Delaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer Projektarbetare Maria Balk, 25.9.2017

”Tidigare gjorde man omhändertagningar utan att man knappt hade träffat dethär barnet, å man hade int tala med barnet, man visste int hur barnet såg ut, å nu jobbar vi ganska mycket med dehär barnen. Det har blivit mera barnfokuserat, att man liksom int bara tänker att man gör ett beslut som e bra för barnet, utan att man faktiskt också ser dedär barnet, man pratar med detdär barnet, man hör detdär barnet.” Socialarbetare i barnskyddet (Pro gradu, Balk 2012)

Vad är delaktighet? Delaktighet, även kallat medbestämmanderätt, betyder att barnet ges möjlighet att uttrycka sig själv och få sin åsikt hörd. På det sättet har barnet möjlighet att påverka beslut, handlingar och ärenden som berör hen själv. Barnets åsikter skall oberoende av ålder alltid redas ut aven om det juridiska hörandet bara gäller barn som fyllt 12 år. Barnet har även rätt och möjlighet att inte delta. Att välja att inte delta är också en aspekt av delaktighet. (Oranen 2016)

Delaktighet Barndomsforskningen har sedan 1990-talet tagit en ny vändning. Barn ses numera i högre utsträckning som aktiva objekt och självständiga aktörer, vilket har sin grund i FN:s konvention om barns rättigheter. (Ponnert 2007) Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad." FN:s barnkonventionen artikel 12.1 Delaktighet beskrivs även i Barnskyddslagen 417/2007 § 5, Förvaltningslagen 434/2003, Ungdomslagen 21.12.2016/1285 och Grundlagen 731/1999 § 6 FN:s barnkonventi

Hur öka delaktighet? Funktionella metoder, t.ex. olika färdiga kort och bilder Utformning av den fysiska miljön Sociala medier, barnanpassad hemsida och barnchat. Enkäter, frågeformulär, kundrespons Intervjuer med barn Sakkunniggrupp med barn BIKVA Reflektionsforum för professionella (Backman 2016, Hyvönen och Alexanderson 2014) Fördjupande av den egna självförståelsen samt att reflektera över och utmana invanda tanke- och arbetssätt t.ex. Olika färdiga kort eller bilder kan också användas ifall klienten upplever det lättare att inte själv behöva skapa. Känslokort, styrkekort och påståendekort för att möjliggöra effektivare och bättre informations- och kontaktkanaler samt diskussionsforum mellan barn och socialtjänsten. T.ex. Låda för feedback (Barnen får vara med och inreda ett rum.) Att ha ramar, men kunna arbeta flexibelt Attv någon lyssnar och tar dig på allvar. Det finns alltid en maktaspekt mellan brukare och professionell (Ju yngre barn desto mera begränsade är deras möjligheter att uttrycka sig i ord och att få rita eller måla sina erfarenheter eller känslor ter sig naturligare.)

Vägar till delaktighet enligt Harry Shier Mera kring modellen! Hart www.handikappforbunden.se

En delaktighetskultur Det finns ett glapp mellan vad professionella tror att de gör och barns upplevelser av att vara delaktiga. Professionella har ofta den teoretiska kunskap som behövs för att arbeta med delaktighet, men kan uppleva att det är svårt att omsätta den i praktiken. Det behövs en ökad medvetenhet hos socialarbetare, politiker och chefer, vilket primärt handlar om att fördjupa den egna självförståelsen samt att reflektera över och utmana invanda tanke- och arbetssätt. (Hyvönen och Alexanderson 2014) Istället för att ordna enskilda formella delaktighetsträffar bör vi satsa på att utveckla en delaktighetskultur som genomsyrar strukturer. (Vuorenmaa 2016) (Det behövs en medvetandehöjning hos socialsekreterare om synen på barn som kompetenta aktörer) Det handlar primärt om att fördjupa den egna självförståelsen samt att reflektera över och utmana invanda tanke- och arbetssätt. Man lyssnar på barnet, men glömmer att ta fasta på dem För att allt det goda arbete som satts i gång i regionerna ska kunna fortsätta behövs en god jordmån. Det är en uppgift och en utmaning för chefer och politiker att se till att den jordmånen finns.

Plan för delaktighetsnätverk FSKC kommer under hösten 2017 och våren 2018 att ordna ca fem nätverksträffar för socialarbetare som jobbar med barn inom barnskydd, flyktingvård och handikappservice i Österbotten. Projektet inleds med kommunbesök och samtal om delaktighet med ledande socialarbetare. Under nätverksträffarna ges professionella möjlighet att genom reflektion, diskussion och funktionella metoder fundera på vad delaktighet innebär i arbetet med barn. Deltagarna har möjlighet att i den egna praktiken pröva på olika utvecklingsidéer med fokus på delaktighet, något som därefter utvärderas och diskuteras. Nätverksarbetet avslutas med ett delaktighetsseminarium, till vilket beslutsfattare, ledning, professionella samt brukare kommer att inbjudas.

Tack ! maria.balk@fskc.fi

Litteratur Backman, A. (2016) Hur kan vi arbeta med delaktighet. Hämtad 24.9.2017 från https://prezi.com/onmdtnrhn136/hur-kan-vi-arbeta-med-delaktighet/?webgl=0 Balk, M. (2012) Hur ska jag veta - Socialarbetares reflektioner över våndan av att handla enligt barnets bästa. Hyvönen, U. och Alexanderson K. (2014) Barnen vill – Vågar vi. Barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Oranen, M. (2016) Lapsen osallisuus. Hämtad 24.9.2017 från https://www.thl.fi/fi/web/lastensuojelun-kasikirja/tyoprosessi/lasten-osallisuus Ponnert, L. (2007) Mellan klient och rättssystem. Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv. Vuorenmaa, M. (2016) Lasten, nuorten ja perheiden osallisuus . Hämtad 24.9.2017 från https://www.slideshare.net/THLfi/lasten-nuorten-ja-perheiden-osallisuus-palveluissa Vägar till delaktighet. Handikappförbunden. Hämtad 24.9.2017. http://www.handikappforbunden.se/PageFiles/58622/Shiers_delaktighetsmodell.pdf