Förstärkt samarbete i öppenvård/ Trygg hemma Chefsträff 2 Avstämning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Socialdokumentation Består av två delar!
Advertisements

HEMTAGARTEAM. SYFTE Det övergripande syftet är att brukaren ska kunna återvända till hemmet efter en sjukhus- eller korttidsvistelse på ett tryggt och.
Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Resultaten för indikatorerna.
Region Östergötland Trygg utskrivning och uppföljning.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp Gälliver träff 3.
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp Gällivare träff 2.
Resultat Politiska samverkansberedningen. Identifiering Inskrivning UtskrivningUppringning Förstärkt utskrivningsprocess 151 personer har identifierats.
Läkemedel, fokusområde för division Läns- och Närsjukvård, 2016 Förskrivningen av läkemedel till personer över 75 år har ökat med nära 70 procent sedan.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
Trygg hemma Arbetsgrupp träff 1, Gällivare. Arbetsgrupp Trygg hemma Gällivare 24/9, 5/10, 21/10, 11/11 och 2/12 NamnProfessionArbetsplats E-post Lena.
Ögondroppar efter ögonoperation Flödesschema för bedömning och utförande enligt Egenvårdsförordningen alt som Hälso-och Sjukvård.
ELEVHÄLSAN PÅ ALZAHRAÀ AKADEMI
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Nätverksträff Trygg hemma 12 oktober 2015
Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola?
Nationell Patient Översikt
Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH
Trygg hemma Hur går införandet? Chefsträff 5, Kiruna
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Chefsträff 3, Kiruna
Välkommen! Evamaria.
Trygg hemma Samarbete i öppenvård Arbetsgrupp träff 1
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Trygg hemma Gällivare Chefsträff 5 oktober 2015
Trygg hemma Kiruna Arbetsgrupp träff 4
Länsgemensam ledning i samverkan
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp träff 2
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Extra chefsträff, Kiruna
Klassifikation av vårdåtgärder
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Analysseminarium – ÖK februari
Påverkansanalys Version 2 mars 2017
Läkemedelsstöd i primärvården
Attraktiv Hemtjänst Om att utvärdera hemtjänst för dig som handläggare.
Äldres behov i centrum Välkommen till introduktion! 22 februari 2016.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Vårdplaneringsprocessen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Utvärdera för framtiden ...mer än ParaGå
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Vårdsamordning Länets invånare ska kunna säga: ”Jag får den vård jag behöver när jag behöver det och där jag behöver det” Presentera mig Vi precis som.
För våldsutsatta kvinnor och deras medföljande barn i Norrbotten
Överenskommelse mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen
Samordnad vård och omsorgsplanering
Nationell Patient Översikt
Planering inför utskrivning på kvällar och helger
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Implementering av samverkanslagen och överenskommelsen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Diagnos och delaktighet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Äldresatsningen uppmuntrar samverkan mellan kommun och landsting för en mer sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre Bakgrund Nationella äldresatsningen.
Förbättringsmodellen – en struktur för systematiskt förbättringsarbete
Värdegrund inom äldreomsorgen
Förslag överenskommelse och riktlinje
Länsgemensam ledning i samverkan
Dokumentera rätt i vården
Mobila närvård – nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare
Länsstyrgruppen Uppdrag och organisering
Rapport från Temagrupp Psykiatri
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Presentationens avskrift:

Förstärkt samarbete i öppenvård/ Trygg hemma Chefsträff 2 Avstämning

Filmen om Margareta

Agenda Avstämning: Syftet med arbetet? Varför är det viktigt? Arbetsgrupperna? Mötestider? Motivations nivå? Fika arbetsgrupper? Syftet med arbetet? Varför är det viktigt? Mål och införandeprocess Verktyg i processen Roller och ansvar Nästa gång Åhörarkopior 3 post-it lappar Margaretafilmen intro Vad ska införandet leda till? Varför är det så viktigt?

Syftet med nytt arbetssätt? Varför är detta viktigt? Ökad säkerhet och trygghet för patient, personal och närstående Öka samverkan/förståelse mellan landsting och kommun Öka kunskap och användning av vårat gemensamma verktyg Meddix och SIP Använda våra resurser på rätt sätt – vem gör vad? Åhörarkopior med 2 post-it Syfte/Varför är det här viktigt Kort – det som poppar upp Alla berättar vad de har skrivit – sätter dem i mitten på bordet Alla tittar på lapparna och grupperar lapparna Sätt överskrift (ny lapp) Överskrifterna skrivs på pp

Trygga äldre i Norrbotten – ett gemensamt ansvar Gemensamt huvudmål: Att tillgodose den äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården och omsorgen. Den äldre ska erbjudas behovsanpassade insatser, ska ges möjlighet att leva självständigt under trygga förhållanden och bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Övergripande mål för vårt arbete: Minska onödiga återinskrivningar på sjukhus för de sjuka äldre med 10 %

Hur vet vi hur vi ligger till? Följa andel oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar och identifiera individerna Följa antal upprättade SIP, utsedda fasta vårdkontakter och läkemedelsgenomgångar Följsamhet till arbetsprocessen- vilka insatser har identifierade personer fått?

Förstärkt samarbete i öppenvård/Trygg hemma Tackar JA 3) Första bedömning Etablera kontakt Riskbedömning Läkemedels-relaterade symtom kartläggs Identifiering av person som kan ha behov av stärkta insatser. Signal till utsedd person vid hälsocentral eller hemsjukvård, socialtjänst vid behov JA 2) Erbjudande till identifierad person, från hemsjukvård alt hälsocentral eller socialtjänst Hemsjuk-vård? Risk eller behov? Tackar NEJ! JA NEJ NEJ Stärkta insatser: Läkemedelsgenomgång Samordnad individuell plan upprättas Fast vårdkontakt utses 4) Fortsatt utredning Behövs ytterligare relevanta bedömningar/ utredningar? T ex: biståndshandläggare läkare, arbetsterapeut, dietist =FOKUSPERSON Ny kontakt inom relevant tidsperiod

Verktyg Individuell checklista Identifiering; Geriatrisk riskprofilering (GRP) Hälsocentralen: Listor på RUB5, mångbesökare akuten och hälsocentralen, återinskrivna inom 30 dagar? Vem går igenom dessa? Riskbedömningar - med fokus på hemtjänst och hemsjukvård Senior alert – vem ska utföra bedömningarna? Utbildningsbehov? Phase 20 SIP – Antal utbildningsplatser? Vilka ska gå? Diskutera vilken lista som cheferna vill börja använda er av.

Kriterier vid bedömning enligt geriatrisk riskprofilering Har personen fem eller fler läkemedel? Är personen ensamboende eller saknar anhörigvårdare? Har personen svårigheter att gå eller förflytta sig/har nyligen fallit? Har personen varit inlagd på sjukhus under de senaste tre månaderna? Har personen kognitiv svikt (desorienterad, demens, konfusion/förvirring)? Syftet med verktyget är att vårdpersonal så tidigt som möjligt i kontakt med äldre patienter ska kunna identifiera de individer som löper förhöjd risk att inom den närmaste framtiden få ett ökat vårdbehov. Verktyget består av en checklista med fem frågor som vårdpersonal går igenom vid kontakt Om svaret är ”ja” på tre eller fler av frågorna, klassas individen som en patient med förhöjd risk och extra insatser och/eller stöd bör då övervägas. Om svaret är ”ja” på tre eller fler av frågorna, klassas individen som en patient med förhöjd risk och extra insatser och/eller stöd bör då övervägas.

Kiruna står för 7% av länets totalt 217 SIP under 2014. I de 16 SIP som gjordes i Kiruna under 2014 var det registrerat att pat hade deltagit i EN av SIP:arna. (= 6 %, medel i länet =22 %), i en fjärdedel av SIP:arna (4 st) framgick det vem som var personens fasta vårdkontakt.

LuBo och Kiruna har inte gjort någon SIP i januari. Spridning av Trygg hemma har startat upp på bred front i Luleå och Kiruna ska starta upp i mars – spännande att följa effekter av det under våren… Denna text kan använas i SIP-diagrammen för 2014 som jag skickat till dig tidigare:

I snitt 9% i länet. Viktigt att dokumentera enligt länsgemensamma riktlinjer så att resultatet blir rättvisande (registrering med KVÅ-kod räknas inte in). Målsättningen i divisionsplanen för 2015 är 50%.

Införandeprocess 90 dagar   Handledning, coaching för enhetschefer och team Chefsträff2, avstäm-ning Chefsträff 3 Chefsträff/styrgrupp 4 Chefsträff 5, rutin- skrivning Chefsträff 6 Enhetschefer skriver lokal rutin gemensamt Förankringsarbete i verksamhet Information till verksamhet ALLA medarbetare i berörda områden Arbetsgrupp 1 Testperiod 1 Arbetsgrupp 2 Testperiod 2 Arbetsgrupp 3 Testperiod 3 Arbets-grupp 4 Testperiod 4 Arbets- grupp och chefer SIP-utbildning SIP-utbildning Uppföljning SIP utb Utbildning senior alert

Roller och ansvar Verksamhetsutvecklare NLL/Utvecklingsledare Kommun Chefscoachning, handledning arbetsgrupp, möten, resultatredovisning Verksamhetsutvecklare lokalt Delta och lära sig, successivt bli kontaktperson för processen Arbetsgruppens medlemmar Jobba med HURET, testa och verkställa arbetsprocessen, kunskapsöverförare och spridning till kollegor om arbetet Enhetschef APT visa mot målet, möjliggöra för medarbetarna, följa upp kontinuerligt, sammanställa och visa resultat. I samarbete med berörda enhetschefer analysera avsteg från rutin, åtgärda avsteg. Lyfta frågor som ej går att lösa till styrgruppen. Verksamhetschef/ansvarig Styrgrupp för arbetsprocess i verksamheten, efterfråga och följa upp resultat. Lösa frågor från enhetschefsgruppen.

Till nästa gång Prata om och börja förankra införandet av arbetsprocessen på din arbetsplats Fundera på: Hur ska jag använda resultatet som chef? Vilka mått vill jag följa i verksamheten? Hur ska verksamheten arbeta med riskbedömningar? Vilka ska ha SIP utbildning?

Där viljan finns går en väg…

Förstärkt utskrivningsprocess Identifiering Inskrivning Utskrivning Uppringning