Varannan i mål - En kvalitetsgranskning av gymnasieskolors förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning Skolinspektionens dag 2009

Gymnasieskolan – alla in men för få ut Nästan alla ungdomar börjar i gymnasieskolan. 1/2 når inte kursplanernas mål (Godkänt i alla kurser, 45 % efter 3 år, 48 % efter 4 år). 1/3 blir inte behöriga till högskolan (Godkänt i lägst 90 % av antalet gymnasiepoäng). 1/4 deltar inte i hela utbildningen (får inte slutbetyg). Resultaten förbättras inte över tiden. Det saknas ofta gemensamma riktlinjer, kompetensutveckling och diskussioner i kommunerna om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas vilket gör att enskilda rektorer och lärare bär hela ansvaret såväl för att ta emot eleverna som för att ge dem en ändamålsenlig undervisning. Det är också vanligt att rektor inte leder arbetet kring nyanlända elever. Utbildningen är ofta lärarstyrd och eleven får i dessa fall en utbildning som planeras och genomförs av entusiastiska eldsjälar Verksamheterna ingår sällan i kommunens och skolans kvalitetsarbete och omfattas inte heller av rektors pedagogiska ledarskap Skolinspektionens dag 2009

Otillräckliga och oförändrade kunskapsresultat Skolinspektionens dag 2009

Granskning för att fler ska lyckas Utgångspunkt: elevers rätt till en god utbildning. Syfte: förbättringar i verksamheterna så att andelen elever som fullföljer utbildningen ökar. 27 gymnasieskolor hos olika huvudmän (20 kommunala, 7 fristående). Intervjuer, lektionsbesök, självvärdering, statistik, lokala dokument. 7 aspekter granskade – viktiga för framgång, enligt det nationella uppdraget och forskning/systemutvärdering. Skolinspektionens dag 2009

Granskningen visar Stora skillnader i kvalitet och resultat, mellan och inom skolor (+ övervägande positivt utfall). Samlad rapport – lokala rapporter (med idealbilder). Det är sällsynt att nyanlända elever deltar i reguljär undervisning i början av sin skolgång. De flesta elever placeras oreflekterat i någon form av introduktionsklass där undervisningen är enhetlig utan hänsyn till individuella förutsättningar och där de hålls kvar för länge. Grupperna utgör ofta en egen ”skola i skolan” eller till och med en egen skola utanför skolan, med isolering som följd. Elever i dessa grupper är tämligen okända för personal och elever i övriga skolan. Ett vanligt misstag är att skolorna arbetar för att integrera nyanlända utan att låta arbetet omfatta de elever som redan finns i skolan. Skolinspektionen har inte funnit några direkta exempel på kränkningar av enskilda nyanlända elever. Men av intervjuer, observationer och i de skriftliga berättelserna som eleverna skrivit på sitt eget språk framkommer en bild av att särskiljande, segregation och diskriminering av grupper förekommer i skolorna Skolinspektionens dag 2009

Strategi för att alla elever ska fullfölja utbildningen Övergripande strategier saknas Insatser är inte samordnade, skolan ses inte som ett system Åtgärder är mer reaktiva än proaktiva Skolplan och arbetsplan har låg styreffekt, inte inriktad på nationella mål, beskriver inte hur målen ska nås Svagt pedagogiskt ledarskap, ses inte som strategiskt för att nå målen Lokalt friutrymme för att utforma framgångsrika lösningar är underutnyttjat Åtgärder grundas sällan på kunskap om elevernas behov och förutsättningar I samtliga skolor behövs mera omfattande och grundligare kartläggning av nyanlända elevers tidigare skolbakgrund och kunskaper. En grundlig kartläggning av elevens kunskaper i alla ämnen behövs för att individualisera undervisningen. Skolorna behöver i högre utsträckning sträva efter att i första hand betona vad eleverna kan. Eleverna möts alltför ofta av ”bristtänkande”. Gällande författningar medger inte undervisning på annat språk än svenska i någon större utsträckning. Men eftersom nyanlända elever lär bäst på sitt ”starkaste språk” behöver skolorna utveckla arbetet med att främja flerspråkighet och erbjuda undervisning i elevens modersmål i betydligt högre utsträckning. Eftersom studiehandledning på elevens modersmål uppvisar stora brister i skolorna behövs kraftfulla insatser. De läromedel som används i undervisning av nyanlända elever behöver ses över så att de gynnar elevens kunskapsutveckling. Skolinspektionens dag 2009

Kontroll över vilka resultat som nås och deras orsaker Systematiskt kvalitetsarbete saknas ofta Huvudmän och skolor brister i kontroll över vilka kunskapsresultat utbildningen leder till, vet ofta mer om elevernas trivsel Orsakerna till varför eleverna inte når målen analyseras sällan, förklaringar knyts till eleven och faktorer utanför skolans ansvar Undervisningens kvalitet – utifrån läroplanens mål att sträva mot – utvärderas inte, trots att den är avgörande för resultaten Kvalitetsredovisningarna brister på flera sätt, inte ett redskap för att förbättra verksamheten I samtliga skolor behövs mera omfattande och grundligare kartläggning av nyanlända elevers tidigare skolbakgrund och kunskaper. En grundlig kartläggning av elevens kunskaper i alla ämnen behövs för att individualisera undervisningen. Skolorna behöver i högre utsträckning sträva efter att i första hand betona vad eleverna kan. Eleverna möts alltför ofta av ”bristtänkande”. Gällande författningar medger inte undervisning på annat språk än svenska i någon större utsträckning. Men eftersom nyanlända elever lär bäst på sitt ”starkaste språk” behöver skolorna utveckla arbetet med att främja flerspråkighet och erbjuda undervisning i elevens modersmål i betydligt högre utsträckning. Eftersom studiehandledning på elevens modersmål uppvisar stora brister i skolorna behövs kraftfulla insatser. De läromedel som används i undervisning av nyanlända elever behöver ses över så att de gynnar elevens kunskapsutveckling. Skolinspektionens dag 2009

Utbud av passande utbildningar Oftast tillgång till allsidigt utbud av utbildningar och valmöjligheten inom dem (+). Valmöjligheter anpassas efter elevernas önskemål (+). Samarbetet mellan grund- och gymnasieskola är inte tillfredsställande. Skolinspektionens dag 2009

Goda vuxenkontakter och studie- och yrkesvägledning Hur väl elevens vuxenkontakter fungerar är starkt personberoende, det vill säga upp till varje lärare och utom rektors påverkan. Skillnader i grundläggande värderingar förekommer bland personalen. Mentorer samt personal samlade i arbetslag kring ett programs elever används för att främja vuxenkontakterna (+). Studie- och yrkesvägledningen brister på flera skolor, saknas i vissa fall helt. Vissa skolor har satsat framgångsrikt på vuxenstödet för att motverka studieavbrott (+). I samtliga skolor behövs mera omfattande och grundligare kartläggning av nyanlända elevers tidigare skolbakgrund och kunskaper. En grundlig kartläggning av elevens kunskaper i alla ämnen behövs för att individualisera undervisningen. Skolorna behöver i högre utsträckning sträva efter att i första hand betona vad eleverna kan. Eleverna möts alltför ofta av ”bristtänkande”. Gällande författningar medger inte undervisning på annat språk än svenska i någon större utsträckning. Men eftersom nyanlända elever lär bäst på sitt ”starkaste språk” behöver skolorna utveckla arbetet med att främja flerspråkighet och erbjuda undervisning i elevens modersmål i betydligt högre utsträckning. Eftersom studiehandledning på elevens modersmål uppvisar stora brister i skolorna behövs kraftfulla insatser. De läromedel som används i undervisning av nyanlända elever behöver ses över så att de gynnar elevens kunskapsutveckling. Skolinspektionens dag 2009

En god studiemiljö En majoritet av eleverna trivs, men sällan åtgärder för dem som inte gör det och riskerar att avbryta studierna. God studiemiljö oftare inriktad på trygghet och trivsel än konkreta förutsättningar för lärandet. Eleverna uppfattar i de flesta fall att lärarna är respektfulla och engagerar sig i elevens utbildning (+). Elevernas delaktighet är outvecklad, särskilt deras inflytande på undervisningen. I samtliga skolor behövs mera omfattande och grundligare kartläggning av nyanlända elevers tidigare skolbakgrund och kunskaper. En grundlig kartläggning av elevens kunskaper i alla ämnen behövs för att individualisera undervisningen. Skolorna behöver i högre utsträckning sträva efter att i första hand betona vad eleverna kan. Eleverna möts alltför ofta av ”bristtänkande”. Gällande författningar medger inte undervisning på annat språk än svenska i någon större utsträckning. Men eftersom nyanlända elever lär bäst på sitt ”starkaste språk” behöver skolorna utveckla arbetet med att främja flerspråkighet och erbjuda undervisning i elevens modersmål i betydligt högre utsträckning. Eftersom studiehandledning på elevens modersmål uppvisar stora brister i skolorna behövs kraftfulla insatser. De läromedel som används i undervisning av nyanlända elever behöver ses över så att de gynnar elevens kunskapsutveckling. Skolinspektionens dag 2009

Anpassning till individen inom ordinarie undervisning Den ordinarie undervisningen är svagt anpassad till den enskilda elevens förutsättningar och behov. Skillnaderna i undervisningens kvalitet är stor mellan olika lärare, ett uttryck för otillräcklig pedagogisk ledning. Många elever har negativ erfarenhet av enformig undervisning. Eventuell anpassning av undervisningen till eleverna sker ofta gruppvis och genom att ändra organisation i stället för metoder. Möjligheten att anpassa mängden undervisningstid till enskilda elever är outnyttjad. Arbetet i skolan är i allmänhet inte systematiskt inriktad på läroplanens mål för undervisningens kvalitet. Några skolor har ökat andelen elever som når målen genom att anpassa undervisningen i kärnämnen till programkaraktären (+). I samtliga skolor behövs mera omfattande och grundligare kartläggning av nyanlända elevers tidigare skolbakgrund och kunskaper. En grundlig kartläggning av elevens kunskaper i alla ämnen behövs för att individualisera undervisningen. Skolorna behöver i högre utsträckning sträva efter att i första hand betona vad eleverna kan. Eleverna möts alltför ofta av ”bristtänkande”. Gällande författningar medger inte undervisning på annat språk än svenska i någon större utsträckning. Men eftersom nyanlända elever lär bäst på sitt ”starkaste språk” behöver skolorna utveckla arbetet med att främja flerspråkighet och erbjuda undervisning i elevens modersmål i betydligt högre utsträckning. Eftersom studiehandledning på elevens modersmål uppvisar stora brister i skolorna behövs kraftfulla insatser. De läromedel som används i undervisning av nyanlända elever behöver ses över så att de gynnar elevens kunskapsutveckling. Skolinspektionens dag 2009

Särskilt stöd utifrån varje elevs behov Ofta omfattande kartläggningar för att upptäcka stödbehov (+). Brister i hur orsaker till stödbehov utreds, åtgärder utformas och insatser utvärderas – ovisst om eleverna får rätt stöd. Särskilt stöd domineras av ”stugor” dit eleverna kan vända sig för att få lärarhjälp. Stödåtgärder sätts in sent och är inte samordnade. Åtgärdsprogram ofta otillräckliga, förskjuter ansvaret från skolan till eleven. En del skolor arbetar framgångsrikt med att förebygga studieavbrott genom att angripa elevernas frånvaro (+). I samtliga skolor behövs mera omfattande och grundligare kartläggning av nyanlända elevers tidigare skolbakgrund och kunskaper. En grundlig kartläggning av elevens kunskaper i alla ämnen behövs för att individualisera undervisningen. Skolorna behöver i högre utsträckning sträva efter att i första hand betona vad eleverna kan. Eleverna möts alltför ofta av ”bristtänkande”. Gällande författningar medger inte undervisning på annat språk än svenska i någon större utsträckning. Men eftersom nyanlända elever lär bäst på sitt ”starkaste språk” behöver skolorna utveckla arbetet med att främja flerspråkighet och erbjuda undervisning i elevens modersmål i betydligt högre utsträckning. Eftersom studiehandledning på elevens modersmål uppvisar stora brister i skolorna behövs kraftfulla insatser. De läromedel som används i undervisning av nyanlända elever behöver ses över så att de gynnar elevens kunskapsutveckling. Skolinspektionens dag 2009

7 nödvändiga fronter 1. Strategi för att alla elever ska fullfölja utbildningen 2. Kontroll över vilka resultat som nås och deras orsaker 3. Utbud av passande utbildningar 4. Goda vuxenkontakter och studie- och yrkesvägledning 5. En god studiemiljö 6. Anpassning till individen inom ordinarie undervisning 7. Särskilt stöd utifrån varje elevs behov Skolinspektionens dag 2009

Skolinspektionens dag 2009