Ryggradsdjur och ryggradslösa djur
Indelning Djuren brukar delas in i de två grupperna ryggradslösa djur och ryggradsdjur
Ryggradslösa djur Djuren har ingen ryggrad. (De har alltså ingen rad av skelettben i ryggen) Det är den största gruppen Nässeldjur, svampdjur, maskar, tagghudingar, blötdjur och leddjur tillhör ryggradslösa djur.
Ryggradsdjur Djuren har en ryggrad. (De har alltså en rad av skelettben i ryggen). Fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur tillhör ryggradsdjur.
Växelvarma och jämnvarma djur Växelvarma djur ändrar kroppens temperatur efter hur varmt det är runt omkring (ex. fiskar) Jämnvarma djur har hela tiden samma temperatur (ex: människan, fåglar)
Befruktning Yttre befruktning där ägg och spermier möts i vattnet ex: groddjur. Inre befruktning där äggen befruktas inne i honans kropp En del djur lägger sedan äggen med ett skal som skyddar mot uttorkning (ex höns). Andra djur föder istället ungar (ex: däggdjur, huggormar).
Ryggradsdjur på land Att leva på land ställer andra krav än att leva i vatten. Ryggradsdjur på land måste ha starka muskler för att orka lyfta sin kropp för att förflytta sig. Fåglar behöver ett starkt skelett som ger stöd för deras flygmuskler samtidigt som de ska väga så lite som möjligt. Det är därför fåglar har ett ihåligt skelett.
Djurs olika sinnen Djur har olika utvecklade sinnen för att på bästa sätt kunna hitta föda. Sinnena är väl anpassade efter var och hur djuret lever. En del djur luktar, andra lyssnar, några använder synen och en del använder känseln.
Gör nu frågorna: 1) Vad är det för skillnad på ryggradslösa djur och ryggradsdjur? 2) Vad innebär det att ett djur är växelvarmt? 3) Vad innebär det att ett djur är jämnvarmt? 4) Vad är yttre befruktning och vad är inre befruktning?