Mål och mått för en jämställd och jämlik vård
Uppdraget ”att ta fram förslag till mätetal för att mäta jämställd och jämlik vård och att gruppen arbetar fram ett användarstöd för hur könsuppdelad statistik ska redovisas, analyseras och ge förslag på åtgärder i ordinarie styr- och ledningsstrukturer”
Prioriterade målgrupper enligt regionplanen Barn och unga Äldre Funktionsnedsatta HBTQ-personer Flyktingar Nationella minoriteter
Utfallsmått för en jämställd och jämlik vård Politiskt prioriterade målgrupper Barn och unga Äldre Funktionsnedsatta HBTQ-personer Nationella minoriteter Flyktingar Forskning och studier som visar på en ojämlik och ojämställd vård kopplat till prioriterade målgrupper Utfallsmått blir styrande om måtten utgår från dåliga resultat resultatet också analyseras om vi ser omotiverade skillnader/likheter resultatet av analysen används för att förändra resultatet genom förbättringsarbeten fortsätter att följas håller i och håller ut Utfallsmått, evidensbaserade och styrande Utfallsmått varierar över tid. Flexibilitet utifrån resultat och förbättringsarbeten. Analysen måste ha köns- och genusperspektiv med fokus på verksamheten och inte lägga lösningen på patienterna (”kvinnor är si och män är så”), måste bestå av reflektioner kring struktur och process: dvs finns förutsättningarna för att ge en jämställd och jämlik vård? Om inte – vad behöver åtgärdas för att förbättra vårt resultat? Ex ojämlik vård till patienter utländsk bakgrund. Har vi tolkar så att det räcker? Är vi vana att arbeta med tolk? Om INTE – då behöver det vara en del i åtgärderna som framkommer i analysen.
Förslag: Utfallsmått (verksamhet) Kariesfria fyraåringar (Regionplanen) Information om biverkningar av läkemedel (Vårdanalys) Andel äldre i befolkningen med tio eller fler läkemedel (RKA och SKL) Regelbunden behandling med sömnmedel eller lugnande medel(RKA och SKL) Strokepatienter som är födda i Sverige får warfarin i högre utsträckning än strokepatienter födda utanför EU (Vårdanalys) Anmälningar till patientnämnden (G. Smitwaite) Kvinnor och män som får ACE vs ARB (Universitetssjukhuset MAS och Lunds universitetet) Fundera vidare över ålder karies. Regelbunden behandling med sömnmedel eller lugnande kan fångas av ÖJ Jämlik vård och där får vi i så fall med utbildningsbakgrund också… (dock ej direkt pol.prioriterat) Tänka utifrån mått som har stor betydelse för livet och hälsan? Finns det då vissa indikatorer som är viktigare än andra ur ett jämställdhetsperspektiv och bör prioriteras? Smärta ex? Psykisk ohälsa? Hjärtsjukvård? [Utifrån övergripande jämställdhetspolitiska målet: Samma makt att påverka samhället och sina egna liv] Utgår främst från utfallsmått som idag har funnits med i studier där ojämställdhet och/eller ojämlikhet har framkommit. Bland annat Vårdanalys och SoS rapporter. Dessa är sedan körda mot våra egna resultat (inte kariesfria treåringar dock). Där dåliga resultat hos oss har varit en anledning till förslagen samt att de i övrigt stämmer med politiska beslut. Koppling till prioriterade målgrupper utifrån vad politiken har beslutat samt där region j/h överlag har resultat som behöver förbättras.
Förslag: Utfallsmått (medarbetare) Nyckeltalsinstitutet JämIndex 40/60 kvinnor och män (ledningen återspegla org) Lön Sjuktal Trakasserier Heltid resp deltid Tillsvidareanställningar Uttag av föräldradagar Förslag utifrån rapport från Arbetsmiljöverket Antal medarbetare per chef
Förslag: Uppföljning av utfallsmått Att i uppföljningar/bokslut enbart använda könsuppdelad statistik, ej totalmått Ett sätt att få igång diskussioner och analyser utifrån kvinnors och mäns utfallsmått Totaltmått riskerar att förblinda resultatet och att den könsuppdelade statistiken ej används i vidare analyser Risk: Att analyserna som görs utgår från könsstereotypa resonemang Åtgärd: Tydlig rutin hur analyserna görs
Förslag: Arbetssätt Vad menas här med att följa? Även att analysera? Mål som styr mot JJV Könsuppdelad statstik Motiverad likhet/skillnad Följa Analysera Inte följa Omotiverad likhet/skillnad Vad menas här med att följa? Även att analysera?
Förslag: Om beslut att följa/analysera Omotiverade skillnader/likheter i resultat kan lyftas av chef, medarbetare i verksamhet eller från centralstab. Chef tillsätter arbetsgrupp för analys av resultat. Stabsstöd tillsätts för att stödja arbetsgrupp. Gruppen ägs av verksamheten. Vi behöver ta fram en rutin/användarstöd för att genomföra ovanstående analys, som grundar sig i ett köns- och genusmedvetet resonemang (ex försäkringsmedicinska beslutsunderlaget) Forskning Omvärld [Läkargruppen för genusmedicin] Följa av olika skäl: framkommit i studier/forskning att det finns skäl att följa då det är omotiverade skillnader eller på annat sätt som indikerar ej ojämställd och ojämlik vård. Att vi själva noterat att det är stora könsskillnader och att det har varit det sedan några år tillbaka. Att då börja följa av den anledningen (och analysera) I Västra Götaland har dem expertgruppsseminarier med utförarna för att diskutera skillnader i resultat mellan kvinnor och män. Syftet är att ta reda på om skillnaderna är medicinskt motiverande eller omotiverade och att analysera möjliga orsaker för att kunna välja rätt insatser för att åstadkomma bättre resultat. I Västra Götaland kompletterar dem även ibland statistiken med kunskapsöversikter. Kunskapscentrumet för jämlik vård stödjer också de verksamheter som tar fram handlingsplaner med syfte att minska könsskillnaderna. Förslag om att använda sig av läkargruppen är på sikt. De behöver genomgå sitt utbildningsprogram först. Börja i liten skala därefter. Börja jobba på de kliniker/verksamheter där dessa läkare arbetar?
Förslag: Om beslutar att inte följa I bokslutstext motivera varför.
Nödvändiga förutsättningar Könsuppdelad statistik Behovsanalyser Utbildning/kompetenshöjande insatser En kultur som ger en lärande organisation
Nästa steg?