Mobbnings-och kränkningsproblematik ) Matts Dahlkwist 2017 Matts.dahlkwist@edu.uu.se

Ur Styrdokumenten (Lgy 11) Normer och värden Läraren ska • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, • uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och • samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete

Framgångsfaktorer i värdegrunds- och likabehandlingsarbetet Samsyn och en ”hela skolan-ansats” , ledningen står bakom. Ett väl integrerat och förankrat värdegrundsarbete. Hög vuxennärvaro. Rastvaktsystem. En tydlig ansvarsfördelning. Aktiv elevmedverkan Regelbundna utvärderingar och kartläggningar med mätbarhet. Kartläggning av kritiska platser på skolans område En väl förankrad och väl fungerande likabehandlingsplan (Dahlkwist 2012, Skolverket 2014)

Förhållandet mellan begreppen kränkning/diskriminering/mobbning

Diskriminering (DO): De 7 diskrimineringsgrunderna

Digitala kränkningar ”Den förlängda skolgården”. Inga frizoner. Anonymiteten. Man behöver inte se eller möta den man trakasserar IRL Det skrivna ordets makt. Lätt att misstolka, inget kroppsspråk. Var går gränsen till ironi? Obegränsad global spridning Förövaren ofta omedveten om konsekvenserna Exempel: Cyberstalking, Face-raping, Utfrysning, Spridning av falsk massinformation

Mobbning – definition och historik 1789: ”mob or a group of people in attacking, harassing, or crowling round a person” (Gill 2011). Tidiga kopplingar till etologi, aggressions- och folkmordsbegreppen 1960-70-tal: Socialt problem, utvecklat i ett skandinaviskt kontext. Från 1980-tal: Internationell vetenskaplig disk. och synliggörande (Larsson 2010) 2000-tal: Stark koppling till skolans likabehandlingsarbete. lagstiftning Allmän def på mobbning: Obalans i styrka och makt Avsikt att tillfoga skada eller obehag Upprepas under tid Olweus, 2001, Thornberg 2012

10Q: Mobbning - Myt eller verklighet? 1. Byte av skola är i regel en god lösning för den som blir mobbad 2. På stora skolor är risken att bli mobbad större än på mindre skolor 3. Det är vissa yttre egenskaper hos individen som är avgörande för vem som blir mobbad 4. Mobbaren har oftare en lägre våldströskel och är oftare fysiskt starkare än genomsnittet 5. Bland mobbare finns en klart högre risk att bli kriminell senare i livet 6. Mobbning förekommer mest frekvent på väg till eller från skolan. 7. Den som mobbar har en sämre status i klassen/kamratgruppen, i jämförelse med genomsnittet 8. Frekvensen av mobbning har ökat kraftigt de senaste 10 åren 9. Frekvensen av mobbning skiljer sig markant åt mellan olika länder 10. Frekvensen av mobbning minskar stadigt ju högre upp i skolåren man kommer.

Roller i ett mobbningsspel (Thornberg, Olweus)

Program mot mobbning Vetenskaplig evidens: Samma program i hela landet? Jfr Finland (KiWa). Skolverkets utvärdering 2012:Få eller inga program ”heltäckande”. Mest komplett: Olweus’ antimobbningsprogram. (bland 11 godkända av 101 granskade program i en internationell studie) Skolverket, 2012, 2013, 2014

Programexempel: Olweus OLWEUS KÄRNPROGRAM ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR: Medvetenhet och engagemang hos de vuxna ÅTGÄRDER PÅ SKOLNIVÅ: Undersökning med frågeformulär Studiedag om mobbning Bättre rastvaktsystem Pedagogiska samtalsgrupper Bildande av samordningsgrupp

Programexempel: Olweus ÅTGÄRDER PÅ KLASSNIVÅ: Klassregler mot mobbning Regelbundna klassråd/klassmöten Klassföräldramöte ÅTGÄRDER PÅ INDIVIDNIVÅ: Allvarliga samtal med mobbare och mobboffer Samtal med föräldrarna till inblandade elever Individuella åtgärdsplaner

Insatser mot mobbning: Olweus Innehåll: Insatser på hela skolan, i klassrummen och med enskilda elever. Det handlar om nya rutiner, regler, samarbetsövningar, föräldrakontakter och information. Nackdel: Kostnaderna. Resultat: Andelen som upplevde sig mobbade minskade med 30-50 procent. Effekt på aggressivitet och missbruk. Resultaten är upprepade i flera länder med positiva resultat. Viss kritik mot utvärderingen.

Aktuell lagstiftning Lagrum: Skollagen , Diskrimineringslagen Mobbning inte något juridiskt begrepp - Tillsynsansvar: Statens skolinspektion 3 graderingar: Kritik mot huvudman – Vissa brister i förfarandet – Ingen kritik. Ärende ej kopplat till specifik diskrimineringsgrund Anmälan till: Barn och elevombudet (BeO) Ärende baserat på någon av diskrimineringsgrunderna: - Anmälan till: Diskrimineringsombudsmannen (DO) (Skolverket 2016)

Anmälningshistorik Ofta infekterade relationer hem/skola Vårdnadshavare står i allmänhet bakom Etnisk samt funktionsnedsättning, sexuella kräkningar under lång tid de vanligaste diskrimineringsgrunderna Dokumentationen är mycket viktig Nya Skollagen: Rätt att överklaga beslut (Skolverket 2016)

Likabehandlingsarbetet (Skolverket 2016) Kraven på en likabehandlingsplan Struktur: Främjande – förebyggande – åtgärdande arbete Dokumentation och krav på aktiva åtgärder. Utredningsskyldighet Tillsyn: Vanlig kritik

Förslag till praktiska övningar på klassnivå

Case/Dilemmaövningar Exempel: Situationer i skolvardagen 1. Ett gäng killar som i korridoren ständigt slänger glåpord av sexuell karaktär, då ensamma tjejen passerar.. 2. Elev som är för orolig för att känna sig lugn under rasterna, vilka han helst tillbringar för sig själv i klassrummet eller korridoren. Han känner sig utanför och vågar inte fråga, ”krusa”… 3. Hector går mest för sig själv. Innerst inne känner han sig väldigt blyg, men vill inte visa det utåt. Istället spelar han ofta pajas och uppfattas som stöddig, trots att det i själva verket är tvärtom – han är ju väldigt osäker och vill helst vara ”en i gänget”…. 4. Ulrik är handikappad, sitter i rullstol. Han vill väldigt gärna ”vara med”, men blir oftast ställd utanför. Till sist saboterar några av klasskamraternas hans rullstol genom att skruva loss delar eller punktera däcken…

Värderingsövningar Exempel: Olika villkor Ställ stolar med ryggen mot varandra. Det ska vara en stol mindre än det totala antalet deltagare. Sätt på litet trevlig musik och låt deltagarna gå i rad runt stolarna. Efter 20 sekunder stoppas musiken. Då ska deltagarna hitta en stol och sätta sig ner. Den som inte får någon stol får gå och ställa sig åt sidan. De som åker ut får till uppgift att observera deltagarna, vilka fortfarande går runt stolarna. Fortsätt till dess att det bara finns några stolar kvar. Efter den första omgången blir det nya regler: En stol ställs några meter från de stolar som står med ryggen mot varandra. Dela upp hela gruppen i tre mindre grupper (1-3). Meddela att grupp 1 förutom stolarna i mitten också måste gå runt stolen längst bort. Detta leder till att grupp1 kommer att känna sig orättvist behandlad, många av dem kommer snabbt att åka ut. Diskutera övningen efteråt: Hur kändes det att också behöva går runt stolen längst bort? Övning 2: Hur kändes det i grupp 2 och 3? Kan man jämföra dessa övningar med någon annan situation i livet? Varför säger man inte ifrån när man får ”de bra reglerna” (grupp 2 och 3)? Hur reagerar den som får springa runt stolen längst bort? Kämpar man emot eller ger man upp? Vad händer om man inte orkar säga ifrån? Jämför med någon vardagshändelse. Vad händer med känslan hos de ”uteslutna” när dessa blir fler och fler?

Rollspel Exempel: Mobbningsscener Börja med att parvis eller i grupp i berättelseform skriva ner några situationer där mobbning förekommer. Varje grupp/par dramatiserar sedan en vald situation, så att den åskådliggörs i form av korta dramascener. Diskutera därefter vilka alternativ det finns för att hantera respektive situation på bästa sätt, alternativt genom att spontant göra en ”fortsättning” på dramatiseringarna, s k forumspel.

Uppdrag Exempel: Utveckla en handlingsplan mot diskriminering - elevmedverkan Gå först igenom de 7 diskrimineringsgrunderna. 1. Försök inledningsvis att ge konkreta exempel på diskrimineringsfall på dessa grunder. 2. Arbeta gruppvis med 3-4 deltagare per grupp. Varje grupp får ett blädderblocksblad, där de skriver upp förslag, så konkreta som möjligt, på vad de vill göra på olika nivåer: I skolan, i klassen, gentemot enskilda klasskamrater, på fritiden och hemma i familjen. När alla grupper är klara, går ni tillsammans igenom de olika förslagen och sammanställer ”det bästa av varje” till en plan för hela klassen/gruppen. Föreslår flera grupper samma sak så ger det litet extra tyngd just åt detta förslag. Detta arbete ska sedan användas i det större arbetet med skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Reflektionsövning Exempel: Egna erfarenheter och självrannsakan a. Finns det tillfälle(n) där du utsatt andra för någon form av diskriminering? b. Har du själv utsatts för någon form av diskriminering? c. Välj ut någon av dessa frågeställningar och berätta om en situation där det har inträffat. Diskutera vidare: Hur reagerade du? Hur borde du ha reagerat? Vad gav det mig att tänka på inför framtiden?

Tack för er uppmärksamhet!