, kunskaper och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjnings möjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Ett nytt effektivt ramverk för strategisk styrning och uppföljning Övergripande struktur Strategier tas fram som omfattar alla målområden Utvecklat uppföljningssystem Myndigheters roll görs tydligare En förtydligad och stärkt roll för Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna Kommuner och landsting/regioner bör prioritera ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa Utredning om lagstöd för folkhälsoarbete Forum för dialog med civila samhället
En delrapport per temaområde om direkta åtgärder med brett intresse i länet Utveckla familjecentrerade arbetssätt Stärk förskolans betydelse för social jämlikhet Etablera fler familjecentraler Erbjud och samordna föräldrastöd Öka stödet till barnfamiljer med sociala problem Se till att försörjningsstödet har ett barnperspektiv www.regiondalarna.se/samlingen
tre strukturella målsättningar Främja kunskaps-baserad praktik Syftet med Samling för social hållbarhet i Dalarna är att underlätta styrning och ledning för ett hållbart Dalarna Mäta och analysera för övergripande ledning och styrning Främja samverkan och nya kunskaps-allianser
Mäta och analysera för övergripande styrning och ledning Analyswebben Elevhälsodatabas Behovsmatchning
Regionalt forum för sociala innovationer För att stötta framväxten av sociala innovationer och social ekonomi – ett regionalt samverkansforum – en regional infrastruktur Tre flugor i en smäll 1. Stöder utvecklingen av en stark samverkanskultur i Dalarna. 2. Integrerar insatser från offentlig, civil och privat sektor. 3. Främjar kunskapsbaserad praktik.
Regionalt stöd för sociala investeringar Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika En social investering är en förebyggande insats som minskar kommunens framtida kostnader samtidigt som mänskliga och samhälleliga vinster görs. Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen helhetssyn och minskad sektorisering nya samarbetsstrukturer sociala innovationer ömsesidiga beroenden
Verkstad för kunskapsbaserad praktik Inledande samtal och diskussioner med Högskolan Dalarna inom ramen för Samlingens åtagande Verkstäder för att få stöd i: pröva innovativa idéer genomföra ett förbättringsarbete projekt inom en eller flera förvaltningar ta fram nulägesbeskrivning utveckla samverkan implementering utvärdering Utgå från behov i välfärdsverksamhet inom den organisation där man själv arbetar Delta med ett team Genomför från ax till limpa Säkerställ kunskapsbaserat/ evidensbaserat arbetssätt Förbättra resultatspridning om arbetssätt och uppföljning och utvärdering
…och sen då?