Sjuk- och aktivitetsersättning Aktivitetsersättning -19 år till och med 29 år Sjukersättning - 19 år till och med 64 år Garantiersättning, bosättningsbaserad förmån Inkomstrelaterad ersättning Hel, halv, ¾ eller ¼ Juli det 19-e året – den månad man fyller 30 år till och med månaden före 65 år. Från och med 1 mars 2017 kan sjukersättning beviljas till personer med en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. GSA och ISA GSA bygger på bosättning – en skattefinansierad förmån – bygger på försäkringstid i form av i huvudsak bosättning – faktisk bosättningstid men även framtida bosättningstid. ISA bygger på inkomsten inom de närmaste åren före f-fallet – avgiftsfinansierad Andelarna Krav för att vara berättigad är att man har en nedsatt arbetsförmåga med minst ¼. Dessa regler är gemensamma för sjukersättning och aktivitetsersättning. Det skiljer dock i andra avseenden mellan sjukersättning och aktivitetsersättning. Sjuk- och aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning Förlängd skolgång – som ett studiestöd Nedsatt arbetsförmåga för minst 1 år Max 3 år I förhållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, även skyddat arbete Väsentligt förbättrad arbetsförmåga – minskning/indragning 1/8 arbete vid hel ersättning – fortsatt rätt till ersättning Förlängd skolgång är att se mer som ett studiestöd än som en försäkring. Det krävs att det finns en funktionsnedsättning som hänger samman med att man inte har kunnat slutföra sina gymnasiestudier. Nedsatt arbetsförmåga – AE är alltid en tidsbegränsad ersättning. Det måste konstateras att det finns en nedsättning av arbetsförmågan i minst 1 år. Som längst kan man beviljas ersättning 3 år. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom eller annan nedsättning av den fysisks eller psykisks prestationsförmågan. Bedömning av nedsättning av arbetsförmåga görs i förhållande till alla arbeten på arbetsmarknaden, även subventionerade anställningar riktade mot personer med funktionsnedsättning. Ex arbete på Samhall, anställning med lönebidrag. Om man börjat arbeta kan ersättning dras in/minskas först när det har konstaterats att den försäkrade har en väsentligt förbättrad arbetsförmåga, d.v.s. tre månader. Vid hel ersättning har man rätt att arbeta 1/8 utan att ersättningen påverkas. När vi bedömer 1/8 tittar vi både på arbetstiden men även arbetsinkomsten. Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjukersättning Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga För all överskådlig framtid Alla rehabiliteringsmöjligheter uttömda Både arbetslivsinriktade och medicinska ”Utsiktslöst” Arbetsförmågan nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden Anpassat arbete Offentligt skyddad anställning Anställning med lönebidrag Anställning vid Samhall Lagstiftning före resp. efter juli 2008 Olika arbetsmarknadsbegrepp: Lagstiftning före juli 2008, Före regeländringarna den 1 juli 2008 gällde att arbetsförmågan skulle prövas mot arbeten som var normalt förekommande på arbetsmarknaden. Dvs arbeten med endast ringa anpassningar. Minst ett år eller varaktigt (tidigare kunde man få tidsbegränsad SE, övergångsbestämmelser fram till 2012). Efter juli 2008: alla förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden. Skillnaden mellan normalt förekommande och alla förvärvsarbeten: Begreppet ”förvärvsarbete på arbetsmarknaden” är alltså vidare, det vill säga att det är fler arbeten som omfattas av detta begrepp än vad som omfattades av begreppet ”normalt förekommande arbete”. Skillnaden är att subventionerade anställningar riktade mot personer med funktionsnedsättning ingår i ”förvärvsarbete på arbetsmarknaden”. I förhållande till sjukpenningen: Koppla diskussionen till ”normalt förekommande” och ”alla förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden”. Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjukersättning - Bedömningskedja Är arbetsförmågan nedsatt i samtliga arbeten som förekommer på arbetsmarknaden? Om svaret blir nej ska du inte gå vidare. Finns det generell kunskap om den medicinska prognosen som ger stöd för att arbetsförmågan kommer att förbättras inom överskådlig framtid? Om svaret blir ja ska du inte gå vidare. Finns det utredning i det enskilda fallet om den medicinska prognosen som talar för att det medicinska tillståndet kommer att förbättras inom överskådlig framtid? Om svaret blir ja ska du inte gå vidare. Finns det medicinska behandlings- eller rehabiliteringsmetoder som inom överskådlig framtid kan förbättra arbetsförmågan? Om medicinska behandlings- och rehabiliteringsmöjligheter är i det närmaste obefintliga inom överskådlig tid ska du gå vidare. Finns det arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser som inom överskådlig framtid kan förbättra arbetsförmågan? Om arbetslivsinriktade rehabiliteringsmöjligheter är i det närmaste obefintliga inom överskådlig tid kan arbetsförmågan anses stadigvarande nedsatt. Två steg. Nedsatt i alla arbeten i nuläget? Om ja, är nedsättningen stadigvarande? Vid prövning av rätt till sjukersättning ska arbetsförmågan prövas i förhållande till förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden. Begreppet ”förvärvsarbete på arbetsmarknaden” är alltså vidare, det vill säga att det är fler arbeten som omfattas av detta begrepp än vad som omfattades av begreppet ”normalt förekommande arbete” där endast ringa anpassning är aktuell. Skillnaden är att subventionerade anställningar riktade mot personer med funktionsnedsättning ingår i ”förvärvsarbete på arbetsmarknaden”. Här har det uppstått diskussioner, där SE-handläggare avslagit med motiveringen att arbetsförmågan ej är nedsatt i alla förvärvsarbeten. Vi har olika arbetsmarknadsbegrepp. två exempel 1. Den försäkrade ansöker om hel SE. Arbetar i nuläget som målare. Har varit sjukskriven i 5 månader för axelledsbesvär. Kan inte lyfta eller bära tungt. Klarar inte att utföra sitt arbete som målare. Operation av axeln planeras som kan minska besvären avsevärt och återställa funktionsförmågan. Hur resonerar ni utifrån bedömningskedjan? 2. Den försäkrade arbetar som specialist på FK. Insjuknar i influensa. Sängliggande med hög feber, värk i kroppen och huvudvärk. Söker hel SE. Om ej nedsatt i alla arbeten i nuläget, avslår vi pga det. Om det av underlagen dessutom framgår att alla rehabåtgärder inte är uttömda kan detta också framgå, men behövs egentligen inte och finns inga uppgifter utreder vi inte detta vidare. Exempel på subventionerade anställningar: • Offentligt skyddad anställning • Trygghetsanställning • Utvecklingsanställning • Anställning med lönebidrag • Anställning vid Samhall I förarbeten till regeländringarna den 1 juli 2008 framhålls att det är Försäkringskassans uppgift att bedöma om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt av medicinska skäl. Arbetsförmedlingens uppdrag är att ge den försäkrade det stöd han eller hon kan behöva för att ta tillvara sin arbetsförmåga (prop. 2007/08:136 s. 68). (Om vi avslår pga att alla rehabåtgärder inte är uttömda ska de föreslagna åtgärderna sannolikt förbättra arbetsförmågan och det ska vara styrkt utifrån underlagen (LOH, riktade frågor, FMR, TMU osv.) Här har vi ett förbättringsområde).   (Skriftliga frågor – om det kommer upp en fråga) Kan nog ha blivit lite slentrian. Försöker nu vända det så att mer utreds muntligt (om inte det bedöms olämpligt utifrån df.s besvär) Det ska finnas en aktuell social utredning som är anpassad utifrån SE-kriterierna. Df.s syn på sin arbetsförmåga utreds (precis som i SJP), men är inte avgörande för beslutet. Ibland kan det medföra att ytterligare utredning görs med tex behandlande läkare) Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjukersättning Uppföljning vart 3:e år Förbättrad arbetsförmåga - minskning/indragning Steglös avräkning – Beslut före 2008-07 För rätt till sjukersättning ska arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt med minst ¼ i förhållande till alla arbeten. Med stadigvarande menar man ”för all överskådlig framtid”. Alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda. (Kroniska sjukdomar eller irreversibla skador) Uppföljning vart 3:e år som inte är detsamma som att den försäkrade måste söka om. Försäkringskassan initierar en utredning. Ersättningen dras in/minskas redan efter en månad om personen anses ha förbättrat sin arbetsförmåga. 1/8 gäller samma regler som vid AE. Särskilda regler gäller för personer som före juli 2008 hade fått en varaktigt sjukersättning. Dessa ges möjlighet att arbeta med bibehållen rätt till sin sjukersättning. Inkomsten påverkar dock utbetalningen av ersättningen. Har man en inkomst som överstiger ett särskilt fribelopp så reduceras sjukersättningen. Försäkringskassan har inte rätt att ifrågasätta den försäkrades arbetsförmåge, vilket innebär att Försäkringskassan inte kan minska eller dra in ersättningen. Anmälan görs varje år och avstämning görs mot inkomsten när den är taxerad och klar. Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjuk- och aktivitetsersättning Försäkringsfall måste ha inträffat i Sverige/EU Nytt försäkringsfall fastställs endast om man återfått arbetsförmågan på mer än 75 % Om en person har blivit sjuk i sitt hemland kan det aldrig bli tal om ersättning såvida inte personen har återfått sin arbetsförmåga på mer än 75 % Man kvalificerar sig inte för ersättning genom att bo ett visst antal år i landet Några ytterligare gemensamma regler för sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringsfall fastställs, vilket i princip är den tidpunkt då den försäkrades arbetsförmåga får anses nedsatt i den grad att ersättning kan beviljas. F-fall ska ha inträffat i Sverige eller inom EU/EES. F-fall som inträffar i annat land kan aldrig ge rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning. Detta innebär att om en person kommer till Sverige, utanför EU/EES, med en sjukdom som i sig skulle kunna berättiga till ersättning, kan ersättning inte lämnas eftersom F-fallet anses ha inträffat i annat land. Nytt F-fall fastställs endast om en person har blivit frisk och återfått arbetsförmågan på minst 75 % och senare insjuknar igen. Detta innebär att en person aldrig kan ”bo till sig” rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning. Det finns alltså inga möjligheter kvalificera sig till ersättning genom bosättning en viss tid i landet. Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjuk- och aktivitetsersättning Garantiersättning - Försäkringstid (bosättning) 3-40 år Flyktingar – försäkringstid för hemlandstid Undantag: Försäkringsfall före 18 års ålder – förmånligare beräkning av försäkringstid Inkomstrelaterad ersättning – 64,7 % av antagandeinkomsten som bygger på PGI inom en ramtid För att få rätt till ersättning ska man först konstatera att den försäkrade har nedsättning av sin arbetsförmåga och att F-fallet har inträffat i Sverige/EU/EES. Dessutom ska man för att få ersättning i form av garantiersättning få ihop en försäkringstid på minst 3 år. För att få full ersättning ska man få ihop en försäkringstid på 40 år. För en person med sjukersättning är max garantiersättning 2,40 Prisbasbelopp (106 800 kr för 2015. För personer med aktivitetsersättning är nivån lägre (2,10-2,35 PBB). Särskilda regler gäller för flyktingar. Då gäller det att man fått flyktingstatus av Migrationsverket enligt 4 kap 1 § utlänningslagen eller som annan skyddsbehövande enligt 4 akp 2 eller 2a § i utlänningslagen. Dessa regler innebär att man tillgodoräknas försäkringstid i Sverige för den tid man varit bosatt i sitt hemland från och med 16 år till tidpunkten då man först kom till Sverige. Ett särskilt undantag finns för personer där försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder. Då bortses från kravet att vara försäkrad vid F-fallet. Dessutom får som försäkringstid hela tiden från och med 16 år till och med 64 år tillgodoräknas. Man räknar då bort tid när man inte uppfyllt villkoren för försäkringstid i Sverige. (Villkoret att man ska ha varit bosatt i landet i 5 år om man inte är svensk medborgare har tagits bort). ISA bygger på den PGI som fastställs i nära anslutning till f-fallet. Man plockar fram de bästa åren inom en ramtid som föregår f-fallet. Det räknas ut en genomsnittlig antagandeinkomst som får anses spegla en framtida inkomst som den försäkrade hade haft. Av denna antagandeinkomst får den försäkrade i ISA 64,7 %. Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjuk- och aktivitetsersättning Vilande ersättning vid arbete eller studier 1/8 arbete vid hel ersättning – fortsatt rätt till ersättning – ska anmälas För att pröva sin förmåga till att arbeta eller studera kan den försäkrade söka om att få sin ersättning vilande. Försäkringskassan håller då inne ersättningen, men den grundläggande rätten till ersättning finns kvar. Det innebär att om arbetet eller studierna inte fungerar kan man ansöka om att få tillbaka sin ersättning utan att Försäkringskassan ifrågasätter rätten till ersättning. Vid vilande på grund av arbete får den försäkrade behålla en liten del av ersättningen under 12 månader. Nya regler för vilande till de som har aktivitetsersättning infördes från och med januari 2013, vilket innebär något generösare regler för de med aktivitetsersättning än för de med sjukersättning. När Försäkringskassan beviljar sjuk- eller aktivitetsersättning med retroaktiv verkan finns regler som reglerar sammanträffande av förmåner. Sjukpenning och aktivitetsstöd kan inte utges för samma tid som sjuk- eller aktivitetsersättning. Därför gör vi avdrag för dessa när vi betalar ut sjuk- eller aktivitetsersättningen. Socialförsäkringsbalken reglerar även förhållandet när en socialnämnd har betalat ut försörjningsstöd i avvaktan på att Försäkringskassan beviljar ersättning. Detta innebär att en kommun kan få tillbaka det man förskotterat. 107 kap 5 § SFB. Kommun kan få tillbaka sina pengar om en framställan om detta lämnas in, se vidare i FKFS 2007:5 (en begäran per förmån och beslutstillfälle). Ett krav är att beloppet överstiger 1 000 kr. Beloppsgränsen 1 000 kronor gäller per ärende och inte per månad. Försäkringskassan skickar beslut, samt kommunicerar den försäkrade såvida inte denna skrivit under framställan. Bostadstillägg är en tilläggsförmån till både sjuk- och aktivitetsersättning. Tillägget är inkomstprövat. Förmånen handläggs på särskilt kontor. Sjuk- och aktivitetsersättning