Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet och jämlikhet, APT- material och har ett filnamn som inleds med APT har till syfte att underlätta för dig som chef som vill ta upp frågor om jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på era arbetsplatsträffar Materialet är varierande och du väljer det som passar dig och din arbetsgrupp bäst och/eller det som du känner dig mest bekväm med att börja med Varje presentation är max 5 sidor och innehåller bakgrund, korta fakta samt några diskussionsfrågor Hur lång tid presentationen tar beror på ämnet liksom gruppens intresse för dialog och diskussion Ett tips kan vara att börja med de presentationer som är av ”lärande karaktär” Målsättningen är att varje enhet ska använda APT-materialet vid minst tre APT:er per år för att få igång samtal och diskussioner kring jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på sin enhet eller i sin ledningsgrupp Behöver du stöd eller har frågor kring materialet kontakta Anna Ebenmark, mångfaldsstrateg, 2 76 32
Arbetet med nationella minoriteter
Vilka är de nationella minoriteterna? Samerna (som också är ett urfolk) Tornedalingarna Sverigefinnarna Romerna Judarna Har en officiell status som nationella minoriteter, vilket ger vissa rättigheter.
Varför dessa grupper? För att räknas som nationell minoritetsgrupp ska man ha: En uttalad samhörighet och en icke-dominerande ställning i samhället En religiös, språklig, traditionell eller kulturell tillhörighet En vilja och strävan att behålla sin identitet Historiska och långvariga band med Sverige År 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. I samband med ratificeringen infördes minoritetspolitiken som politikområde i Sverige. I samband med detta definierades också vilka kriterier som skulle vara uppfyllda för att en grupp skulle räknas som nationell minoritet. Det bör också nämnas att de historiska och långvariga band som minoritetsgrupperna har med Sverige ofta har präglats av diskriminering och olika former av förtryck. Till exempel har minoriteternas språk marginaliserats och flera av de aktuella språken är i dag starkt hotade.
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2010) Lagen innebär att landstinget ska: Skydda och främja i synnerhet sydsamiskan Främja minoriteternas möjlighet att utveckla sin kultur Särskilt stärka barns och ungas möjlighet att tala sitt språk och utöva sin kultur Ge minoriteterna möjlighet till inflytande Informera minoritetsgrupperna om deras rättigheter År 2009 presenterade regeringen en ny minoritetspolitisk strategi, detta efter att kritik riktats mot Sverige från både nationellt och internationellt håll kring hur arbetet fortskred. Strategin resulterade i Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, som ”det allmänna” liksom förvaltningsmyndigheter (dit landstinget räknas) är skyldiga att följa. Alla nationella minoritetsgrupper omfattas av lagen och landstinget är således skyldiga att tillgodose samtliga gruppers rättigheter. Eftersom ett flertal av kommunerna i länet är förvaltningsområde för sydsamiskan har landstinget särskilda skyldigheter i relation till sydsamiskan. Enskilda har t.ex. rätt att använda sydsamiska i sina kontakter med landstinget.
Psykisk ohälsa bland samer Och Region Jämtland Härjedalens avtal med sanks Den psykiska ohälsan är mer utbredd bland samer än övriga grupper. För att möta detta har Region Jämtland Härjedalen ingått avtal med SANKS i Norge. Samiska patienter med psykiska problem kan remitteras till SANKS. Våra medarbetare kan kontakta SANKS för konsultationer. SANKS kan användas i utbildningsinsatser. SANKS står för Samisk nasjonalt kompetansesenter – psykisk helsevern. Här erbjuds samiska patienter (både barn, unga och vuxna) olika former av behandling. Behandling kan genomföras på samiska. All personal har samisk kulturkompetens. Region Jämtland Härjedalens ambition är att vår interna kompetens ska stärkas inom området samisk hälsa och kultur. Därför omfattar avtalet med SANKS utbildnings insatser liksom möjlighet för vårdpersonal att åka till SANKS för auskultation.
Hur kan vi arbeta? Förslag Synliggör samisk kultur i väntrum. Inred med samiska symboler/motiv. Ta fram informationsmaterial på samiska och andra minoritetsspråk. Affischera på samiska. Skylta på samiska. Uppmärksamma särskilt barnen: leksaker med samisk anknytning, barnböcker på samiska. Använd eventuell samisk kompetens som finns på arbetsplatsen. Gäller även övriga minoriteter. Diskutera gärna dessa och andra förslag på hur man kan arbeta för att främja de nationella minoriteternas rättigheter. Vid behov av stöd kan alla förslag tas upp med utvecklingsstrateg Sofia Kling, ankn. 276 22, e-post sofia.kling@jll.se