Att göra en vetenskaplig undersökning Bollnäs Folkhögskola – Svenska 3 VETENSKAPLIG TEXT Att göra en vetenskaplig undersökning Bollnäs Folkhögskola – Svenska 3

VARFÖR LÄRA SIG DETTA? Absolut nödvändigt på högskola/universitet. Se igenom lögn, ideologi och påhitt – var kritisk. Bidra till den globala kunskapsinhämtningen! Vi behöver ju vetenskapen hela tiden. Exempel? ”Alla människor har av naturen ett begär att få veta” / Aristoteles

VAD ÄR VETENSKAP? ”vetenskap (lågtyska wetenskap, eg. 'kännedom', 'kunskap'), organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Detta kan ske genom att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment eller tolkar och analyserar tillgängligt material (t.ex. dokument, föremål) för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat. ” /Nationalencyklopedien

KORT HISTORIK Vi har alltid skaffat oss kunskap. Inte alltid med hjälp av system. Aristoteles (300 f.kr): För trots att sanningen och vännerna är oss kära, är det en helig plikt att ge företräde åt sanningen” Teleologisk vetenskapssyn: allting har ett ändamål och ett syfte. Regn? Jord?

KORT HISTORIK Modern vetenskap växte fram under 1600-talet, via t.ex. Galileo Galileis metoder. Hypotetisk deduktion går ut på följande: Du har en teori eller tes. T.ex.: ”Jorden är inte världens centrum.” Sedan utför du olika experiment för att stödja eller motbevisa teorin. Du söker alltså en sanning som stöds av evidens, bevis. Du försöker inte föra fram din åsikt, utan låter bevisen tala för sig själva. Du prövar din teori.

KORT HISTORIK ”…och ändå rör hon sig…”

KORT HISTORIK På 1800- och 1900-talet etableras flera vetenskapliga metoder: Samhällsvetenskapliga, humanistiska, naturvetenskapliga etc. Empiri: man samlar och bearbetar fakta och ser vad de visar – istället för att först ha en teori som man vill bevisa eller motbevisa.

KORT HISTORIK Man börjar nu använda ordet scientist. Via dessa metoder har man hittat universella sätt att undersöka och studera naturen, tillvaron, människan, fysiken etc. Människor över hela världen kan nu gemensamt bidra med kunskap till den samlade världskunskapen!

VETenskap! Vetenskap handlar om att veta säkert. Så länge vi inte VET så är det en hypotes. Vetenskap kan också nå slutsatsen att vi inte vet säkert, men att mycket pekar på ett visst svar. Då skriver man det. Det är svårt att vara säker! Svårt att veta att man vet. Vad VET du? Ge något exempel.

VETENSKAPLIG SÄKERHET? Tes: Alla svanar är svarta. Du söker upp ett djur. Du fastställer att detta djur är en svan. Du iakttar färgen: den är vit. Vad vet vi nu om svanars färg? (hypotetisk deduktion)

VETENSKAPLIG SÄKERHET? Var brister Dr. William Lanes argumentation?

VETENSKAPLIG SÄKERHET? Muntligen frågar du alla studerande på allmän kurs (80 st.) om de dricker alkohol oftare än en gång i veckan. Dina resultat: JA = 10% NEJ = 90% Vilka slutsatser kan du dra av dina resultat? Problem med undersökningen? (metod, akribi och validitet)

ATT SKRIVA VETENSKAP Världens forskare ska snabbt kunna ta del av vad du gjort, hur du gjort det, och vad du kommit fram till. Transparens: allt du gör skall vara synligt. Visa dina källor! Validitet: Mät det du tänker mäta – inget annat. Reliabilitet: Din mätning skall vara pålitlig. Om en annan forskare får samma data ska hen komma fram till samma slutsats. Akribi: vetenskaplig noggrannhet och exakthet

5 SAKER SKA DU KUNNA: 1. Följa en vetenskaplig struktur och metod 2. Läsa och sovra i vetenskaplig litteratur 3. Använda ett vetenskapligt språk 4. Dra rimliga slutsatser 5. Källhänvisa

1. EN VETENSKAPLIG STRUKTUR Texten måste följa en viss disposition: Inledning & Syfte  Frågeställning  Metod  Resultat  Diskussion  Sammanfattning  Källor Likadant över hela världen!

1. EN VETENSKAPLIG STRUKTUR INLEDNING & SYFTE = presentera ämnet och varför du vill ta reda på mer om det. FRÅGESTÄLLNING = vilken fråga/vilka frågor skall du försöka besvara? METOD = Hur ska du besvara frågan? Enkäter? Genom att läsa vad andra forskare kommit fram till?

1. EN VETENSKAPLIG STRUKTUR RESULTAT = Presentera dina resultat (utan att analysera, tolka eller diskutera). DISKUSSION = Diskutera resultaten. Vad visar de? Vad beror de på? Varför är de intressanta?

1. EN VETENSKAPLIG STRUKTUR SAMMANFATTNING = Sammanfatta kort vad du gjort i arbetet och vad du kommit fram till. KÄLLOR = Presentera alla källor du använt dig av.

2. LÄSA OCH SOVRA I VETENSKAPLIG LITTERATUR Sovra = gallra, skilja ut. Hitta information om ditt ämne i en pålitlig källa. Vetenskaplig litteratur: Doktorsavhandlingar Vetenskapliga artiklar Forskningsrapporter Uppsatser (Populärvetenskapliga artiklar) (Sammanfattning av en studie i t.ex. en tidning)

2. LÄSA OCH SOVRA I VETENSKAPLIG LITTERATUR HÄR HITTAR DU ANVÄNDBARA KÄLLOR: Borås Högskola: Sök information DIVA Portal Uppsatser.se Libris: Uppsök + Bibliotek och internet + Populärvetenskapliga tidningar +Tidskrifter Läs inte hela uppsatser! Titta först på sammanfattning/abstract om texten är aktuell för dig.

3. VETENSKAPLIGT SPRÅK = ENKELT, EXAKT Enkelt, tydligt och noggrant. Sakligt och objektivt. Inga egna åsikter! Ett slarvigt ordval kan bli en omedveten lögn. Behöver inte vara svårt eller avancerat. Men tydligt! Ex: Relativa ord som ”bra”, ”mycket”, ”ganska” etc. blir problematiska i vetenskapliga texter.

SPRÅK ÄR KULTURELLT

ATT REFERERA Att referera = att med egna ord sammanfatta och säga det viktigaste ur en källa. Var tydlig med vem som säger vad i din text: REFERATMARKÖRER: ”Hon menar…” ”Han har kommit fram till…” ”Dr. Ahmeds studier visar att…” ”Mina resultat pekar på att…” ”Ett annat resultat hittar man i Eva Linds forskning…”

4. DRA RIMLIGA SLUTSATSER SLUTSATSEN = vad undersökningen visar. Slutsatsen skall vara logisk, och ha stöd i din undersökning. Frågeställning: ”Luktar alla lärare på folkis kaffe?” Observation 1: 12 av 15 lärare luktade kaffe. Observation 2: En tidigare gjord studie på Forsa Folkhögskola visar att 75% luktade kaffe. Slutsats: ”Nej, alla luktar inte kaffe, men däremot gör en stor majoritet i Hälsingland det.” (Vad kaffedoften kan bero på får du diskutera under ”diskussion”)

5. KÄLLHÄNVISNINGAR All information du hämtar från en källa skall du hänvisa till. Gäller både citat och referat. Vi har tidigare jobbat med detta: PP: citatteknik Längst bak i uppsatsen = en källförteckning. En lista över alla källor du använt dig av.

DIN UNDERSÖKNING Din vetenskapliga undersökning är inte speciellt SVÅR att göra. Däremot är det en lite större uppgift som kräver en arbetsinsats vad gäller tid. Som ett hinderlopp: Inget hinder på vägen är för högt eller svårt, men det finns ett antal hinder att passera. Arbeta kontinuerligt = det blir klart.

3 alternativ: ❸ ❶ ❷ Gör en egen undersökning och ta fram egna data. Enkät eller naturvetenskapliga undersökningar. Eget källmaterial. Kräver mer tid – men man upptäcker outforskad kunskap! ❶ Forska i valfritt ämne, utan att ta fram egna data. Välj fråga och ämne själv. Hitta relevanta källor. Eget källmaterial. Att hitta rätt källor tar lite tid, men man lär sig samtidigt hur man själv söker upp info. ❷ Välj ett förberett ämne. Du väljer mellan tre olika frågeställningar. Källmaterial är redan framtaget. Kräver inte lika mycket tid. ❸

BÖRJA SÅ HÄR: 1. Välj ett av de tre alternativen. 2. Fundera på vilket ämne du skulle vilja undersöka. 3. Formulera en frågeställning (liten, avgränsad). Läraren skall godkänna den innan du går vidare.

BÖRJA SÅ HÄR: 4. Hur ska du besvara din fråga? (metod). 5. Använd våra länkar här för att hitta pålitliga källor. 6. Skriv in de rubriker ditt arbete måste ha: Inledning & Syfte  Frågeställning  Metod  Resultat  Diskussion  Sammanfattning  Källor

FORTSÄTT SÅ HÄR: 7. Du kan redan nu skriva texten under de tre första rubrikerna. 8. Läs igenom dina källor (eller din egen studie). Skriv ner information som du behöver för att svara på din frågeställning. 9. Skriv kapitlet ”Resultat”, där du presenterar det du hittat i dina källor.

AVSLUTA SÅ HÄR: 10. Nu skriver du kapitlet ”diskussion”, där du diskuterar resultaten; Vad kan resultaten bero på? Finns det några teorier kring det? Har andra forskare nått andra resultat? Är något resultat särskilt intressant? 11. Skriv kapitlet ”sammanfattning”. Summera kort frågeställning, metod och resultat.

AVSLUTA SÅ HÄR: 12. Samla alla källor du har använt i källförteckningen, längst bak. Skriv dem i alfabetisk ordning. 13. Korrekturläs och lämna in. Hurra! Fira! Snyggt gjort! Du har skapat ny kunskap!