Föräldraråd den 5 oktober 2010 Närvarande: Elever: Alexandra Kullman, Anna-Maria Kullberg och Stina Loeb. Personal: Björn Bertilsson, Karin Brandi, Marie Petersson, Helena Odelgård, Robert Eriksson Föräldrar: Ewa Klinthäll, Anna-Lena Ringsbacka, Ulrica Karlsson, Carina Gerhardsson och Linda Gustafson.

Dagordning Elevrådet Skolans kvalitetsrapport Skolinspektionens rapport Likabehandlingsplan ÖPP Övrigt

Elevrådet Lilla elevrådet Rastlåda för alla i år 1-6 med olika bollar och hopprep. Olika kontakter för att förbättra arbetsmiljön för eleverna Planerar Julkul tillsammans med andra elevråd i kommunen. Utbildning till skyddsombud och i mötesteknik.

Övrigt Inget speciellt togs upp.

Målsättning Under läsåret 2010-2010 har följande mål prioriterats på Vislandaskolan: Vidareutveckla arbetet med kunskap och bedömning, Utveckla lärarkårens IT- och mediekompetens. Vidareutveckla arbetet med värdegrunden, Hela rapporten finns på hemsidan: www.alvesta.se/vislandaskolan

Kunskap och bedömning Utvecklingsområde: - Vidareutveckla arbetet för området kunskap och bedömning, Skolan har avsatt ca 50% av studiedagarna och varannan vecka ca 1,5 h till arbetet. Sammanfattningsvis har skolan utvecklat planeringar och matriser i no, so och engelska i ett f-9 perspektiv för att ge förslag till kommunövergripande matriser. Matriserna till dessa har börjat användas som de skriftliga omdömena. Vid sidan av detta har man även arbetat med de matriser som tagits fram under förgående läsår. Dokumentationsformen kommer att vidareutvecklas under kommande läsår.

Värdegrund Utvecklingsområde Vidareutveckla arbetet med värdegrunden. Vad gäller arbetet med värdegrunden kan man under det gånga året se att verksamheten har påverkats. Klimatet har varit gott i det stora hela och arbetet med allas lika rätt och värde har slagit ut väl. Skolan kommer att fortsätta arbeta medvetet med denna fråga för att behålla och utveckla klimatet på skolan till en tillåtande miljö för alla.

Kränkande behandling Uppföljning Höstterminen 2008 började skolan arbeta mer systematiskt vad gäller utredningar och uppföljningar vilket varit positivt. Då infördes även en struktur vid utredningen som visat sig vara ett gott stöd för att få med allt. Ansvaret för utredningarna då kränkningar skett mellan elever ligger på elevmiljösamordnaren i dialog med rektor. Vad gällande om lärare kränker en elev ligger detta på rektor eller biträdande rektor. I kritiken från Skolinspektionen påtalas att man måste göra planen mer känd för både elever och föräldrar. I deras inspektion var det inte alla elever som kände till planen.

Nationella prov i år 3 Nationella prov Det är fem elev som ej nått målen i svenska och tre som ej nått målen i matematik. Åtgärdsprogram är upprättat.

Nationella prov år 5 I svenska var det 3 elever som ej nått målen. Åtgärdsprogram upprättat. I matematik nådde alla målen. I engelska nådde alla målen.

Nationella prov år 9

Slutbetyg

Slutbetyg

Meritvärde

Åtgärder för utveckling Kränkande behandling att elever och föräldrar känner till planen och att en plan för involvering av utvecklingsområden samt hur vi ska nå ut med informationen till föräldrar ska upprättas. Enhetens utvecklingsområden för 2010/2011 blir således: Vidareutveckla arbetet för området kunskap och bedömning där formen för dokumentation prioriteras. utveckla undervisningen mot att innehålla fler aspekter av IT samt ge eleverna fler möjligheter att visa sina förmågor.. vidareutveckla arbetet med värdegrunden, Sammantaget då man studerar enhetens och arbetslagens utvärderingar samt betygen finner vi det viktigt att fortsätta arbetet med värdegrunden som pågått under året. Vidare ser vi att betygsresultaten varierar vilket gör att vi fokuserar på att utveckla området kunskap och bedömning som är ett kommunalt projekt även nästkommande läsår.

Skolinspektionen Rapporten finns i sin helhet på skolinspektionens hemsida. Helhetsbedömning Vislandaskolan har prioriterat två utvecklings- och arbetsområden, nämligen värdegrund samt kunskap och bedömning. De senaste åren har skolan arbetat mycket med området kunskap och bedömning. Satsningen inom området syns i både den tydliga skolledningens och lärarnas sätt att arbeta med och resonera kring målen för elevernas utbildning. Eleverna har ett tydligt formellt inflytande på skolan och personalen har byggt upp en elevnära relation, som präglas av ömsesidig respekt Mellan dem och eleverna.

Skolinspektionen Helhetsbedömning Måluppfyllelsen är inte tillfredställande. Skolinspektionen ser även att skolan inte har någon skolövergripande, systematisk sammanställning av måluppfyllelsen i alla ämnen i de tidigare årskurserna från år 1 till och med år 6. Utöver detta behöver skolan åtgärda att inte alla lärare i samma utsträckning tar ansvar för att de regler som är fastställda följs samt att den årliga planen mot kränkande behandling inte är klar.

Skolinspektionen Skolan ger inte i tillräcklig utsträckning eleverna möjlighet att nå lägsta målen i samtliga ämnen (Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Kursplanerna, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen). Rektor tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet i alla ämnen i de tidigare årskurserna (2 kap. 2 § första stycket sista meningen skollagen, Lpo 94, 1 Den enskilda skolans utveckling, Lpo 94 2.8 Rektors ansvar) Alla lärare tar inte i samma utsträckning ansvar för att de regler som är fastställda för skolan följs (Lpo 94, 2.1 Normer och värden, Riktlinjer) Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav (14 a kap. 8 § skollagen, 2 § förordingen om barns och elevers deltagande i arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling).

Skolinspektionen Skolan ger inte i tillräcklig utsträckning eleverna möjlighet att nå lägsta målen i samtliga ämnen (Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Kursplanerna, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen). Åtgärder som idag görs Insatser för att alla elever lär sig läsa, räkna och skriva. Arbete med att tydliggöra skolans uppdrag och vad som krävs av eleverna. Specialpedagogiskt arbetssätt där elever kan kompensera sina svårigheter. Åtgärder som vi behöver fortsätta att utveckla Uppföljning av elevers resultat i givna årskurser för att på organisationsnivå kunna systematiskt ut värdera skolans undervisning.

Skolinspektionen Rektor tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet i alla ämnen i de tidigare årskurserna (2 kap. 2 § första stycket sista meningen skollagen, Lpo 94, 1 Den enskilda skolans utveckling, Lpo 94 2.8 Rektors ansvar) Åtgärder som vi behöver fortsätta att utveckla Analys av nationella prov och slutbetyg görs i den årliga kvalitetsredovisningen. Uppföljning och analys av elevers resultat i givna årskurser för att på organisationsnivå för att kunna systematiskt ut värdera skolans undervisning. Kartläggning av elever som lärare misstänker inte når målen görs varje termin (gäller samliga ämnen) och ett kommunalt testprogram med screeningar för att upptäcka elever som har svårigheter i svenska och matematik i år F-9. Detta för att planera särskilda insatserna. Alla elever som lärare misstänker inte når målen (gäller samliga ämnen) enligt givna direktiv ska åtgärdsprogram upprättas enligt 5 kap, § 1, tredje och fjärde stycket i grundskoleförordningen. Dessa registreras och sammanställs för rektor i arbetet för att göra särskilda insatser för att eleven ska nå målen.

Skolinspektionen Alla lärare tar inte i samma utsträckning ansvar för att de regler som är fastställda för skolan följs (Lpo 94, 2.1 Normer och värden, Riktlinjer) Åtgärder som vi arbetar med samtliga i personalen diskuterar personalens förhållningssätt och de utformade reglerna samt hur vi som personal ska agera, samtliga i personalen diskuterar de genomförda elevenkäterna och ger förslag på åtgärder enligt arbetet med skolans plan mot kränkande behandling, samtliga klasser arbetar med det inre klimatet med samarbetsövningar i klasser, samtliga arbetslag arbetar med samarbetsövningar inom arbetslaget för att skapa gott klimat mellan klasser, fokusering på elevers formella inflytande i form av olika råd som elevråd, skol if, caféråd, biblioteksråd och matråd.

Skolinspektionen Skolans plan mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav (14 a kap. 8 § skollagen, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling). Orsaken är att vi inte är klara och att eleverna ej kände att de varit med i framtagande av planen. Åtgärd: Att tydliggöra processen och att se till att fler är med i analys och förslagsarbetet.

Likabehandlingsplan Till årets process kommer vi att arbeta utifrån en förbättrad modell där följade punkter kommer att ingå: En kartläggning av nuläget (görs i sept) Komma överens om vad som ska göras. Här ska elever, personal, föräldrar vara delaktiga. (behandlas i sept) Mål för året ska sättas upp. (sept) Arbetsmetod och åtgärder fastsällas (sept/okt) Utvärderingsmetod ska fastställas Ansvariga utses Utvärdering (maj) Resultatet presenteras (maj) Analys av resultatet (maj) Bedömning av måluppfyllelse (juni) Ev. åtgärder för nästa läsår. (juni)

Uppdrag Diskutera, i de årskurser som ni representerar, vad ni tycker att skolan ska prioritera att arbeta med? Använd respektive enkätresultat som utgångsvärde. Föräldrarådet tycke: Att skolan skulle fokusera och prioritera på Rastverksamheten, Språket hos barn och att försöka förändra rädslan att använda toaletter och omklädningsrummet.

ÖPP Projektet är finansierat mha statliga medel och är över hela länsregionen. Fritidsgårdspersonal är det som håller i utbildningen. ÖPP går ut på att med föräldrarnas hjälp förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar i årskurs 7 till 9. Föräldrarna har ofta ingen aning om hur mycket deras ungdomar faktiskt dricker och att de dricker mer för varje år som går under högstadiet och gymnasiet Tanken med ÖPP är att sätta stopp för den ökande och riskfyllda alkoholkonsumtionen under tonåren och att skjuta upp alkoholdebuten så länge som möjligt. Ju senare debut, desto mindre risk för framtida alkohol- och drogmissbruk visar forskningen. En mamma och en pappa som vänligt men konsekvent markerar att det inte är okej att dricka när man är ung gör stort intryck på tonåringen. Föräldrarna får också fakta om att det är en myt att man minskar ungdomarnas drickande genom att bjuda på alkohol hemma. I själva verket är det tvärtom. Ungdomar som bjuds på alkohol hemma dricker betydligt mer ute på annat håll. 

Nästa möte Den 23 november kl 18.30-20.00. Önskemål om vad vi ska ta upp? Inget specifikt framkom.