Presentation av mig Er erfarenhet av vårdprevention enl Senior alert.

Syfte med utbildningen Att få kunskap i varför vi ska arbeta vårdpreventivt Att få kunskap om vårdpreventivt arbetssätt Att få kunskap om riskbedömningsinstrument/ checklistor Att ni efter utbildningen börjar att göra riskbedömningar och genomför åtgärder med hjälp av checklistorna

Agenda Vad är vårdprevention och varför ska vi arbeta vårdpreventivt Nuläge i Norrbotten Genomgång av riskbedömningsinstrument Grupparbete- testa fylla i bedömningsinstrument och åtgärder Reflektion om hur riskbedömningen används i min verksamhet Dokumentation

Vad tänker du på när ni ser denna? Om jag säger senior alert vad tänker ni då? Är det någon som har jobbat med detta tidigare? Erfarenheter: Fördelar/Nackdelar?

Förtydligande av begrepp Riskbedömnings- instrument Modifierad nortonskala Mini Nutritional Assessment (MNA) Downton Fall Risk Index (DFRI) Revised oral assessment Guide (ROAG) Blåsdysfunktion (inkontinens), psykisk ohälsa Kvalitetsverktyg Norton: Om man har trycksår och graden av trycksår MNA: Risker för undernäring eller om personen är undernärd DFRI: Fallrisk ROAG: Munhälsa

Vad är vårdprevention? och Varför ska vi arbeta vårdpreventivt ? Främja hälsa och förhindra att vårdskada uppstår Bikupa två och två Med vårdpreventivt arbetssätt ska vi upptäcka risker. Omvårdnaden kommer i fokus till skillnad av andra register

Fall Årligen dör 1600 personer 65 år och äldre på grund av fall, det innebär att minst 4 personer dör varje dag till följd av fall 2013- Vårdades i Sverige 48 662 personer över 65 år i slutenvård pga fall ( 31 824 kvinnor och 16 838 män) Fallolyckor utgjorde 59% av alla som behövde vård till följd av skador Statistik 2013 från MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) Fallskador bland äldre är ett stort folkhälsoproblem Fall är den vanligaste orsaken till att äldre skadar sig – konsekvenserna är ofta allvarliga Trafiken 0-vision 2 % dör Olika vård och omsorgsgivare måste samarbeta för att åstadkomma en systematisk och effektiv fallprevention

Trycksår PPM 2014 visar att 12,5% hade trycksår av de bedömda patienterna (14% nationell studie 2014) Vårdtiden förlängs med i snitt 10 dygn Stort lidande för individen Ökad dödlighet Höga kostnader för samhället Trycksår påverkar patienten både fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt Smärtan beskrivs som ”oändlig”, det dagliga livet begränsas och man blir beroende av andra. Det dagliga livet begränsas En person med trycksår ligger 10 dagar längre kvar på sjukhuset (6/16) än en patient utan trycksår (NLL markörbaserad journalgranskning 2013)

Undernäring Fallrisk ökar Onödiga inläggningar Ökad dödlighet Ökade kostnader Minst var 4:e patient som skrivs in på sjukhus visar tecken på undernäring Man kan spara 1 miljard kronor med bättre mat och nutritionsrutiner inom svensk sjukvård

Munhälsa Konsekvenser av bristande munhygien: Undernäring Smärta Lunginflammation Blodförgiftning Försämrad livskvalitet Studie 22 000 äldre personer visar att: Ca 77% behöver hjälp med tänder och munhygien 7% får hjälp Kolla upp vilken studie! Ingela kollar upp aktuella siffror – Anna-Lena Boström

Vårdrelaterade urinvägsinfektioner Norrbottens läns landsting fokusområde under 2014 Månadsvis mätningar: Från 6 % till 2,7% i närsjukvården under 2014 Kolla upp patientsäkerhetsberättelsen

Andel riskbedömningar i NLL jan 2012- dec 2014, patienter > 65 år Nuläge Norrbotten andel personer med risk inom områdena fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen (OBS-avd och vårdavd) Av de vi riskbedömer har framkommer följande risker: Fall 70% Risk för undernäring och undernäring ca 50% Trycksår ca 17% Ohälsa i munnen ca 40% Ca 20% av samtliga som riskbedöms kan man konstatera att ingen risk förekommer

Vårdpreventivt arbetssätt Riskbedömning Förebyggande åtgärd Uppföljning av åtgärder Rapportering till nästa vårdenhet Uppdraget är att fånga upp patienter med risker, sätta in åtgärder, följa upp åtgärderna och rapportera till nästa vårdenhet.

Hur genomför ni riskbedömningar idag? Berätta i rummet! Erfarenheter

Riskbedömningsinstrument Dra ut riskbedömningarna via senior alert innan man börjar! Ha med manual beskriv poängen våg och måttband Nya rutinen för undernäring och fall enligt SKL finns även i senior alert

Utbildning i Kiruna under våren och jättefin film på senior alerts hemsida

Blåsdysfunktion (inkontinens) Kommunerna ska göra

Grupparbete En tänker på en patient Den andra frågar och fyller i riskbedömningen Summera riskerna tillsammans Fyll i åtgärderna Grupparbete: 2-3 personer/grupp 30-45 min Reflektion grupparbete Hur kändes det att arbeta med riskbedömningsinstrumenten?

Vilken nytta ser jag med riskbedömningen i min verksamhet Vilken nytta ser jag med riskbedömningen i min verksamhet? Vilka brukare/patienter ser jag är målgrupp på min arbetsplats? 10 minuter diskussion därefter sammanställning i rummet

Nyttan med vårdprevention med hjälp av Senior alert Bidrar till ett systematiskt förbättringsarbete Evidensbaserad vård Säker vård Bidrar till jämlik vård Varför använda kvalitetsregistret Senior alert? Evidensbaserad vård- Bedömningsinstrument och checklistor med åtgärder är evidensbaserade Säker vård- Ger oss en struktur i arbetet Bidrar till ett systematiskt förbättringsarbete- Vi får återkoppling, vilket möjliggör att vi kan förbättra vården och omsorgen utifrån våra resultat Bidrar till jämlik vård- Vi gör lika med alla patienter

Målgrupp: Personer som är 65 (70) år och äldre Personer som på grund av sjukdom eller funktionshinder har risk för vårdskador

Guidning på Senior alert hemsida www.senioralert.se Blanketter och redskap- praktiska redskap- film roag, BMI tabell, trycksårskort Gör så här- manualer- ladda hem manualer Utbildning- webbseminarium, instruktionsfilm hur registrera i Senior alert, filmer om vårdprevention

Börja göra riskbedömningar med hjälp av riskbedömningsinstrument och checklistorna!

VAS dokumentation GE43 översikt Här finns förbättringsmöjligheter