När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i zenit. Detta kan ske mellan vändkretsarna. Vid nordpolen träffar solstrålarna.

En presentation över ämnet: "När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i zenit. Detta kan ske mellan vändkretsarna. Vid nordpolen träffar solstrålarna."— Presentationens avskrift:

1 När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i zenit. Detta kan ske mellan vändkretsarna. Vid nordpolen träffar solstrålarna jordytan väldigt snett vilket innebär att de måste värma en stor yta. Vid ekvatorn träffar strålarna nästan rakt uppifrån, vilket innebär att det är varmt där.

2 Årstider Vid midsommar lutar norra jordklotet som mest mot solen. Då solen står i zenit vid norra vändkretsen ( runt 21 juni) har vi sommarsolstånd. Motsvarande gäller då när solen står i zenit vid södra vändkretsen. När solen står i zenit vid ekvatorn har vi vårdagjämning alt. Höstdagjämning. Då är jordklotet belyst från pol till pol.

3 Atmosfären Troposfären här finns väder, moln, StratosfärenHär hittar vi det för oss livsviktiga ozonskiktet JonosfärenHär uppträder de norrsken som vi sedan kan ha turen att se. Atmosfären består av en blandning av gaser, bland annat kväve och syre.

4 Lufttryck! Lufttryck mäts i hektopascal (hPa) Högtryck När det råder högtryck så förväntar vi oss sol och värme om det är sommar. Är det vinter väntas sol och kyla. Lågtryck När det råder lågtryck så förväntar vi oss moln och regn.

5 Temperatur! Landytan både värms upp och kyls av snabbare än havet. Havet har en dämpande inverkan på temperaturen. Därför blir det inre av en kontinent varmare på sommaren och kallar på vintern än en plats vid havet. Kustklimat – svala somrar och milda vintrar. Fastlandsklimat- varma somrar och kalla vintrar.

6 Växthuseffekten! Den växthuseffekt vi pratar om är de förhöjda växthuseffekt som bildas av de gaser som vi släpper ut i troposfären. Främst rör det sig om koldioxid, metangas och vattenånga. Gaserna bildar ett lager i troposfären som släpper in solljus med håller inne värmen. Det fungerar alltså som ett jättestort växthus.

7 Vindar! När luft värms upp stiger den, den blir lättare. När den sedan stiger kyls den av och blir tyngre och sjunker. Ungefär så uppstår vindar. Solen värmer luften som då stiger, för att sedan kylas av, vilket sedan leder till att den sjunker. Dessa luftströmmar kallar vi vindar.

8