Myndigheten för delaktighet Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Mille Salomaa Lindström Läs upp alla PPT för tillgängligheten
Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter! Funktionshinderspolitiken ska få genomslag i samhället! Mille
Myndigheten för delaktighet - uppdrag Vi främjar respekten för och medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Med utgångspunkt i ett rättighets- och mångfaldsperspektiv ska vi verka för full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning oavsett ålder och kön och för jämlikhet i levnadsvillkor. Vi arbetar tvärsektoriellt med kunskapsutveckling frågor som rör delaktighet, tillgänglighet, universell utformning och miljö, välfärdsteknologi, levnadsvillkor och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Mille Bildades 1 maj 2014. Ca 60 personer i Sundbyberg MFD:s uppdrag Vi arbetar med kunskapsutveckling genom att: Följa upp och analysera utvecklingen inom funktionshindersområdet Lämna underlag och förslag på åtgärder till regeringen Utveckla kunskapsstöd och riktlinjer Följa och främja kunskapsutveckling – forskning och innovation Stödja aktörer i genomförandet och sprida kunskap och verktyg Webbutveckling - navet i kunskapsspridning
Myndighetens uppdrag om välfärdsteknologi i instruktionen Bidra till ökad kunskap i frågor som rör välfärdsteknologi Bidra till kunskapsutveckling i frågor som rör välfärdsteknologi, utveckla kunskap om hur samspelet mellan generella välfärdsteknologilösningar och personligt utformade hjälpmedel fungerar för den enskilde samt följa och vid behov medverka i strategiskt viktig nationell och internationell standardisering inom välfärdsteknologi.
Regeringsuppdrag ”Digital teknik” Stöd och kunskap om digital teknik till kommuner Tekniska förutsättningar för digitala trygghetstjänster Öka delaktighet, självständighet och jämlikhet i levnadsvillkor genom digital teknik, universell utformning & innovationer Stöd till personer med kognitiv funktionsnedsättning Regeringsuppdrag tre år i rad med fokus på att stödja implementering av digital teknik, innovation m.m. 4. a) Myndigheten för delaktighet ska fortsatt samordna arbetet med att ta fram relevant stöd och sprida information till kommunerna om användning och implementering av digital teknik samt digitala trygghets- och servicetjänster inom socialtjänst och hemsjukvård. Införande av digitala trygghetslarm i kommunerna ska fortsatt prioriteras. Uppdraget ska genomföras i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, E-hälsomyndigheten och andra relevanta statliga myndigheter. I uppdraget ska Myndigheten för delaktighet även samråda med Sveriges Kommuner och Landsting och andra relevanta aktörer såsom Swedish Standards Institute. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 28 februari 2018. Redovisningen ska hänvisa till regleringsbrevet för 2017 avseende Myndigheten för delaktighet. 4. b) Myndigheten för delaktighet ska ta fram och lämna förslag hur en nationell samordning för utveckling av de tekniska förutsättningarna för digitala trygghetstjänster långsiktigt ska utformas. Uppdraget ska genomföras i samråd med E-hälsomyndigheten, Post- och telestyrelsen och andra berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 20 oktober 2017. Redovisningen ska hänvisa till regleringsbrevet för 2017 avseende Myndigheten för delaktighet. 4. c) Vidare ska myndigheten långsiktigt utveckla, sprida och förvalta kunskapsstöd riktat till kommuner och andra aktörer om hur innovationer, universell utformning och användning av digital teknik kan bidra till ökad delaktighet, självständighet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 28 februari 2018. Redovisningen ska hänvisa till regleringsbrevet för 2017 avseende Myndigheten för delaktighet. 4. d) Myndigheten för delaktighet ska även i samråd med Socialstyrelsen, Vinnova och Sveriges Kommuner och Landsting fortsätta utveckla sitt arbete med teknik och innovationer som stöd för ökad trygghet, delaktighet och självbestämmande för personer med kognitiv funktionsnedsättning.
Ny funktionshinderspolitik- jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället (Proposition 2016/17:188) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Skyldighetsbärare/rättighetsbärare Universell utformning Arbetsmarknad och utbildning
Mänskliga rättigheter – vad är det? “Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Mänskliga rättigheter gäller alla. Du behöver inte vara född i något särskilt land, vara av något särskilt kön eller prestera något särskilt utan rättigheterna är inneboende värden som alla människor föds medMänskliga rättigheter regleras i konventioner och är ett avtal mellan länder och FN. Det innebär att det finns särskilda strukturer för att rapportera till FN, FN övervakar och kommer med rekommendationer till länder om vad som kan utvecklas etc. Det är viktiga och allvarliga frågor och samtidigt är mänskliga rättigheter säkert redan med i det ni arbetar med dagligen utan att ni kanske reflekterat över det. I konventionen finns skyldighetsbärare och rättighetsbärare. Skyldighetsbärare är den som ansvarar för att respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna det vill säga staten och det offentliga. Rättighetsbärarna är de individer som har mänskliga rättigheter. Vad har konventioner för status? Olika stater har olika modeller för hur konventionerna omsätts rent juridiskt i det nationella regelverket. I Sverige inkorporeras traditionellt inte konventioner i svensk lag. Istället transformerar man, vilket är fallet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som vi ska prata om idag. Hittills är bara Europakonventionen inkorporerad i svensk rätt och inom kort förväntas Barnkonventionen också bli det. Inkorporering betyder att konventioner blir svensk lag. Även utan inkorporering, har konventionen en vägledande/normgivande funktion. När man transformerar konventioner ser man till att befintlig lagstiftning inte strider mot konventionen. Detta gjordes i en utredning innan Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Därefter har konventionen såväl juridisk betydelse men också vägledande/normgivande betydelse för alla aktörer verksamma i det offentliga. Svensk lagstiftning ska tillämpas i enlighet med konventionen. Konventionen innehåller vissa rättigheter som ska genomföras stegvis utifrån landets resurser (ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter) och andra rättigheter som gäller sedan den dag konventionen trädde i kraft (medborgerliga och politiska rättigheter). Domstolsväsendet ska tolka svensk lag utifrån konventionen. Åtagande i artikel 4: ”att genomföra eller främja forskning och utveckling av och främja tillgång till och användning av ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik, samt hjälpmedel som är lämpliga för personer med funktionsnedsättning, med prioritering av teknik till överkomligt pris,” I artikel 9 anges även att konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IKT) och nya system, däribland Internet. Artikel 9 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning ska ha samma mänskliga rättigheter som andra. De ska själva kunna bestämma över sina liv och kunna vara med i samhället som andra. Funktionshinder ska förebyggas och tas bort! När nytt skapas innebär det att sträva efter det universellt utformade. Det vi har ska systematiskt förbättras. Mille allmänna principerna i konventionens artikel 3a som handlar om respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende, och i artikel 3c om fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället. Åtagande i artikel 4: ”att genomföra eller främja forskning och utveckling av och främja tillgång till och användning av ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik, samt hjälpmedel som är lämpliga för personer med funktionsnedsättning, med prioritering av teknik till överkomligt pris,” I artikel 9 anges även att konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IKT) och nya system, däribland Internet. Artikel 9 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Allmänna åtaganden (Artikel 4) g) främja tillgång till och användning av ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik, samt hjälpmedel som är lämpliga för personer med funktionsnedsättning, h) tillgänglig information till personer med funktionsnedsättning om hjälpmedel, innefattande ny teknik och andra former av stöd, service och tjänster funktionshinder går att förebygga och förhindra genom förändringar i miljö och omgivning.
Artikel 9 – tillgänglighet g) främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system, däribland Internet, samt h) främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informations- och kommunikationsteknologi och -system på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga till lägsta möjliga kostnad.
Vision e-hälsa 2025 År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
Vad innebär tillgänglighet? Tillgänglighet handlar om tillträde till den fysiska miljön, transporter/anläggningar samt tillgång till information, kommunikation, varor, produkter och tjänster, inklusive digitala lösningar. Tillgänglighet rör samhällets olika områden. Diskussion deltagare.
Tillgänglighet Inom funktionshindersområdet betyder det att skapa möjligheter för alla, oavsett funktionsförmåga, att kunna delta i samhället på jämlika villkor. Kopplingen till den nya svenska funktionshinderspolitiken.
Exempel på tillgänglighet: Digitala lösningar som alla kan förstå och som ger alternativ för syn och hörsel. Fysisk miljö och transporter som är möjliga att använda för personer som har en funktionsnedsättning
Digital teknik och universell utformning Universell utformning som utgångspunkt Ta bort de hinder som finns Skäliga åtgärder för de individer som behöver det Universell utformning Undanröjande av hinder Skäliga åtgärder Mille Utgångspunkten: att allt nytt som utformas/byggs/produceras ska utformas universellt, dvs för att alla ska kunna ta del av och använda det. För allt som redan finns gäller att hinder ska undanröjas för att åstadkomma tillgänglighet. När ovanstående två inte räcker till behöver skäliga åtgärder vidtas, kopplade till individen. Målet är att skäliga åtgärder sällan ska behövas, eftersom samhället är utformad för den mångfald av människor som lever i det.
Statistik Område Personer i Sverige med nedsättning Rörelse & motorik 1.300.000 Läsa & skriva 1.920.000 Förstå 1.340.000 Se 297.000 Höra 1.400.000 Tala 160.000 Koncentration & minne 300.000 Social interaktion 850.000 Statistiksammanställning över funktionsnedsättningar - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer
Tillgänglighet på webben http://webbriktlinjer.se/webbföralla
Välfärdsteknik Delaktighet Trygghet Självständighet Aktivitet Elisabeth inleder med olika begrepp Mille fyller på Vi fortsätter med dessa fyra ledord! Orden betyder ju olika för olika individer! Uppfattas olika! prata om detta både med personal och brukare/användare! MÅL: Att fler personer med nedsatt funktionsförmåga får ta del av välfärdsteknologiska tjänster som leder till ökad självständighet, trygghet, delaktighet och aktivitet
Välfärdsteknik för att stödja olika behov Komma ihåg och uppmärksamma Motivera och sätta igång Struktur, planering och ordning Förstå sammanhang Kunna kommunicera Förstå och anpassa tid Känna sig trygg Bättre balans, grepp, styrka etc MÅL: Att fler personer med nedsatt funktionsförmåga får ta del av välfärdsteknologiska tjänster som leder till ökad självständighet, trygghet, delaktighet och aktivitet
Styra, påverka och kunna vara aktiv Teknikinköpen har även varit individanpassade. En brukare fick en minisurfplatta som kunde användas för att översätta svenska till brukarens hemspråk. Foto: Helene Albinsson Täby Kommun
Ex på appar och funktioner i telefonen Som exempelvis: Anteckningar Påminnelser Fotografera och filma tal text Uppläsning Förstora Kartor Sms Chatta, videosamtal
Utveckling som pågår – Bräcke Diakoni För de med svårighet att kommunicera. Att inte bli missförstådd eller feltolkad! Tar fram en app där användaren ska kunna ha för att förenkla kommunikationen med nya personer man träffar på! Ska visa enkelt ex så låter jag/ser ut när jag säger JA, när jag har den här minen är jag ledsen… Appen ska hjälpa användaren/anhörig/personal att lätt kunna fota, spela in film, skriva och berätta om personen så att det blir ett ”kommunikationspass” som beskriver användaren. Kanske lämna fram och visa när man får en ny färdtjänstchaufför, nytt läkarbesök, ny personal. Klar 2017. Arvfondsprojekt. + Ett nytt sätt att förmedla sig! + Rättvis bild av mig själv. + Enkel att uppdatera i takt med förändring och att personen lär sig nya saker + ökar barn och ungdomars självkänsla och delaktighet! Nu en 1: version av appen ute på test. 7 personer i 5-36 år med olika funktionsnedsättningar. Enkel app, spela in ljud och filmer, visa men jag är och hur jag kommunicerar. Gratis! Arvsfondsprojektet Rättvisat – mitt digitala kommunikationspass: http://www.brackediakoni.se/vara-verksamheter/rattvisat-mitt-digitala-kommunikationspass
Kultur på distans Att visa kultur på distans med hjälp av en tillgänglighetsrobot, en så kallad telepresence- robot.
Hur arbetar ni med tillgänglighet i er verksamhet? Vilka hinder ser ni? Hur kan hindren undanröjas? Diskussion deltagare.
Film om delaktighet
Vad innebär delaktighet? Full delaktighet är ett centralt begrepp inom funktionshindersområdet. Delaktighet handlar om möjligheten för alla, oavsett funktionsförmåga, att kunna vara aktiv inom samhällets alla områden, till exempel på arbetsmarknaden, i skolan och offentliga miljöer. Diskussion deltagare.
Konventionen/Funktionshinderspolitiken Individen Delaktighet Tillgänglighet Digital teknik Konventionen/Funktionshinderspolitiken Det som påverkar möjligheten till delaktighet är tillgängligheten i samhället och de förutsättningar som skapats för individen. Meningen med de nationella målen för funktionshinderspolitiken är att delaktigheten ska öka. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är utgångspunkten för funktionshinderspolitiken
Framgångsfaktorer Universell utformning Tekniken ska fylla ett behov Metod Ledningssystem och rutiner Samverkan Tid för introduktion, inlärning och uppföljning Tekniken ska fylla ett behov. Motivation viktigt. Metod för bedöma behov, träna, följa upp, se nyttan med tekniken Rutiner & system (metoder, uppföljning, om fel uppstår etc) Support/stöd från anhöriga, vänner, personal Samverka med många i er organisation (IT, ekonomi, juridik, upphandling, etc etc) Sätt tekniken i sitt sammanhang (Kunskap om individen, miljön, aktivitet, tekniken) Tid för introduktion, inlärning och uppföljning Nya arbetssätt?
Framtid Demografi Kunskap Tekniska förutsättningar Inbyggd teknik i bostad Proaktiv teknik Design Internet of things=att många olika prylar kan vara uppkopplade på internet och kommunicera med varandra
Besök gärna MFD på nätet www.mfd.se http://www.mfd.se/valfardsteknologi/kognitivt-stod/
Full delaktighet för alla, oavsett funktionsförmåga Mille Salomaa Lindström mille.salomaa-lindstrom@mfd.se