Rehabilitering av Klarälven efter flottningsrensning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mat från mark och vatten
Advertisements

Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
En planet föds..
Tryck I en bomb använder man sig av tryck-kraft för att skapa förstörelse. Nu kommer förklaringen på vad tryck är. Tryck är en kraft – tryckkraft. Tryck.
Ruschkomposten Förbundet Organisk Biologisk Odling FOBO
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
LANDSBYGDSPROGRAMMET Bakgrund Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar.
Evolution -evolutionsläran förklarar hur livet uppstod och hur det levande hela tiden förändras.
Kort om | Skinn. Skinn är ett levande material och varje hud har sina märken och karaktär. Ytans struktur kan variera. Vanligt är att man trycker ett.
Evolution 1859 Charles Darwin skrev boken ”om arternas uppkomst.
Biologisk mångfald.
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Magnus Edström Vattenhandläggare Miljöenheten/Länsstyrelsen
Biotopkartering Klarälven
Skötselkrav betesmark/slåtteräng
Överbefolkning.
Diskussionspunkter Allmänt Viktigt att se vad som finns i landskapet runt IS-biotoperna, och vilken historia/kontinuitet själva IS-biotopen och omgivande.
Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska.
Ekosystem Ekosystem.
Vattenvårdsplan för kust, vattendrag och sjöar i Torsås kommun Niklas Nilsson Ett verktyg för att engagera, inspirera och agera för.
Biologisk provtagning vattendrag Ulf Ericsson Medins Biologi AB.
Vattenmöte i Rydsnäs 24/ Exempel på åtgärder..halva jobbet gjort…… Före…..
LIVET PÅ JORDEN Cecilia Sepp, Näslunds skola, Hallstahammar –
effekter på marin miljö
Arbete, energi och effekt
Försurning.
Vattenkraft – påverkan på strandvegetationen Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.
Miljömålen och förorenade områden
♥ Brunbjörnar ♥ Härjedalens landskapsdjur är björn. Brunbjörnar är fredliga om man låter dem vara i fred.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
GEP-projekt Skellefteälven 2013
Hur ser det ut i några av våra mindre vattendrag?
Risker med förorenade områden i länet
VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Karlstad 10 november 2011.
Regleringens effekter på strandvegetation i Klarälven/Trysilelva Grete Algesten Långberget 18 oktober 2011 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Arbete Energi Effekt.
Länsstyrelsensinformation vid Länsträffen i Skinnskatteberg Länsstyrelsens information vid Länsträffen i Skinnskatteberg  Personalförändringar på Miljöenheten.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
– levnadsmiljöer försvinner
Länsstyrelsen i Västmanland
Energi slukande livsstil Det nuvarande samhället bygger sin funktion till stor del på en konsumtion. Omsättningen av varor och tjänster kräver en stor.
Finansiell samordning
Näringskedjor. För att kunna titta ordentligt på näringskedjor måste vi känna till vad de följande orden innebär. Producent är en växt som har fotosyntes.
Hållbar utveckling Den mesta el vi använder kommer från icke förnybara energikällor, t.ex. olja och kol. Det innebär att tillgången på kol och olja minskar.
En inledning till pararbete i åk 8
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
NATUREN PÅ VINTERN Hur gör djuren för att klara vintern?
Vårt färskvatten I Sverige får vi färskvatten på två olika sätt. Antingen genom att pumpa upp grundvatten ur marken eller genom att man använder sjövatten.
En kartläggning av skyddsvärda insekter på sandmarker och torrängar Inventering av Nybro kommun Niklas Johansson, Baskarp.
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
En mall för företagare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Spillningsinventering. Vilken information kan spillningsinventering ge oss? Hur många älgar har vi i genomsnitt haft under en viss tidsperiod? Hur förändras.
En mall för beslutsfattare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Information till ansvariga politiker Bild: energikontornorr.se.
Strategi för skötsel av skyddade områden i Uppsala län
Enkla maskiner Olika hjälpmedel för att underlätta arbetet: Hävstänger
Projekt ”Fisketurism i Östergötland”
LIVET PÅ JORDEN Cecilia Sepp, Näslunds skola, Hallstahammar –
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Åtgärder för asp m fl i Stångån – översiktliga förutsättningar
Arbete, energi och effekt
Naturlandskap blir kulturlandskap
Sunderbyn Europas modernaste sjukhus
En lång lax-färd mot natt – ett drama i åtta delar
Älgförvaltningsgrupp Finnskoga-Dalby ÄFO
Förslag till årsmötet /Jan-Åke Dahlberg
Laxen i Vindelälven.
Vi har alla ett ansvar för miljön
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
Presentationens avskrift:

Rehabilitering av Klarälven efter flottningsrensning Delprojekt 2:1 Pär Gustafsson Referensgruppsmöte TLEE 171207

Klarälven – sveriges senaste och mest långvariga flottled (ca 1750 – 1991) Rekordåret 1957 flottades en virkesmängd motsvarande nära 27 000 virkesbilar + släp!

Flottning vid Långflon 1956. Foto: Arne Bergqvist Timmerbråte vid Klarabron, Karlstad 1947. Foto: Alice Rhodiner

När det gällde själva vattendraget i sig var rensningsarbeten av stor betydelse. Att lyfta och styra upp, spränga och schakta undan stenar, grund och öar var något som präglade hela flottningsepoken. Före dynamit introducerades vid slutet av 1800-talet användes svartkrut för sprängning och stenbränning (jmf tillmakning vid gruvdrift) för att rensa vattendragen från större stenblock. Foton: Umeå flottningsförenings arkiv, Folkrörelsearkivet, Umeå.

Traktor i arbete Stubbrytare Enklare redskap som stubbrytare användes för att lyfta och styra upp sten från strömfårorna. Vid 1920- och 30-talet började maskinkranar att användas för detta ändamål, men även i samband med byggnad av olika ledarmar. Bandtraktorer (caterpillars) togs i bruk vid slutet av 1940-talet och blev ett mycket effektivt medel i rensningsarbeten. Dessa olika former av och teknik för rensningsarbeten förekom efter både biflöden och älvar. Traktor i arbete Stubbrytare Foton: Umeå flottningsförenings arkiv, Folkrörelsearkivet, Umeå.

Foto: Umeå flottningsförenings arkiv, Folkrörelsearkivet, Umeå. https://www.youtube.com/watch?v=p508N83Lorg

Foto: Inga Leffler 1960 Foto: LST Norrbotten

© Fiskevårdstjänst

© Fiskevårdstjänst

Foto: Peter Belin

Effekter på vattenmiljön Stenarna i älvarna utgör själva livsmiljön för alger, mikroorganismer och insekter. I och med att stenar och träd tagits upp har ytan för organismerna att leva på minskat, vilket gjör att både antalet arter och individer minskar. Effekten för fisken blir 1. mindre mat, 2. att ynglen får ont om gömställen. 3. att större fisk får lägga mer energi på att hävda revir och saknar ståndplatser Rensningarna förstör även fiskarnas lekbottnar, vilket gör att reproduktionen störs. De sammantagna effekterna är att flera fiskpopulationer har utrotats eller kraftigt försvagats. Att ta bort stenen ur älven är som att ta jorden ur åkern

Hur ser det ut under ytan i Klarälven idag och varför är det viktigt att veta det? Bottnens sammansättning av sten, grus och block, tillsammans med vattenhastighet och djupförhållanden ger en bra indikation på hur bra ett område är som lax- och öringmiljö Kunskapen kan användas för att: beräkna ett vattendrags möjliga produktion av lax/öring idag visa vilka åtgärder som behövs för att förbättra miljön, samt var åtgärderna ska sättas in. beräkna möjlig fiskproduktion efter att miljön har förbättrats

Biotopkartering Sträckan Sysslebäck – Höljes (25 km) Ca 100 transekter 5 provytor per transekt

Biotopkartering Parametrar: Substratklasser (8 st) Djup Vattenhastighet Hålrum/m2

Resultat

Hålrum (antal/m2)

Slutsatser Större strukturer som stor sten och block är sparsamt förekommande längs hela sträckan (undantaget Strängsforsen). Fint grus dominerar i den nedre delen Antal hålrum/m2 är relativt lågt och ojämt fördelat längs sträckan Vattenhastigheten är på flera områden för hög för att ge en optimal lax/öringmiljö Korrelation finns mellan bedömt bra laxhabitat och telemetristudier på leklax

Kunskapen om älvens bottensstruktur och sammansättning gör att vi kan: beräkna ett vattendrags möjliga produktion av lax/öring idag visa vilka åtgärder som behövs för att förbättra miljön, samt var åtgärderna ska sättas in. beräkna möjlig fiskproduktion efter att miljön har förbättrats

Lekbeståndsmål: 2000 lax OBS! Svenska sidan! Lekbeståndsmål: 4000 lax

Rehabiliteringsprojekt i övre Klarälven (Sysslebäck – Höljes) Genom att återföra de substrattyper som idag saknas ska hela sträckan Sysslebäck - Höljes nå en bra ekologisk funktion och fungera bättre som yngel- och uppväxtmiljö för lax, öring och harr. Foton: LST Norrbotten Rehabilitering av Halgån 2014 (17 km)

Stenledare nedströms Deje kraftverk

Vägen framåt Genomgång av tidigare inventeringar och projekt (Tex LIP-projektet 2004-2005): hösten 2017 Komplementerande inventeringar av upprensat material och kulturvärden: hösten 2017 – våren 2018 Åtgärdsplan/teknisk beskrivning: vår/sommar 2018 Samråd: sommar/höst 2018 Ansökan om tillstånd till Mark- och miljödomstolen: höst 2018 Miljödom: vintern/våren 2018/19 Åtgärder: sommar 2019 Uppföljning: 2020  Budget: 2,8 Mkr (enbart fysiska åtgärder)

Tack för uppmärksamheten!