Budgetprocessen 2018-2020 Skattetillväxt: 2017 2018 2019 2020 2017-19 3,9% 2,7% 2,6% 2,67% 2018-20 3,11% 2,28% 2,75% 2,70% *2018-20 5,3% 1,67% 1,67% 1,61% * Skattetillväxten blir lägre pga avtagande effekt av välfärdssatsning PKV: 2017 2018 2019 2020 2017-19 2,7% 2,8% 2,9% Lön 3,0% 3,0% 3,0% Övrigt 2,2% 2,6% 2,6% 2018-20 2,7% 2,7% 3,0% 3,0% Lön 3,0% 3,0% 3,2% 3,2% Övrigt 2,1% 2,4% 2,6% 2,6% * 2018-2020 justerat med 0,2% pga pensioner

Budget 2018-2020: Bas för preliminära direktiv? Kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningar ger oss tre huvudalternativ: 1: Anse att de prioriteringar som gjordes är önskvärda och korrekta samt ställa krav på effektivisering. 2: Se över de prioriteringar som lades fast 2017-2019, med förändring redan 2017. 3: Kombinera de ovanstående Nästa beslut 28:e april

Effektiviseringskrav på verksamheterna Förutsättningar: Budgetbas inklusive satsningar uppräknad med: Löneökning enligt SKL ca 3-3,2% Inflation enligt PKV 2,1-2,6% Effektiviseringskrav: 1% årligen på nettobudget utifrån budget 2017-2019 Intäktsbortfall migration: Intäkter och kostnader korrelerar inte till 100% därav besparingskrav på motsvarande 1/3 av intäktsbortfallet årligen. Nästa beslut 28:e april

Preliminärt direktiv alternativ 1 Nästa beslut 28:e april

Prioriteringar – ska något bort, i så fall redan 2017 Nästa beslut 28:e april

Förslag till budgetdirektiv Nuvarande fördelning per verksamhet är i grunden god med mindre avvikelser mot budget Prioriteringar är sunda Preliminärt direktiv ges enligt alternativ 1, med för hoppning om att nästkommande prognos och de förändringar som gjorts klarnar Nästa beslut 28:e april

Funktionell dumhet i offentlig verksamhet – Dagens samhälle: Perspektiv, Mats Alvesson 13/10-2016 …hela den offentliga sektorn ska följa allt fler lagar och regler. En mängd tillsynsmyndigheter undersöker att allt görs enligt regelboken. Offentliga verksamheter prioriterar att uppvisa en verksamhet som undgår kritik och påföljd… Här är ett exempel från skolans värld, präglad av allt lydigare personer, där friskolor blir allt mindre benägna att försöka med kreativitet och variation – för att undgå kritik för att göra fel. En vd för en skolkoncern beskriver följande:  ”Jag har cirka 150 anställda och mitt arbete går i huvudsak ut på att försöka ingjuta mod i dessa modlösa själar. Skräcken att göra fel är så utbredd att allt tänkande upphört. Jag har sagt till dem att ta ut svängarna maximalt, jag kommer att ta smällarna.
Men mina sex rektorer och lärarna invänder oavbrutet och med en mun att skollagen säger si och läroplanen säger så. Och om vi gör några fel så kommer Skolinspektionen att slå oss på fingrarna. Inte en ny tanke gör sig påmind. Vi har skapat ett monster med endast ett medel för att lösa problem – ’Vi behöver mer resurser’. Aldrig någonsin ’smartare lösningar, lateralt tänkande och mod’.”  Nästa beslut 28:e april